Barn som förlorat kontakt med ”livlinor”, ökad isolering – och 2 000 personer utan försörjning varje månad. Pandemin har slagit hårt mot personer med psykiska funktionsnedsättningar, visar en årsrapport av Bräcke diakoni. 

Att pandemin skyndat på digitaliseringen har konstaterats positivt inom många branscher och områden. De flesta som har börjat använda internet för första gången under året är exempelvis 76 år eller äldre, distansarbetet har ökat och många är nöjda, rapporterar Internetstiftelsen.

Men för en grupp särskilt utsatta har pandemin ytterligare försvårat livssituationen. Det skriver Bräcke diakoni i sin årsrapport om personliga ombud (PO), som erbjuder stöd till personer med långvariga och omfattande psykiska funktionsnedsättningar.

Året som gått med pandemin har för den här gruppen inneburit pausade bedömningar, inställda rehab-träningar, inställda möten, stängda bibliotek, krav på bank-id, social och fysisk isolering för att ta några exempel.

När möten ställs in ökar oron, och förtroende för sjukvård och myndigheter minskar. Ett förtroende som redan innan pandemin ofta var lågt.

”Jag skulle på ett läkarbesök på PMC och fick stå ute på gatan och vänta på att bli uppropad. Där stod redan flera andra och jag blev jättestressad.”

Det säger en person i rapporten.

Antalet sjukskrivna i gruppen har fördubblats sedan 2015 och läget har nu blivit ännu svårare.

Mer än 2 000 personer får varje månad avslag på sjukpenning och står utan försörjning, konstaterar Bräcke diakoni.

Detta trots att de sjukskrivits av en läkare. Så här citeras en person:

”Jag har kämpat i snart 1 år för att få Försäkringskassan att förstå. Det blir så påtagligt hur mycket sämre jag mår nu, än innan.”

För många som redan står utanför samhället, med ett litet socialt nätverk, har pandemin skapat upplevelsen av att hamna i ett vakuum. Viktiga hållpunkter, möten, som gav livet en viss struktur, har pausats och isoleringen ökat.

Dubbla budskap skapar förvirring

Därtill har det blivit dubbla budskap kring fysiska möten, personer har ibland fått besked om att alla möten ställs in, och ibland nåtts av information om att viktiga och nödvändiga möten kan ske. Detta har skapat förvirring om vad som gäller.

Flera personer har inte heller fått information i tid av Försäkringskassan om att de får avslag på ansökan.

Försäkringskassan är skyldig att informera i god tid, men flera av de personer som har kontakt med Bräcke diakonis personliga ombud har drabbats hårt av att inte få besked i god tid.

Ekonomin stressar än mer

Den pressade ekonomiska situationen har gjort att många känt sig tvungna att ta lån, vilket istället snabbt lett till stora skulder och försvårat livssituationen. Stressen kring ekonomin har gjort att många blivit ännu sjukare.

Barn i familjer med funktionsnedsättningar, eller individer som själva behöver stöd, har också fått det svårare. De dagliga vuxenkontakter de tidigare hade, ”livlinor”, som fanns omkring dem i form av grannar, eller fritidspersonal, har försvunnit. Den sociala utsattheten har därmed ökat.

Föräldrar med en psykisk funktionsnedsättning kan också ha svårt att stötta barn i hemmet med skolarbete, och barnens skolresultat har blivit lidande.

”När barn som redan lever i fattigdom får se sin familjs ekonomi försämras föds en stor oro för att familjen ska bli vräkt eller att det ska bli en utmätning”, skriver rapportförfattarna.

Den snabba digitaliseringen har också skyndat på utanförskapet rent generellt. Möten och ansökningsförfarande har flyttat över till nätet. Många personer i den här gruppen saknar utrustning för digitala möten, som exempelvis mobilt bank-id. Andra saknar internetuppkoppling. Kognitiva nedsättningar gör det också svårare att använda sig av digitala medier.

Svårare kommunicera med team

Ytterligare en försvårande faktor är att en person som söker stöd i dag ofta hanteras av ett team på Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. För en person med psykisk funktionsnedsättning blir det svårare att göra sig förstådd med fler kontakter, och effekten blir snarare att det brister i kontakt och effektivitet, enligt rapporten.

Trots att Försäkringskassan har ett övergripande samordningsansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering så möter de personliga ombuden många som inte fått delta i rehabilitering, eller i andra fall, att det satts igång för sent.

Jag behövde ha kontakt med Försäkringskassan för att kunna komma ut i arbetslivet och arbetsträna igen, jag har stöd av min arbetsgivare i detta. Vi försökte få kontakt med Försäkringskassan och fick veta att jag tillhör ett ”team” istället för att ha en personlig handläggare. Både jag och min arbetsgivare bollades runt bland de 17 handläggarna i tea- met. Det var först när jag fick en mailadress till en av handläggarna, som jag då kunde ha direktkontakt med, som det började fungera. Men eftersom regelverket säger att ”så får dom inte jobba”, uppstod det kaos igen. Jag behöver kunna få prata med samma person flera gånger. Försäkringskassan vägrade också att delta i ett skype-möte med mig och min arbetsgivare.”

Det berättar en person i rapporten.

I årsapporten har Bräcke diakoni sammanfattat sina erfarenheter från personliga ombud, med 508 uppdragsgivare i hela Göteborg. I snitt har ett personligt ombud, per heltidstjänst, kontakt med cirka 28 uppdragsgivare under ett år. 221 uppdragsgivare har avslutats under året. 328 uppdragsgivare var aktuella vid årsskiftet 2020/2021.

Rapporten är också starkt kritisk till samhällssynen New public management, som strävar efter att mäta effektivitet och kvalitet i insatser, och som fått genomsyra bedömningar de senaste åren. Författarna frågar sig vad som händer när tilliten nerifrån och upp nu ersätts av misstro och hur det påverkas våra grundläggande värderingar.

Läs mer om Syres granskning av Försäkringskassan:

Tusentals får avslag – 17 forskare kräver bättring av Försäkringskassan

Allt fler hotar Försäkringskassan om att begå självmord

Så har sjukförsäkringen försämrats steg för steg sedan 70-talet

Irja nekas sjukpenning – trots allvarlig sjukdom: ”Många utförsäkras på helt bisarra grunder”

Efter alla avslag – nu synar Försäkringskassan sig själv