Det råder delade meningar om basinkomst skulle vara bra för jämställdheten eller inte. Vissa menar att en basinkomst, även kallat medborgarlön, skulle gynna kvinnor. Andra anser att den i stället riskerar att förstärka kvinnorollen och fjättra dem vid hemmet. ”Det är en supersvår fråga”, säger Ann Ighe, lektor i ekonomisk historia.
Trots ökad jämställdhet i samhället tar kvinnor fortfarande ofta mer ansvar för hemmet.
En basinkomst skulle därför gynna kvinnor, menar vissa tänkare. För med en basinkomst skulle det obetalda arbetet ges ett värde.
”Obetalt hushållsarbete bidrar enormt till det materiella välbefinnandet hos befolkningen”, skriver Serkan Simsir, forskare vid Marmara universitetet i Turkiet, i essän Gender, social equality and basic income.
Hon menar att i fall inte kvinnor skulle göra detta arbete skulle inte barnen växa upp på ett hälsosamt sätt och de skulle i sin tur inte kunna bidra till samhället som vuxna. Även när det gäller äldre och funktionsnedsatta tar ofta kvinnor större ansvar för deras omsorg.
”Betalt arbete värderas mer i vårt (…) samhälle och obetalt arbete underskattas, särskilt hushållsarbete och omsorgsarbete”, skriver hon.
Dessutom leder nedvärdering av hushållsarbetet till ökat risk för våld, fattigdom och utnyttjande. Hon tillägger att många feministiska tänkare lyfter att skillnaderna mellan könen skulle minska om hushållsarbetet värderas i pengar.
I sin analys av ett basinkomstprojekt i Madhya Pradesh, Indien, konstaterar Guy Standing, professor i utvecklingsstudier, att basinkomsten har hjälpt till att minska kulturellt förtryck, gett kvinnorna uppmuntran och fått dem att kräva sina rättigheter.
”Kvinnorna tog själva av sig slöjorna och började delta mer fritt i det offentliga livet i sina byar. De klarade också ”ögonkontaktstestet”, vilket innebar att de lärde sig att se människor i ögonen, medvetna om att de inte behövde ge efter för andras åsikter och önskemål”, skriver han, enligt citat i Serkan Simisirs essä.
”Skulle gynna kvinnor även i Sverige”
Martin Jordö, ekonomiskpolitisk talesperson i Feministiskt initiativ, anser att en basinkomst skulle bidra till att uppvärdera kvinnors situation, även i Sverige.
– Basinkomst handlar om att anpassa arbetslivet utifrån en kvinnlig verklighet i stället för en manlig, säger han.
Här är hela samhället anpassat efter heltidsarbetet som norm. Pensionen och alla socialförsäkringar bygger på att du ska jobba heltid för att få så mycket pengar som möjligt. Men många kvinnor vill inte arbeta heltid, eller får inga heltidsjobb inom till exempel vården. Det straffas i dag med bland annat lägre pensioner. Men om deltid vore norm i arbetslivet skulle antagligen fler män också börja jobba deltid, menar Martin Jordö.
– Att släppa in kvinnorna på männens arbetsmarknad var bara första steget för jämställdheten. Det har pågått i flera decennier. Nu är det dags för nästa steg – att anpassa arbetsmarknaden efter kvinnors behov, säger Martin Jordö.
Feministiskt initiativ beslutade i våras att driva frågan om basinkomst. Men det handlar inte om en basinkomst eller medborgarlön som skulle ges till alla i samhället. Utan den basinkomst som Fi förespråkar skulle bara gå till de med lägst inkomst – ett sorts inkomstgolv som inte går att falla under. I dag finns visserligen försörjningsstödet, men till skillnad från det skulle denna basinkomst ges ut automatiskt om du tjänade under en viss inkomst, det skulle alltså inte finnas krav på att söka jobb eller få dina kontoutdrag granskade hos socialtjänsten.
Med Feministiskt initiativs förslag skulle kvinnor med lite högre inkomster inte få några extra pengar för det hushållsarbete som de i dag gör gratis.
– Nej, det skulle inte på något sätt gynna medelklasskvinnor. Däremot kan man säga att kvinnor generellt sett har lägre inkomster än män, och alla reformer som gynnar låginkomsttagare gynnar därför kvinnor. Det är också fler kvinnor som är sjuka och blir utförsäkrade, säger Martin Jordö.
Risk för återgång i traditionella kvinnoroller
Samtidigt lyfter tänkare att det finns en risk för att basinkomsten skulle kunna leda till en förstärkning av kvinnorollen.
”De som förespråkar basinkomst menar att den är ett sätt att övervinna fattigdomsfällan och arbetslöshetsfällan, men det är troligt att den i stället blir en sorts barnomsorgsfälla”, skriver Serkan Simsir och tillägger:
”Vid första anblicken är kvinnor de som främst skulle gynnas av en basinkomst, men samtidigt kan det vara så att de är de första offren, eftersom en basinkomst skulle kunna uppmuntra dem att stanna hemma med barnen”.
Det håller Ann-Zofie Duvander, professor i demografi, vid Stockholms universitet med om.
– Risken finns att det blir en återgång till traditionella könsroller säger hon.
Ann-Zofie Duvander har skrivit en essä om hur en eventuell basinkomst skulle kunna påverka kvinnor i Sverige, och lyfter hur vårdnadsbidraget fungerar i Finland.
Till skillnad från det låga vårdnadsbidrag som fanns under en period i Sverige är hemvårdsstödet, som det kallas där, högre. Det har lett till att framför allt kvinnor stannar hemma med barnen ända tills de är tre år, då det inte längre går att få bidraget.
– Det spelar stor roll för kvinnors karriärer och pension på lång sikt. Vad skulle hända om de istället kunde få basinkomst utan någon tidsgräns alls? De skulle kanske bli hemma i tio år, säger hon.
Samma sak tror hon skulle hända i Sverige, framför allt för de kvinnor som i dag får den lägsta nivån av föräldrapenningen, vilket betyder att de inte har jobbat tidigare och därför inte har något jobb att gå tillbaka till.
I dag är det bara 3 procent av de svenskfödda kvinnorna som får den lägsta nivån, medan hela två tredjedelar av kvinnorna som är födda i Afrika har jobbat för lite innan de får barn och därför får så låg föräldrapenning, enligt Ann-Zofie Duvander. Om du inte har ett jobb att gå tillbaka till är risken större att du blir hemma länge med barnen, menar hon.
– En basinkomst kanske minskar den ekonomiska stressen, men den kan göra utanförskapet permanent. På lång sikt blir den här gruppen ett B-lag, en reservarbetskraft som arbetsgivare kan ta till när det behövs. Historiskt sett har kvinnor varit en reservarbetskraft. Det finns en fara i det, säger Ann-Zofie Duvander.
Men att marginaliserade kvinnor skulle få det sämre med en basinkomst har Ann Ighe, universitetslektor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, svårt att tro.
– Det känns som att de redan är en reservarbetskraft. Jag ser inte att en basinkomst skulle kunna förvärra det. Den skulle kanske inte lösa situationen, men den skulle i varje fall kanske kunna förbättra den lite, säger hon.
Till exempel går det att tänka sig att kvinnorna kanske skulle starta egna företag eller gå ihop i gemensamma kooperativ.
– Dessutom innebär ju basinkomsten att de faktiskt tillför hushållet en inkomst. Det kan uppvärdera deras roll i hemmet och gör att de lättare kan lämna destruktiva relationer, säger hon.
Martin Jordö tycker å andra sidan att det är problematiskt att jämföra basinkomsten med ett vårdnadsbidrag. För med ett vårdnadsbidrag får du inte ha barnet på förskolan, och åtminstone i Sverige var det förbjudet att jobba samtidigt som du fick vårdnadsbidrag.
– Där skiljer sig vårdnadsbidraget från basinkomst. Tvärtom möjliggör en basinkomst att jobba lite grann eller jobba deltid. Det finns nästan inget system i dag som premierar att jobba två timmar om dagen eller jobba småskaligt, säger han.
Kan basinkomsten förstärka könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden?
Ett annat feministiskt argument emot basinkomst handlar om att den riskerar förstärka könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden. Ett samhälle med en basinkomst som skulle gå till alla – inte bara de fattigaste – skulle antagligen leda till att fler kvinnor går ned i arbetstid. Det kan i sin tur leda till att arbetsgivare medvetet eller omedvetet sållar bort kvinnornas jobbansökningar, eftersom man tror att det kommer vara borta mer.
Men Anca Gheaus, forskare vid Universitat Pompeu Fabra i Barcelona, menar att denna könsdiskriminering främst skulle riskera att drabba kvinnorna i eliten. Detta eftersom medelklasskvinnor sällan har så hög position att det gör något om de är borta en del, de går att ersätta med vikarier.
Vad gäller kvinnor med de lägsta inkomsterna så är deras arbetssituation redan sådan att de främst har jobb där de hoppar in ibland, så risken skulle vara minimal att de fick det ännu sämre, menar hon.
”Om en basinkomst skulle ge en stabilt förbättrad situation för de som har det värst, varav många är kvinnor, har jämlikhetsfeminister större anledning att stödja en basinkomst än att motsätta sig den”, skriver Anca Gheaus.
Men Ann-Zofie Duvander är tveksam till det resonemanget.
– Varför skulle en basinkomst egentligen leda till diskriminering bland kvinnor i högre inkomstnivåer? I deras värld är skulle en basinkomst vara så lite pengar att den inte lär påverka deras beteenden, säger hon.
Bra om staten försöker förändra strukturer
Ann-Zofie Duvander menar att det går att fråga sig hur basinkomsten skulle slå ur ett feministiskt perspektiv. För i sin ursprungliga form ges basinkomsten lika till alla, och det är oklart om det alltid är positivt för jämställdheten.
– Att staten lägger sig i och på ett aktivt sätt försöker förändra människors beteenden har många gånger visat sig vara effektivt för att skapa jämställdhet. Det gäller till exempel föräldrapenningen eller att kvotera in på utbildningar. Här skiljer sig basinkomsten åt på så vis att folk lämnas fria att bestämma själva. Det är ett helt annat synsätt, säger hon.
Martin Jordö håller med om det är bra att staten är med och förändrar strukturer. Men han ser inte att basinkomsten skulle ersätta dagens välfärdssystem och ta bort föräldrapenningen, utan bara att den skulle bli ett komplement.
– Det behövs både basinkomst som grundskydd och att staten har en aktiv roll och skapar exempelvis individualiserad föräldraförsäkring. Basinkomst går att införa reformistiskt i nuvarande system, säger han.
Låg basinkomst – ett sätt att få fler kvinnor att arbeta?
Många feminister som förespråkar basinkomst menar att den skulle fungera som en fuck-off-peng för kvinnor. Har du en grundinkomst som går att leva på skulle det bli lättare att lämna både destruktiva relationer och dåliga arbetsplatser.
Men Serkan Simsir anser att det ändå vore en fördel om basinkomsten vore så pass låg att det inte gick att försörja sig på den. För då skulle kvinnor tvingas att gå ut och arbeta åtminstone deltid, och skulle inte bli lika inlåsta med barnen i hemmet, som om basinkomsten vore hög.
Men det argumentet ger inte Ann-Zofie Duvander mycket för.
– Om basinkomsten är låg kan du ju bara leva på den om du har en partner som har en inkomst. Det skulle bli en hemmafrumodell och ensamstående skulle missgynnas, säger hon.
En annan risk med en låg basinkomst som inte går att leva på, är att fler personer än i dag antagligen skulle behöva jobba extra i låglönejobb. Det skulle i sin tur antagligen leda till att arbetsgivarna kunde sänka lönerna ytterligare, eftersom de har så många personer att välja mellan. Eftersom många kvinnor redan har låglönejobb skulle det riskera att slå mot dem, menar Ann-Zofie Duvander.
– Om basinkomsten blir låg kan den slå tillbaka och få motsatt effekt, säger hon.
Hon menar att en sådan utveckling riskerar inträffa även om en hög basinkomst skulle införas från start, för om ekonomin skulle försämras finns risken att samhället inte längre ser sig ha råd med en så hög basinkomst och sänker den.
Men Ann Ighe anser att sådant skulle gå att förebygga genom att samhället redan innan basinkomsten införs har säkerställt finansieringen av den, till exempel genom nya skatterefomer.
– Det är ett problem för de som vill omfördela resurser att vi inte hittat några nya sätt att ta in skatter. Det enda vi har kommit på under de senaste decennierna är att sänka dem. Men det går att tänka sig en ny skatt på utnyttjande av naturresurser eller att höja skatten på konsumtion till exempel, säger hon.
Hon menar att basinkomst ställer frågor kring om lönearbete verkligen ska vara grunden till de sociala rättigheter som välfärdsstaten har i dag, eller om människor skulle kunna ha de rättigheterna ändå.
När det gäller feminism och kvinnors situation kanske en basinkomst skulle göra varken från eller till.
– Det är en supersvår fråga. Jag är inte helt säker på att basinkomst allvarligt förstärker dagens jämställdhetsproblem, men jag tror inte heller att en basinkomst skulle kunna lösa dem, säger Ann Ighe.
Läs mer:
Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna (Syre 25/3-2021)
Intressanta utvecklingen: Här kan basinkomst testas i Sverige (Syre 18/4-2021)
Sex förslag: Så skulle en basinkomst kunna se ut i Sverige (Syre 21/4-2021)
