Partiledningen går mot seger och Liberalerna gör sig redo för SD-samarbete. Men på helgens landsmöte väntar livlig debatt om klimat, medborgarskap – och om exakt var gränserna går för samarbete med det rasistiska partiet.
– Jag är inte så intresserad av att prata om det, säger Romina Pourmokhtari, ordförande för Liberala ungdomsförbundet (LUF).
Det är inte rollen som bråkig ungdomspolitiker hon värjer sig emot, en sådan som journalister gärna pratar med för att tydliggöra konflikter. I somras hotade hon med att LUF kommer vägra kampanja för Liberalerna i valet utan ”röda linjer”, det vill säga gränser för vad man kan kompromissa med Sverigedemokraterna om. Men när Syre ringer och vill ställa frågor om det inför Liberalernas landsmöte, nappar hon inte. Det är inte för att i första hand strida om SD som hon åker till Linköping i helgen, menar hon, utan om politiken som L ska gå till val på.
– Det är klart det är jätteintressant vilken regering som ska styra, men ärligt talat är det ännu viktigare med en politik som står upp för folks rättigheter när vindar nu blåser åt andra håll, säger Romina Pourmokhtari.
Hellre vill hon prata om skatt på kött. Vi ska återkomma till det. Men först backar vi åtta månader i tiden, till den sista söndagen i mars och Liberalernas partiråd. Då talades med hetta bland liberala företrädare om att partiledningen var på väg att sälja partiets själ. Åtskilliga varnade för en polsk och ungersk utveckling med hot mot fria medier och domstolsväsende om Liberalerna bidrog till att släppa fram Sverigedemokraterna till makten. Men ledningen med Nyamko Sabuni i spetsen vann. Närmare två tredjedelar av ombuden röstade för att Liberalerna ska eftersträva en borgerlig regering, även om det kräver stöd av SD.
Starbrink berömmer ledningen
Inte mycket talar för att den förlorande sidan stärkts i L sedan dess. Det är en spridd uppfattning att det vore förödande om det framstår som att partiet byter fot igen. Så har de fogat sig nu, de som velat hålla dörren till SD stängd?
Man kan tro det, när till och med Anna Starbrink inleder intervjun med att ösa beröm över partiledningen. Hon är regionråd i Stockholm och en av dem som hårdast stred för att utesluta SD-samarbete.
– Jag tycker att man lyssnat på kritiken. Man tar sig an frågor med ett annat tonläge och lyfter fram klassiska socialliberala frågor, säger Anna Starbrink.
Hon pekar på det socialpolitiska programmet. Socialliberaler som Starbrink kan få något drömskt i blicken av enbart titeln, ”Det glömda Sverige”, parollen som Bertil Ohlin myntade på 30-talet och som återanvändes under Bengt Westerbergs glansdagar. Här finns förslag om sådant som psyskiatriambulanser och förtur till bostäder för våldsutsatta i hemmet.
Andra förslag partiledningen ställt sig bakom inför landsmötet är att grundlagsskydda arborträtten och att ersätta Domstolsverket, vars generaldirektör utses av regeringen, med ett domarråd. Det senare som ett sätt att undvika den där polska utvecklingen och stärka domstolarnas oberoende.
– Jätteviktiga frågor där det finns en tydlighet högerut. Det glädjer mig, säger Anna Starbrink.
Sedan skärper hon tonen. Visst vann partiledningens linje på partirådet, vilket innebär att en borgerlig regering ska eftersträvas även om det kräver samarbete med SD. Men relationen till SD behöver förtydligas, anser hon.
– Det här är ju inget krig, nu måste vi formulera en väg framåt som samlar partiet. Då behöver vi röda linjer, säger Anna Starbrink.
Tillräckligt tydligt
Ett förslag i den riktningen gäller att säga nej till att SD ska ha tjänstemän i regeringskansliet. Enligt Anna Starbrink är det en logisk konsekvens av beslutet att en budget inte ska förhandlas på förhand med SD, utan när regeringens förslag ligger på finansutskottets bord.
– Det är väldigt tydligt i det beslutet att vi inte ska förhandla budget med Sverigedemokraterna på regeringsnivå. Då blir det väldigt svårt att förstå varför de ska ha tjänstemän i regeringskansliet.
Linjen att förhandla med Sverigedemokraterna först i finansutskottet avfärdades av SD-ledaren Jimmie Åkesson redan i våras som då kallade L för ”ett meningslöst parti”. Att ställa ytterligare krav i den riktningen kommer inte på fråga, enligt partiledningen. Det behövs inte heller, anser riksdagsledamoten Robert Hannah som är en av dem som ivrigast förespråkat en öppning för SD-samarbete.
– Partistyrelsen har förtydligat sedan i mars. De förtydligandena räcker gott och väl. Alla som vet vilka Liberalerna är vet att vi införde demokratin, att vi alltid kämpat för jämställdhet och hbtq-rättigheter. Det finns inte en chans att vi skulle backa på det, eller på fria medier och oberoende domstolar, säger han.
Det är inte bara relationen till SD som får känslorna att svalla inför landsmötet. Det blev tydligt när partiledningen ställde sig bakom ett förslag om att det svenska medborgarskapet ska återkallas för den som har ett dubbelt medborgarskap och begår terroristbrott eller brott mot rikets säkerhet. Det vore att nalla på en helig liberal princip anser många av dem som etiketteras som socialliberaler. Anna Starbrink framhåller att partiet satt värde på medborgarskapet sedan det bildades.
– Det är ingenting som kan vara en del av en straffskala, börjar man villkora medborgarskap är jag rädd att man ger sig ut på ett sluttande plan, säger hon.
Robert Hannah betonar att det enbart handlar om dem som har dubbla medborgarskap och att ingen riskerar att bli statslös.
– Har man ett dubbelt medborgarskap och spionerar eller begår andra väldigt allvarliga brott mot landet då bör det finnas en sådan möjlighet. Det är normalfallet i många andra länder, säger han.
"Mesiga förslag"
Åter till LUF-ordföranden Romina Pourmokhtari. När samtalet förs in på klimatfrågan, då får partiledningen bannor. LUF föreslår inför landsmötet att klimatskatterna ska bli mer enhetliga, inga verksamheter ska tillåtas smita. Undantag från energi– och koldioxidskatt ska bort, oavsett om det handlar om torvproduktion eller Facebooks datorhallar. Dessutom ska växthusgaser som lustgas och metan beskattas.
Utformningen blir ”komplex”, invänder partistyrelsen. Svaret imponerar inte på Romina Pourmokhtari.
–Jag skulle vilja höra konversationen när Greta Thunberg ringer och vår ekonomiskpolitiska talesperson säger att ”det är för komplext”, säger hon.
Nötkött hör till det som skulle bli dyrare genom en skatt på metan. Kontroversiellt anser många, men en självklarhet, enligt Romina Pourmokhtari.
– Jag tycker egentligen förslagen är ganska mesiga. Men de bygger på de principer som partistyrelsen säger att de står för, om att förorenaren ska betala och att styrmedlen ska vara teknikneutrala för att uppmuntra till en klimatsmart marknad.
För LUF handlar en skärpt klimatpolitik inte enart om planeten. Det handlar också om att värna kapitalismen.
– Annars kommer fler och fler stödja åsikter som att tillväxt ska dämpas eller att marknadsekonomi är dåligt. Det är lite som på skolområdet, tar vi inte tag i bluffskolorna, då slutar folk gilla friskolor.
Läs mer:
Liberaler vill att landsmötet röstar för basinkomst och koldioxidavgift
