Så höga är marknadshyrorna i Finland – och bostadsbidragen ökar

Att fixa en lägenhet i centrala Helsingfors kan ta en kvart, rapporterar Fastighetsvärlden De korta köerna i Finland framhålls ofta som ett argument för att införa marknadshyror i Sverige. Men inte alla håller med om att avregleringen av bostadsmarknaden som införts i Finland är bra.

Avregleringen infördes av den borgerliga regeringen där 1992. Först gällde marknadshyrorna bara nybyggnation, men efter tre år utökades den den fria hyressättningen till alla privata hyresrätter.

I Helsingfors ökade hyrorna med 40 procent och i övriga landet med 26 procent på bara några år.

– Många med vanliga arbetaryrken måste flytta från Helsingfors om de inte är berättigade till bostadsbidrag. Marknadspriserna är för höga för den med lägre inkomst och för medelklassens arbetare, säger Pia Lohikoski, riksdagsledamot för Vänsterförbundet och partiets bostadspolitiska talesperson till ETC.

Statens utgifter för bostadsbidrag fördubblades

De höga hyrorna har inte bara inneburit konsekvenser för hyresgästerna utan också för den finska staten. På bara fem år har statens utgifter för bostadsbidraget nästan fördubblats. Trots att Finland har lägre andel hyresgäster än Sverige är statens utgifter för bostadsbidragen mer än tre gånger så hög som i Sverige. Dubbelt så många är beroende av bostadsbidrag där än här.

– Marknadshyrorna finansieras genom jättegenerösa bostadsbidrag. Här är det verkligen ”kapitalet höjer hyrorna, staten bostadsbidragen”. Det leder till att hyrorna kan öka ännu mer, fastighetsägarna vet att staten täcker upp. Det är ett ineffektivt system, där politiken driver folk att bli bidragsberoende helt i onödan, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen till ETC.

Samtidigt lägger staten också stora pengar på att subventionera byggande. Finland har ett system med sociala bostäder som kallas ara-bostäder. Dessa går enbart till personer som har svårt att få lägenhet på annat vis eller personer med låga inkomster. Kötiden för de sistnämnda är sex, sju år i Helsingfors.

Det är är alltså generellt lättare att få hyresrätt i Helsingfors än i Stockholm. Men Martin Hofverberg menar att orsaken inte behöver vara den avreglerade bostadsmarknaden, utan att det kan handla om att den finska staten lägger enorma summor på bostadsbyggande.

–  Medan vi har valt att skära ner på den statliga bostadspolitiken, har dom växlat upp. Det handlar om omfattande statliga subventioner, både på lån för fastighetsägarna och till konsumenterna genom bostadsbidrag. Marknadshyrorna har kompletterats genom en extremt aktiv stat, där de lägger 18 miljarder på statliga lån till bostadsproduktion årligen, säger Martin Hofverberg till ETC.

Fortfarande bostadsbrist

Trots avregleringen har utbudet inte ökat i takt med efterfrågan, särskilt inte i storstadsområden, där behovet är som störst, anser Hannu Ruonavaara, professor i sociologi på Åbos universitet och gästprofessor på Institutet för bostadsforskning vid Uppsala universitet.

– Hyror och priser av bostäder är särskilt i huvudstaden för höga för låg- och även medelinkomsttagare. Fria marknaden i den privata hyressektorn har inte löst problemet, säger han till Dagens arena.