Zoom

Så kan tryggheten förbättras för osäkert anställda

Foodoras verksam­het har mer än fördubblats under pandemin.

Personer med osäkra anställningar saknar ofta tillgång till trygghetssystemet. När pandemin är över riskerar ännu fler falla utanför. Går det att lösa genom att förändra dagens regelverk, eller krävs det införande av basinkomst, även kallad medborgarlön? Det finns det olika åsikter om.

Under coronapandemin har Foodora mer än fördubblat sin verksamhet och inom LO är man oroad över att pandemin ska leda till att allt fler arbetare får osäkra anställningar.

– Risken är stor att pandemin kommer att öka skillnaden ytterligare. Det får bara inte ske, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Under tidigare ekonomiska kriser har de osäkra anställningarna ökat. Förutom att det skapar otrygghet medan personen jobbar får det även effekt på socialförsäkringar, a-kassan och pensionen.

Skulle tim- eller behovsanställda bli sjuka riskerar de att få låg sjukpenning och skulle de få barn hamnar föräldrapenningen ibland på lägstanivå.
När det gäller a-kassan måste en behovsanställd ha jobbat en viss tid i sträck för att ha rätt till ersättning. För gigjobbare som är anställda av ett egenanställningsföretag är det oklart om de får ersättning eller inte ifall de skulle bli arbetslösa.

– Vissa har fått a-kassa, antingen som företagare eller anställd, medan andra fått varken eller. Olika förvaltningsdomstolar har fattat olika beslut för gigjobbare som är egenanställda, säger Niklas Selberg, forskare i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Niklas Selberg, universitetslektor i arbetsrätt vid Lunds universitet
Niklas Selberg, universitetslektor i arbetsrätt vid Lunds universitet. Foto: Privat

Nya förslag

Men flera förslag är på gång för att förbättra regelverket. Till exempel bör skrivningarna i sjukförsäkringen förtydligas, så att det blir lättare för behovsanställda att beviljas sjukpenning, enligt en av de två socialförsäkringsutredningar som kom för ett år sedan.

Vad gäller tryggheten i arbetslivet föreslår till exempel den nya a-kasse-utredningen att inkomsten under senaste året ska räcka som grund för att få a-kassa, oavsett hur utspridda uppdragen har varit.

– Det gör det mycket enklare att kvalificera sig för a-kassan om du har många olika arbetsgivare. Jag tror att det här blir mycket bättre för gigjobbarna, säger Maria Hemström Hemmingsson, som gjorde a-kasseutredningen.

Dessutom har ett nytt las-avtal förhandlats fram mellan Svenskt näringsliv och en del av fackföreningsrörelsen. Det innebär bland annat att timanställningar ska gå över i en tillsvidareanställning, snabbare än i dag. Dessutom ska det bli lättare att samla ihop tiden, eftersom dagar mellan två inbokade pass inom samma kalendermånad också ska räknas in som arbetstid.

Caroline Johansson, forskare i arbetsrätt vid Uppsala universitet
Caroline Johansson, forskare i arbetsrätt vid Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet

Oklar effekt

Det är dock oklart om det nya las-avtalet verkligen kommer göra att fler behovsanställda får fasta tjänster, menar Caroline Johansson, forskare i arbetsrätt vid Uppsala universitet.

– Arbetsgivaren kanske istället omsätter fler personer när du närmar dig tiden då din anställning skulle övergå i en tillsvidareanställning. Vilken effekt ändringen får beror nog på vilken arbetsmarknad vi har då, och om det finns många som står på tur för att få jobb, säger hon.

A-kasseutredningen har även kritiserats av LO för att lågavlönade personer riskerar att bli helt utan ersättning om de skulle vara sjuka några dagar under ett år eller föräldralediga. Detta eftersom utredningen föreslår ett golv på en inkomst om 120 000 kronor om året, vilket är vad en del halvtidsanställda tjänar i till exempel vården.

Många behovsanställda skulle troligtvis ha lättare att få fast jobb om de fick mer stöd att till exempel vidareutbilda sig. Men i dag är arbetsmarknadspolitiken utformad så att åtgärder träder in när en person har varit arbetslös en viss period.

– Den prioriterar långtidsarbetslösa, eller personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa, med goda grunder. Det innebär dock att den som har många korta påhugg, utan att vara arbetslös långa perioder, kanske inte får de insatser som de skulle behöva för en mer stabil etablering på arbetsmarknaden, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.
Men om arbetsmarknadspolitiken borde ändras eller om andra system borde fånga upp gruppen behovsanställda vill han inte spekulera i.

Delad syn på basinkomst

Även med ändringarna i a-kassan och socialförsäkringen skulle det alltså finnas behovsanställda som hamnade utanför trygghetssystemet.

– Basinkomst skulle kunna vara ett svar på hur dessa personer skulle få ekonomisk trygghet. Då skulle man komma bort från allt pusslande, men det är svårt att se en bra lösning på de här frågorna, säger Caroline Johansson.

En eventuell basinkomst medför en rad andra frågor, som hur hög den skulle vara, om den bara skulle täcka de grundläggande behoven eller mer, och hur skulle den påverka de andra förmånerna.

Om till exempel basinkomst ersatte sjukpenning skulle säkerligen privata inkomstförsäkringar öka istället, resonerar Caroline Johansson. Dessutom skulle effekten kunna bli att företag som använder osäkra anställningsavtal subventioneras genom basinkomst som bekostas av skattepengar. Niklas Selberg instämmer.

– Basinkomst blir i praktiken ett sätt att stödja gigföretagen och att skattebetalarna betalar för den här typen av standby-arbetskraft, säger han.

Christian Engström, basinkomst­förespråkare och tidigare Europaparlamentariker för Piratpartiet
Christian Engström, basinkomst­förespråkare och tidigare Europaparlamentariker för Piratpartiet. Foto: Henrik Montgomery/TT

Håller inte med

Men Christian Engström, basinkomstförespråkare och tidigare Europa-parlamentariker för Piratpartiet, håller inte med om att basinkomst skulle gynna gigföretagen.

– Det är tvärtom. I dag betalar arbetsförmedlingen ut miljarder i skatte-medel som stöd till företag som skapar osunda jobb, där folk bara får arbeta så länge företaget får bidrag. Staten ska inte stödja företag utan stödja människor, säger han.

Dessutom skulle en basinkomst kunna leda till att folk sa nej till jobb de inte vill ha och kunde ställa högre krav på arbetsgivaren, menar Christian Engström. Att vissa medel- och höginkomsttagare skulle teckna privata inkomstförsäkringar ser han inte som något problem, eftersom de har råd. Vad gäller låginkomsttagare anser han att till exempel bostadsbidrag och andra system kan få finnas kvar, men att de skulle utnyttjas i mycket lägre grad om basinkomst fanns.

Högre inkomster

Ett annat sätt att förbättra den ekonomiska tryggheten skulle kunna vara att se till att fler  kan jobba ihop till sina sociala förmåner.

– Ett grundläggande problem är att behovsanställda inte tjänar tillräckligt bra eftersom de jobbar sällan. Det mest radikala förslaget vore att slopa allmän visstidsanställning helt och hållet, säger Caroline Johansson.

Även om allmän visstidsanställning skulle tas bort ur las går det visserligen att skriva in andra osäkra anställningsformer i kollektivavtalen.

– Men då förutsätter det ju i varje fall att företagen har kollektivavtal. Då skulle man komma åt de allra sämsta arbetsvillkoren, säger Caroline Johansson.

En annan idé som skulle göra att giggarna fick högre inkomster skulle kunna vara att underlätta för de gigjobbarna som har egna företag. Det menar i varje fall Gustaf Palmér som har skrivit rapporten En taxi på varje uppfart åt liberala tankesmedjan Timbro. Som exempel tar han upp att i Belgien får exempelvis Ubers chaufförer som kommer upp i en viss summa skattelättnader, och i Estland får alla giggare som jobbar mycket och når en viss brytgräns det sociala skydd som företagare är skyldiga att ge sina anställda.

Läs mer: Daglönarnas återkomst (artikel från 7 mars 2021)

De flesta är fast anställda i Sverige

• I Sverige har 86 procent av alla med anställningar en fast anställning och 14 procent har en tidsbegränsad anställning. Så har det sett ut de senaste 40 åren.
• De senaste 30 åren har allt fler tids-begränsade anställningar börjat bestå av väldigt osäkra anställningar som till exempel allmän visstidsanställning, behov- och timanställningar.
• Andelen personer med enskild firma har också legat på ungefär samma nivå under lång tid.
• Hur många som försörjer sig, -eller försöker försörja sig, på gigjobb är oklart. Men branschen utgör en väldigt liten andel av de jobb som finns i Sverige.
Källa: LO:s rapport Anställningsformer år 2020, samt Samuel Engblom, samhälls­politisk chef på TCO

Så fungerar sjukförsäkringen för behovs- eller timanställda

• Den sjukdomsgrundande inkomsten, SGI, avgör hur mycket pengar du får ut i bland annat sjukpenning och som föräldraledig.
• När Försäkringskassan bestämmer SGI:n tittar de på personens inkomst men också om hen skulle ha arbetat sex månader framåt. Finns inga pass inbokade bedöms personen vara arbetslös, vilket betyder att hen ska vara beredd att ta vilket jobb som helst i hela Sverige som sjukdomstillståndet tillåter. Är personen för sjuk för att ta något jobb alls får hen lägre sjukpenning som arbetslös än om hen hade ansetts vara anställd.
• För att en timanställd ska anses vara anställd behöver hen ha inbokade pass, helst sex månader framöver, och ha tjänat en viss inkomst. Arbetsgivaren har då ett rehabiliteringsansvar och den anställde får sjukpenning en tid för att kunna komma tillbaka till sin tidigare arbetsplats.
Källa: En sjukförsäkring anpassad efter individen SOU 2020:26

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV