Marknadshyror för vissa bostäder blev den utlösande faktorn. Men en lösning på den frågan löser inte automatiskt regeringskrisen. Mandatfördelningen och andra helt oförenliga krav skapar låsningar. Här står partierna i dag:
1. Socialdemokraterna(100 riksdagsmandat): Största parti efter valet 2018 och i praktiken en av två möjliga regeringsbildare. Vill inte ha marknadshyror, men har förbundit sig att lägga fram förslaget om fri hyressättning i nyproduktion i förhandling med C och L. Säger nej till en regering med stöd av SD.
2. Moderaterna(70 riksdagsmandat): Vill leda regering med KD, med stöd av SD och L. Säger sig vara beredda att samtala med alla partier. Vill att marknadshyror införs.
3. Sverigedemokraterna(62 riksdagsmandat) Vill ha en regering ledd av M men kräver inte ministerposter och vill att ”inflytande ska fördelas utifrån varje partis storlek”. SD är inte för fri hyressättning.
4. Centerpartiet(31 riksdagsmandat): Öppna för att ingå i ett regeringssamarbete lett av S men inte om det tar stöd av V. Centern säger nej till att ingå i en borgerlig regering så länge den tar stöd av SD. Vill införa fri hyressättning på bostäder.
5. Vänsterpartiet(28 riksdagsmandat): Vill se Stefan Löfven som statsminister och att C kan ingå i regeringsunderlaget för att skapa majoritet i riksdagen med S, V, C och MP. En förutsättning för deras stöd är att reformen om fri hyressättning inte genomförs. Kan inte släppa fram en ”högernationalistisk regering”, alltså ett samarbete med L, M, KD och SD.
6. Kristdemokraterna(22 riksdagsmandat): Vill bilda en borgerlig regering med M med stöd av SD. De säger ja till marknadshyror.
7. Liberalerna(20 riksdagsmandat): Har i samband med misstroendeomröstningen lämnat januariavtalet med S, MP och C, som var själva som grunden till regeringssamarbetet. Vill se en borgerlig regering ledd av M med stöd av SD.
8. Miljöpartiet(16 riksdagsmandat): Vill ha en regering ledd av S och kan samarbeta med V och C. Driver inte frågan om marknadshyror. Säger nej till att inkludera SD i en regering eller i samarbete.
Mandaten försvårar
Mandatfördelningen i riksdagen sedan valet 2018 ger konstellationen M, SD, KD och L 174 mandat. S, C, V och MP får tillsammans 175 mandat – det ger majoritet.
Men det är långt ifrån så enkelt. Centerpartiet har tidigare sagt nej till Vänsterpartiet. Om Annie Lööf håller fast vid det i denna stund är inte känt.
Samtidigt skapade regeringen januariavtalet ihop med Centern och Liberalerna som Vänsterpartiet ändå släppte fram. Det kommer V inte att göra igen så länge förslaget om fri hyressättning ligger kvar.
Analytiker är ganska säkra på att C inte kommer att öppna dörren för SD. Efter regeringsbildningen 2019 har Centerpartiet rört sig mer mot mitten snarare än åt höger.
Väljer Centerpartiet att bilda regering med S och MP behöver de V för majoritet. Då måste antingen C släppa kravet på att införa marknadshyror eller V släppa kravet på att stoppa dem. Och om det ens är möjligt att få ihop en budget där både C och V ska ha inflytande är mycket oklart.
Läs även: Så dyra är nyproducerade hyreslägenheter
Läs även: Analys: Vänsterpartiet tillbaka på scenen – men står inför dilemma
Läs även: Löfven undersöker möjlighet till ny regering
Läs även: Så höga är marknadshyrorna i Finland – och bostadsbidragen ökar
