Regeringens budget ger rejält klirr i kassan för sjuka – om den går igenom. Vissa kan få så mycket som 2 000 kronor extra i månaden. Men förslagen har tagits emot med blandade reaktioner från folk som själva är sjuka. Och de som lever på socialtjänstens försörjningsstöd efter att ha utförsäkrats får inte mer i plånboken.
”Valfläsk!”
Det är en reaktion på regeringens budgetutspel från sjuka personer på sociala medier. Och utropet är kanske ganska rimligt. Ända sedan 1990-talet har inkomstskillnaderna ökat i Sverige och en av de grupper som halkat efter mest i inkomst är just personer som är långtidssjuka.
Kanske är det då inte så konstigt att det är svårt att tro på regeringen? Särskilt som utförsäkringarna duggat tätt under både borgerliga och socialdemokratiska regeringar.
Dessutom är det parlamentariska läget minst sagt osäkert. Regeringen balanserar på en tunn lina mellan Vänsterpartiet, Centerpartiet och den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Vänsterpartiet vill ju egentligen budgetera ännu mer pengar till sjuka, medan Centerpartiet sagt sig vara emot detta.
Många anser att försörjningsstödet är för lågt
En annan kritik som sjuka för fram i sociala medier är mot rehabiliteringskedjan. Även om lättnader redan har införts, och regeringen vill införa ännu fler sådana i höstens budget, finns tidsgränserna i rehabiliteringskedjan kvar. Det innebär att vissa sjuka fortfarande kan hamna på bar backe om Försäkringskassan nekar dem sjukpenning. Och har du väl blivit utförsäkrad hjälper varken höjt tak i sjukpenningen eller sänkt skatt eftersom du saknar inkomster helt.
Många som utförsäkras har i stället hänvisats till socialtjänsten, och i regeringens budget nämns ingen höjd riksnorm för försörjningsstödet. Skattesänkningen för låginkomsttagare gynnar inte heller personer som måste söka ekonomiskt bistånd eftersom försörjningsstödet räknas ut på dina inkomster efter skatt.
Många frivilligorganisationer har länge flaggat för att försörjningsstödet är alldeles för lågt, särskilt för de många människor som hänvisas till ekonomiskt bistånd i åratal och behöver punga ut till större utgifter som vinterjackor och glasögon.
Samtidigt menar de borgerliga partierna att tidsgränserna i rehabiliteringskedjan ger sjuka bättre ekonomi på lång sikt eftersom vissa sjuka snabbare kommer ut i jobb, även om det inte gäller inte alla.
Men även om inte just sjuka som tvingas till socialtjänsten får det ekonomiskt bättre, tycks de flesta sjuka få det.
Också positiva reaktioner på regeringens förslag
Regeringens förslag får inte bara ris av de sjuka, utan minst lika mycket ros. Många är positiva till förslagen, och flera utropar ”Äntligen!”.
Det är inte heller så konstigt. Går de här förslagen igenom minskar gapet mellan de som arbetar och de som inte kan göra det. Gapet mellan dessa grupper har ökat år för år. Under de senaste 20 åren har lönerna ökat med 40 procent, när man räknar bort inflationen, medan socialförsäkringarna bara har ökat med ungefär 29 procent. En bidragande orsak är jobbskatteavdraget som alliansregeringen införde. När nu regeringen sänker skatten för sjuka och höjer de olika ersättningarna minskar inkomstskillnaden mellan de som arbetar och de som är sjuka.
En liten inkomstökning skedde visserligen redan förra mandatperioden för de sjuka, enligt Jämlikhetsutredningen. Men nu minskar alltså gapet ännu mer.
Så påverkas sjuka av regeringens budget
För den som har hel sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, på lägsta nivån och en hyra på 7 500 kronor kan skattesänkningen i kombination med höjd sjukersättning och höjt bostadstillägg ge runt 2 000 kronor mer i plånboken per månad.
Dessutom innebär det höjda taket i sjukpenningen att medelinkomsttagare inte förlorar så mycket i inkomst om de skulle bli sjuka. Det motsvarar kanske inte ökningen av lönerna under senare år, men minskar definitivt glappet mellan de som arbetar och de som har sjukpenning.
Flera fackförbund har länge drivit på för att 80 procent av arbetarna ska få behålla 80 procent av sin lön om de blir sjuka. Det målet uppnås inte riktigt eftersom många tjänstemän och akademiker tjänar mer än taket på 31 533 i månaden. För många som jobbar inom vård och mer traditionella arbetaryrken innebär regeringens förslag å andra sidan att arbetare får en sjukpenning som bygger på nästan 80 procent av lönen.
Även de sjukpensionärer som har lägst inkomster får mer pengar i plånboken – de som beviljas särskilt bostadstillägg. Särskilt bostadstillägg är mer pengar än det vanliga bostadstillägget och ges bara till personer med sjukersättning som har så låga inkomster att de inte skulle klara sig annars. Nu när inkomsterna höjs för personer med sjukersättning lär det vara färre som behöver få just denna specialform. Detta eftersom regeringen också vill höja vad som anses vara en skälig levnadsnivå, så att satsningarna blir kvar i de sjukas plånböcker i stället för att sugas upp av minskat särskilt bostadstillägg.
I budgeten aviseras också att det ska bli lättare att få sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, i enlighet med en utredning som presenterades i augusti i år, och något som Inspektionen för socialförsäkringen efterfrågat länge.
En man skriver:
”Detta är ju faktiskt något av det mest hoppfulla som hänt oss på väldigt länge och det finns goda förutsättningar att förslagen går igenom.”
Möjligt att förslagen går igenom
Och att förslaget har chans att gå igenom kan han ha rätt i. För även om det kan vara svårt för regeringen att få stöd från både Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kakabaveh, är det inte säkert att stödet behövs.
Sverigedemokraterna har flaggat för att de vägrar stödja en budget som de inte har fått vara med och förhandla. Håller de sitt ord innebär det att SD röstar nej till den borgerliga budgeten och regeringen skulle då få igenom sin budget – oavsett stöd från V eller C. Detta eftersom det budgetförslag med fler röster i riksdagen vinner, vare sig det har majoritet eller inte.
Och kanske vore detta det enda rimliga för SD att göra. De har ju själva krävt lättnader i bland annat sjukförsäkringen, så att rösta för alliansens budget vore ett svek mot dem av deras väljare som är sjuka eller funktionsnedsatta – och de är ganska många.
Höjning av sjukersättningen
1 000 kronor mer för personer med garantinivån på sjukersättningen och som är 30 år eller äldre. I dag har de som mest 10 036 kronor före skatt i månaden. Med förslaget får denna grupp alltså 11 036 kronor i månaden innan skatt.
Sänkt skatt
Låginkomsttagare, inklusive personer med sjukpenning och a-kassa får sänkt skatt. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning, tidigare kallat förtidspension, får också sänkt skatt. De sistnämnda får en lägre skatt på i snitt 833 kronor i månaden.
Höjt tak i bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
Höjningen innebär att sjukpensionärer och ålderspensionärer får lika högt bostadstillägg. Det innebär att en ensamstående person med en hyra på 7 500 kronor, och inga andra intäkter än sjukersättningen på garantinivån, bara behöver betala 950 kronor från egen ficka till hyran.
Höjt tak i sjukpenningen
De som har upp till en månadsinkomst på 31 533 kronor när de arbetar får nästan 80 procent av sin lön i sjukpenning om de skulle bli sjuka.
Lättnader i rehabiliteringskedjan
Dessutom kan lättnaderna i rehabiliteringskedjan innebära att fler beviljas sjukpenning än tidigare, och därmed slipper bli utförsäkrade.
Källor: Regeringen, regeringskansliet och Försäkringskassan
Läs mer:
Så mycket har de rikas inkomster höjts sedan 1990-talet (Syre 29/9 2020)
DHR positivt att man vill luckra upp stelbenta regler kring sjukersättningen (Syre 23/8 2021)
Så mycket eller lite vill oppositionen lägga på sjukförsäkringen (Syre 15/2-2021)
Vänsterpartiet vill ge mer pengar till sjuka än SD (Syre 28/3 2021)
Ensamma om att vara emot regeringens lättnad för sjuka (15/2 2021)
