Statens utgifter för jobbskatteavdrag är enorma. Skulle pengarna delas på alla som får ekonomiskt bistånd av socialtjänsten skulle de få 42 441 kronor i månaden, vilket Syre skrev förra måndagen. Men i dag är det medel- och höginkomsttagare som får mest av pengarna.

Anders Forslund, professor i nationalekonomi och verksam vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, tycker personligen att det vore intressant att undersöka om pengarna istället skulle kunna användas till basinkomst.

– En möjlig reform skulle vara att ta från det som i dag är jobbskatteavdrag och lägga det på en medborgarlön för att kunna avskaffa försörjningsstödet, helt enkelt för att försörjningsstödet inte är särskilt väl utformat för att hantera försörjningen av arbetslösa, säger han.

Basinkomst, även kallat medborgarlön, är när människor i ett geografiskt område, får pengar varje månad av staten eller regionen. De behöver inte jobba, söka jobb eller prestera på andra sätt för att få pengarna, utan de hamnar automatiskt på allas konton. Det kan liknas vid dagens barnbidrag fast för vuxna.

Socialtjänstens system är kränkande

Dagens system med ekonomiskt bistånd från socialtjänsten är dyrt att administrera, individerna utsätts för prövningar och det är kränkande, uppger Anders Forslund som argument. Ungefär hälften av de som får ekonomiskt bistånd får det för att de saknar jobb. Dessutom har biståndsmottagarna högst marginalskatter av alla i samhället. Börjar de jobba extra räknas försörjningsstödet av i princip krona för krona.

– Det tilltalande med basinkomstsystemet är att man blir av med fattigdomsfällor och folk tjänar på att arbeta, säger Anders Forslund.

Men när Syre slår ut utgifterna för jobbskatteavdraget på hela den vuxna befolkningen i Sverige skulle det bara bli 1 291 kronor extra i månaden.

– Det räcker inte som en basinkomst. Man får fundera på om det finns ett rimligt sätt att finansiera den som inte skapar andra problem, säger Anders Forslund, som även menar att en basinkomst troligtvis skulle leda till ett minskat behov av a-kassa och en del andra ersättningar.

”Finansieringen av en basinkomst skulle behöva utredas av finansdepartementet”

Han har inga färdiga svar på hur en basinkomst skulle kunna finansieras. Men till exempel skulle fastighetsskatten kunna höjas. I USA finns det delstater med en väldigt hög fastighetsskatt som står för en stor del av statens skatteintäkter, samtidigt som skatten på arbete är låg, enligt Forslund.

– Men i Sverige är fastighetsskatten en väldigt impopulär skatt av skäl jag aldrig lyckats förstå, säger han.

De argument som fördes fram för att ta bort fastighetsskatten handlade om att äldre var tvungna att flytta från sina hem för att deras hus hade stigit i värde. Detta eftersom de inte fick belåna huset när de saknade inkomster.

Men det finns andra sätt för den gruppen att bo kvar än att avskaffa fastighetsskatten, menar Anders Forslund. Till exempel genom att personer som saknar inkomst ges möjlighet att låna pengar av staten. Då kan de betala ränta med den förmögenhet som annars är bunden i fastigheten.

”Dyrt att införa basinkomst”

Andra möjliga skatteförändringar för att finansiera en basinkomst skulle kunna vara att ändra i 3:12-reglerna för fåmansföretag. De innebär bland annat att det är väldigt förmånligt att ta ut arbetsinkomst som vinst i stället för lön, eftersom skatten är extremt låg på vinsten jämfört med skatten på lönen. Enligt Anders Forslund är det många höginkomsttagare som utnyttjar detta som en sorts skatteplanering.

Men för att kunna räkna ut hur en basinkomst skulle kunna finansieras krävs resurser från finansdepartementet, menar Anders Forslund.

– Att införa basinkomst skulle bli dyrt. Man skulle behöva se över hela skattesystemet, tänka igenom inkomstskatterna och räkna på det, säger han.

Vissa anser att införandet av en basinkomst riskerar leda till en förändrad arbetsmarknad, med en försvagad fackföreningsrörelse och där allt fler kanske blir tvungna att arbeta som gig-jobbare. Anders Forslund ser inte riktigt den kopplingen, men menar att även sådana frågor skulle behöva redas ut i en statlig utredning.

– Det är väldigt mycket som skulle behöva utredas innan man tar en definitiv ställning till en basinkomst. Både finansieringen, vilka problem basinkomsten löser och vilka problem som eventuellt uppstår, säger Anders Forslund.

Läs mer:
Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna (Syre 25/3-2021)
Intressanta utvecklingen: Här kan basinkomst testas i Sverige (Syre 18/4-2021)
Risk för att basinkomst gör fler till gig-jobbare (Syre 19/4-2021)
Sex förslag: Så skulle basinkomst kunna se ut i Sverige (Syre 21/4-2021)