Gig-jobb innebär tillfälliga arbeten, i bland på bara några timmar åt gången, och att personen ofta får uppdraget med kort framförhållning. Till skillnad från vanliga timanställningar förmedlas jobben ofta genom en app i telefonen.

Ett företag som räknas som gig-företag är matleveransföretaget Foodora. I våras tecknade de kollektivavtal och har därmed försäkringar för till exempel arbetsskador. Men innan dess hade fackliga ombudsmän på Transport försökt få reda på vilken försäkring cykelbuden hade. De fick inga svar, rapporterar Arbetet.

En av dem som har drabbats av oklarheten kring försäkringen är 
Francisco Beltran. Han är anställd som cykelbud på Foodora, men har under flera månader inte kunnat ta några uppdrag, eftersom den tunga väskan skadade hans rygg.

Foodora säger att deras anställda var försäkrade även innan kollektivavtalet, men när Syre intervjuade Fransisco Beltran i våras hade han inte fått ut några pengar för skadan. Han kände till flera andra kollegor som hade gjort sig illa i jobbet, och som befann sig i samma sits.

– En var med om en olycka och skadade sin axel. Han fick betala 1 800 kronor ur egen ficka, sade Francisco Beltran, och förklarade att kollegan inte hade svenskt personnummer och därför inte fick den subventionerade sjukvård som de flesta svenskar är vana vid.

63 procent saknar försäkringar eller vet inte om de har

Och Francisco Beltran är inte ensam om att uppleva oklarheter när det gäller försäkringen. I en ny rapport från Pensionsmyndigheten visar det sig att hela 24 procent av alla som jobbar som gig-jobbare saknar olycksfallsförsäkring och inkomstförsäkring. Dessutom är det ytterligare 39 procent som inte kan svara på om de är försäkrade eller inte, eftersom de inte vet. Tillsammans blir det alltså 63 procent som är oförsäkrade eller inte vet om de har försäkring eller inte.

Rapporten visar också att få gig-jobbare sparar till sin pension – hälften så stor andel jämfört med övriga befolkningen. Detta trots att gig-jobbare ofta saknar tjänstepension och därmed riskerar få väldigt låg pension. En del uppger som förklaring att de inte har råd.

Enligt Pensionsmyndigheten är det dock troligt att många gig-jobbare i varje fall får allmän pension. Visserligen har Skatteverket varnat för svartarbete i branschen. Men Pensionsmyndigheten lutar sig mot en rapport från Arbetsmarknadspolitiska rådet (AER), ett råd som instiftades av intresseorganisationen Svenskt näringsliv, som år 2018 menade att mängden svartarbete tycks ha minskat i Sverige.

Pensionsmyndigheten skriver att det ”pekar mot att fler inkomster idag beskattas och därmed ger ökade avsättningar till den allmänna pensionen”.

Pensionsmyndigheten varnar: Sämre skydd

Arbetare inom gig-ekonomin har troligtvis sämre skydd och försäkringar jämfört med andra visstidsanställningar. Och fler lär drabbas av detta om gig-ekonomin växer, menar Pensionsmyndigheten.

”Grupper med svag ställning på arbetsmarknaden riskerar att få ett lägre, eller fortsatt ha ett lågt, försäkringsskydd i takt med en växande gigekonomi. Gigekonomin är dock ännu fortsatt relativt begränsad i sin omfattning, men för den som berörs kan konsekvenserna bli stora”, står det i rapporten.

Det är dock oklart om gig-ekonomin kommer växa eller inte, enligt rapporten. Digitaliseringen talar för det, men samtidigt försöker många länder få gig-företagen till att bli vanliga företag som tar arbetsgivaransvar.

Oklart vem som har arbetsgivaransvar

Arbetsgivare är skyldiga att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Men när det gäller gig-jobbare är det ibland oklart vem som ska räknas som arbetsgivare.

Många gig-jobbar är bara anställda vid behov eller på timme, och saknar alltså anställning mellan uppdragen. Men till skillnad från en timvikarie i till exempel vården är gig-jobbarna oftast inte anställda i de plattformsföretag som de arbetar för, utan i så kallade egenanställningsföretag.

Att vara egenanställd kan låta som om personen har enskild firma. Men det stämmer inte. Själva affärsidén bakom egenanställningsföretag är att företaget säger sig vara arbetsgivare åt personer som tar uppdrag åt andra företag.

Egenanställningsföretaget betalar in arbetsgivaravgifter och skatt åt uppdragstagaren och på så vis kan gigföretaget säkerställa att de som använder appen inte svartjobbar. Exempel på egenanställningsföretag är bland andra Frilans finans, Cool company eller Gigger.

Egenanställningsföretagen fungerar alltså som en sorts bemanningsföretag, men där den anställde själv letar upp sina uppdrag. Samtidigt är det oklart om alla dessa egenanställningsföretag verkligen alltid tar lika stort ansvar för giggarna som en vanlig arbetsgivare. För beroende på när kontraktet skrivs mellan egenanställningsföretaget och uppdragstagaren så gäller olika villkor.

Arbetsmiljöverket försöker pröva arbetsgivaransvaret

Nyligen testade Arbetsmiljöverket om egenanställningsföretaget Cool company hade arbetsgivaransvar för en gig-jobbare som jobbade på en byggarbetsplats men utan fallskydd. Men Cool company friades eftersom inget avtal hade tecknats med kunden. Gig-jobbaren tog kontakt med Cool company först efter hen hade utfört jobbet så att de kunde lösa skatter med mera. Gig-jobbare måste alltså i stället ta kontakt med egenanställningsföretaget redan innan uppdraget utförs för att företaget ska räknas som arbetsgivare. Det ligger också på gig-jobbarens bord att teckna olycksfallsförsäkringar på egen hand i fall företaget som räknas som arbetsgivare saknar dessa eller inte har kollektivavtal.

Inte heller gig-företaget Taskrunner bör ha något arbetsgivaransvar, enligt en dom i förvaltningsrätten, som hänvisar till att gig-företaget inte arbetsleder gig-jobbarna utan att appen bara underlättar för privatpersoner att hitta utförare, vilket Syre skrivit om tidigare.

Otrygga anställningar ökar – men få jobbar som gig-jobbare

Även om antalet gig-jobbare har ökat på grund av den nya tekniken är andelen personer i Sverige som jobbar som gig-jobbare låg, uppges det i rapporten. Bara 1-4 procent av den vuxna befolkningen verkar jobba med gig-jobb i någon utsträckning och många av dessa har det som ett extrajobb. I de 1-4 procenten räknas även in personer som frilansar och har mer välbetalda uppdrag.

De trygga anställningarna hotas inte direkt av gig-jobben, enligt Pensionsmyndighetens rapport. Utan i stället har gig-jobben till viss del ersatt andra jobb med otrygga anställningsformer. En sådan otrygg anställningsform är allmän visstidsanställning som infördes år 2007. Den har lett till en stor ökning av personer som bara är anställda under de timmar som de hoppar in och arbetar, enligt LO. Förra året hade 279 000 personer sådana väldigt osäkra anställningar, jämfört med 1990 då endast 42 000 var anställda vid behov eller timme. En del av dem som jobbat som gig-jobbare har just denna typ av korttidsuppdrag.

Läs mer: 

Gig-jobb – inte ett sätt för nyanlända att få andra arbeten (Syre 10/1-2021)

Daglönarnas återkomst (Syre 7/3 2021) 

Så kan tryggheten förbättras för osäkert anställda (Syre 9/3-2021) 

S-krav på bättre arbetsvillkor syns knappt i januariavtalet (Syre 10/3-2021) 

Facket vill ha klarhet om gig-företags arbetsgivaransvar (Syre 28/6-2021)