Under coronapandemin har Foodora mer än fördubblat sin verksamhet och inom LO är man oroad över att pandemin ska leda till att allt fler arbetare får osäkra anställningar.

– Risken är stor att pandemin kommer att öka skillnaden ytterligare. Det får bara inte ske, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Under tidigare ekonomiska kriser har de osäkra anställningarna ökat. Förutom att det skapar otrygghet medan personen jobbar får det även effekt på socialförsäkringar, a-kassan och pensionen.

Skulle tim- eller behovsanställda bli sjuka riskerar de att få låg sjukpenning och skulle de få barn hamnar föräldrapenningen ibland på lägstanivå.
När det gäller a-kassan måste en behovsanställd ha jobbat en viss tid i sträck för att ha rätt till ersättning. För gigjobbare som är anställda av ett egenanställningsföretag är det oklart om de får ersättning eller inte ifall de skulle bli arbetslösa.

– Vissa har fått a-kassa, antingen som företagare eller anställd, medan andra fått varken eller. Olika förvaltningsdomstolar har fattat olika beslut för gigjobbare som är egenanställda, säger Niklas Selberg, forskare i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Nya förslag

Men flera förslag är på gång för att förbättra regelverket. Till exempel bör skrivningarna i sjukförsäkringen förtydligas, så att det blir lättare för behovsanställda att beviljas sjukpenning, enligt en av de två socialförsäkringsutredningar som kom för ett år sedan.

Vad gäller tryggheten i arbetslivet föreslår till exempel den nya a-kasse-utredningen att inkomsten under senaste året ska räcka som grund för att få a-kassa, oavsett hur utspridda uppdragen har varit.

– Det gör det mycket enklare att kvalificera sig för a-kassan om du har många olika arbetsgivare. Jag tror att det här blir mycket bättre för gigjobbarna, säger Maria Hemström Hemmingsson, som gjorde a-kasseutredningen.

Dessutom har ett nytt las-avtal förhandlats fram mellan Svenskt näringsliv och en del av fackföreningsrörelsen. Det innebär bland annat att timanställningar ska gå över i en tillsvidareanställning, snabbare än i dag. Dessutom ska det bli lättare att samla ihop tiden, eftersom dagar mellan två inbokade pass inom samma kalendermånad också ska räknas in som arbetstid.

Oklar effekt

Det är dock oklart om det nya las-avtalet verkligen kommer göra att fler behovsanställda får fasta tjänster, menar Caroline Johansson, forskare i arbetsrätt vid Uppsala universitet.

– Arbetsgivaren kanske istället omsätter fler personer när du närmar dig tiden då din anställning skulle övergå i en tillsvidareanställning. Vilken effekt ändringen får beror nog på vilken arbetsmarknad vi har då, och om det finns många som står på tur för att få jobb, säger hon.

A-kasseutredningen har även kritiserats av LO för att lågavlönade personer riskerar att bli helt utan ersättning om de skulle vara sjuka några dagar under ett år eller föräldralediga. Detta eftersom utredningen föreslår ett golv på en inkomst om 120 000 kronor om året, vilket är vad en del halvtidsanställda tjänar i till exempel vården.

Många behovsanställda skulle troligtvis ha lättare att få fast jobb om de fick mer stöd att till exempel vidareutbilda sig. Men i dag är arbetsmarknadspolitiken utformad så att åtgärder träder in när en person har varit arbetslös en viss period.

– Den prioriterar långtidsarbetslösa, eller personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa, med goda grunder. Det innebär dock att den som har många korta påhugg, utan att vara arbetslös långa perioder, kanske inte får de insatser som de skulle behöva för en mer stabil etablering på arbetsmarknaden, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.
Men om arbetsmarknadspolitiken borde ändras eller om andra system borde fånga upp gruppen behovsanställda vill han inte spekulera i.

Delad syn på basinkomst

Även med ändringarna i a-kassan och socialförsäkringen skulle det alltså finnas behovsanställda som hamnade utanför trygghetssystemet.

– Basinkomst skulle kunna vara ett svar på hur dessa personer skulle få ekonomisk trygghet. Då skulle man komma bort från allt pusslande, men det är svårt att se en bra lösning på de här frågorna, säger Caroline Johansson.

En eventuell basinkomst medför en rad andra frågor, som hur hög den skulle vara, om den bara skulle täcka de grundläggande behoven eller mer, och hur skulle den påverka de andra förmånerna.

Om till exempel basinkomst ersatte sjukpenning skulle säkerligen privata inkomstförsäkringar öka istället, resonerar Caroline Johansson. Dessutom skulle effekten kunna bli att företag som använder osäkra anställningsavtal subventioneras genom basinkomst som bekostas av skattepengar. Niklas Selberg instämmer.

– Basinkomst blir i praktiken ett sätt att stödja gigföretagen och att skattebetalarna betalar för den här typen av standby-arbetskraft, säger han.

Håller inte med

Men Christian Engström, basinkomstförespråkare och tidigare Europa-parlamentariker för Piratpartiet, håller inte med om att basinkomst skulle gynna gigföretagen.

– Det är tvärtom. I dag betalar arbetsförmedlingen ut miljarder i skatte-medel som stöd till företag som skapar osunda jobb, där folk bara får arbeta så länge företaget får bidrag. Staten ska inte stödja företag utan stödja människor, säger han.

Dessutom skulle en basinkomst kunna leda till att folk sa nej till jobb de inte vill ha och kunde ställa högre krav på arbetsgivaren, menar Christian Engström. Att vissa medel- och höginkomsttagare skulle teckna privata inkomstförsäkringar ser han inte som något problem, eftersom de har råd. Vad gäller låginkomsttagare anser han att till exempel bostadsbidrag och andra system kan få finnas kvar, men att de skulle utnyttjas i mycket lägre grad om basinkomst fanns.

Högre inkomster

Ett annat sätt att förbättra den ekonomiska tryggheten skulle kunna vara att se till att fler  kan jobba ihop till sina sociala förmåner.

– Ett grundläggande problem är att behovsanställda inte tjänar tillräckligt bra eftersom de jobbar sällan. Det mest radikala förslaget vore att slopa allmän visstidsanställning helt och hållet, säger Caroline Johansson.

Även om allmän visstidsanställning skulle tas bort ur las går det visserligen att skriva in andra osäkra anställningsformer i kollektivavtalen.

– Men då förutsätter det ju i varje fall att företagen har kollektivavtal. Då skulle man komma åt de allra sämsta arbetsvillkoren, säger Caroline Johansson.

En annan idé som skulle göra att giggarna fick högre inkomster skulle kunna vara att underlätta för de gigjobbarna som har egna företag. Det menar i varje fall Gustaf Palmér som har skrivit rapporten En taxi på varje uppfart åt liberala tankesmedjan Timbro. Som exempel tar han upp att i Belgien får exempelvis Ubers chaufförer som kommer upp i en viss summa skattelättnader, och i Estland får alla giggare som jobbar mycket och når en viss brytgräns det sociala skydd som företagare är skyldiga att ge sina anställda.

Läs mer: Daglönarnas återkomst (artikel från 7 mars 2021)

Efter pandemin kämpade Sankt Görans sjukhus med personalflykt som ledde till att majoriteten av sjuksköterskorna på ortopedklinikens vårdavdelningar var från bemanningsbolag. Det gjorde att kostnaderna ökade och det blev svårare att upprätthålla rutiner. Men när ortopeden lockade med arbetstidsförkortning fick de många fler sökanden. 

Idén till arbetstidsmodellen där sjuksköterskorna jobbar 80 procent med heltidslön (vilket i praktiken innebär en extra ledig dag i veckan), kom delvis från sjuksköterskegruppen. Upplägget innebär att det behövs lite fler sjuksköterskor men är trots det avsevärt billigare än hyrpersonal. Det ekonomiska argumentet fick sjukhusledningen att godkänna ett tvåårigt pilotprojekt, med start under hösten 2023, skriver Vårdfokus.

Nu hoppas ortopeden att sjukskrivningar ska minska och att såväl vårdkvalitet som produktivitet går upp när personalen får bättre återhämtning.

– Jag får en helt annan livsbalans och återhämtning. Jag orkar mer när jag är på jobbet, jag kan ge bättre vård, säger sjuksköterskan Nasrin Soltani vid ortopeden.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.

Rati Kupatadze, från Georgien, har i tio månader arbetat som bud för företag i Stockholm, skriver Forte i ett pressmeddelande.

– Liksom de flesta av mina kollegor så ser jag det här som ett tillfälligt jobb. Jag är utbildad arkitekt men det är svårt att som ny i Sverige få in en fot på arbetsmarknaden. Så nu pluggar jag Svenska för invandrare vid sidan om. Drömmen är att jobba som arkitekt även i Sverige, säger han.

Han är en av 17 plattformsarbetare som under två månader tagit foton under sina arbetsdagar och sedan i grupp diskuterat hur ögonblicken relaterar till deras hälsa.

Resultaten från Gig-health-projektets fotostudie har samlats i boken Bra och dåligt med plattformsarbete, som innehåller ett urval av arbetarnas foton med kommentarer.

– Men jag försöker se det ljusa i jobbet också. Det är ändå flexibelt och lätt att få. Fast det finns mycket som kunde bli bättre. Det är ett monotont och ensamt jobb, och det finns inget ställe där vi kollegor kan träffas och umgås. Arbetsgruppen förändras hela tiden. Det gör att arbetsgivarna inte behöver bry sig om oss så mycket – de kan lätt hitta ny personal, säger Rati Kupatadze.

De största grupperna inom gigekonomin är bud, taxichaufförer och frilansare. En konsekvens av att företagen anlitar gigarbetare på olika uppdrag är att många inte har samma tillgång till trygghetssystem som en anställd.

Nuria Matilla-Santander, ansvarig forskare för Gig-health-studien, säger att målet är att ringa in det som fungerar bra med plattformsarbete, men också att få fram starkare rekommendationer för att förbättra gigarbetarnas anställnings- och arbetsförhållanden, hälsa och välbefinnande.

– Många plattformsföretag har slogans som ”Var din egen chef och ha ett flexibelt jobb”. Stämmer det med verkligheten? De utvidgade resultaten från studien har vi nästa år, säger hon.