Tusentals, kanske tiotusentals, människor har fått avslag på sina ansökningar om sjukpenning utan att det finns stöd i lagen för bedömningarna som Försäkringskassan gjort. Dessutom är regelverket för hårt, och de senaste regeringarna har varit för tuffa mot sjukskrivna, skriver 17 forskare i DN debatt i dag.
Numera nekas många människor som är för sjuka för att arbeta sjukpenning. I dag avslås fem gånger så många ansökningar om sjukpenning mellan 6 och 12 månaders sjukdom jämfört med år 2015, skriver forskarna i debattartikeln.
Människor får leva på anhöriga, blir fattiga och får söka hjälp hos kommunerna. Det syns i kommunernas statistik. Andelen sjuka bland de som söker försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, har vuxit med 42 procent mellan 2010 och 2019, vilket Syre har skrivit om tidigare. Och för att beviljas försörjningsstöd måste du söka jobb, även om du saknar ork på grund av sjukdomen.
Tre olika orsaker till de hårda bedömningarna
Orsaken till att så många människor nekas sjukpenning trots att de är sjuka har tre olika orsaker, menar de 17 forskarna. 2008 skapade alliansregeringen ett hårdare regelverk i och med rehabliteringskedjan. Därefter satt regeringen år 2015-2018 upp nationella mål om hur många dagar människor i snitt skulle vara sjukskrivna.
Dessutom har Försäkringskassan tolkat denna styrning hårdare än vad som var tänkt, och skapat egna modeller som saknar stöd i lagstiftningen, och som gör det ännu svårare att få sjukpenning.
”För att tala klarspråk: tusentals, kanske till och med tiotusentals, människor har fått avslag som har byggt på bedömningar som inte stämmer överens med hur lagstiftningen ser ut”, skriver de 17 forskarna i debattartikeln.
De menar också att Försäkringskassan inte kan skylla på regeringen, eftersom myndighetens uppdrag är att tillämpa lagen.
”Detta är en stor rättsskandal som har fått förödande konsekvenser för enskilda”, står det i debattartikeln.
Argumenten för hårda regler håller inte
Ett argument för att ha hårda krav på att bevilja sjukpenning brukar heta att kostnaderna för sjukskrivningarna skenar. Men det stämmer inte, menar Niklas Altermark, fil.dr i statsvetenskap och en av forskarna i debattartikeln. För under samma period har antalet sjukersättningar, tidigare kallat förtidspension, minskat. Slår man ihop dessa siffror ligger kostnaden för sjukskrivningarna på ungefär samma nivå.
– Kostnaderna försvinner inte bara för att människor inte får sjukpenning utan de dyker upp någon annanstans. De dyker upp i människors ohälsa, i människors privatekonomi och i andra välfärdssystem. (…) När vi inte ger ersättning så döljer vi den ohälsa som faktiskt finns, säger Niklas Altermark till P1 morgon.
Ett annat argument för att ha hårda bedömningar av rätten till sjukpenning är att annars skulle färre bli motiverade att arbeta, men enligt Niklas Altermark visar forskningen att sjuka människor egentligen vill arbeta, säger han till P1 morgon.
Krav: Försäkringskassan bli mer självkritisk och bättre på att ge hjälp
Forskarna i debattartikeln vill att 180 dagars gränsen för sjukskrivning, då många i dag blir utförsäkrade, ska lättas på. Nyligen gick visserligen partierna i Januariöverenskommelsen ut med att fler undantag skulle kunna göras vid 180 dagar.
Men forskarna vill att hela den så kallade rehabiliteringskedjan ses över, och börjar leva upp till sitt namn, så att människor faktiskt får hjälp att bli må bättre. De tar även upp att rehabilitering kan ta tid, och att hotet om att bli utförsäkrad och fattig försvårar möjligheten till återhämtning.
Dessutom anser de att Försäkringskassans ledning måste göra en omfattande och självkritisk granskning av hur deras verksamhet har utvecklats under de senaste åren.
Läs mer om Försäkringskassan och sjukförsäkringen här:
Så har sjukförsäkringen försämrats
och
När svenskarna blev friskare över en natt
