I morgon, fredag, startar ett unikt mål inom svenskt rättväsende. För första gången behandlas ett svenskt brott inom ekofascism. Två unga killar åtalas för att ha bränt ned en minkfarm – men finns det ett djurrättsligt motiv?
På höstlovet 2019 reser två killar, då 17 och 19 år, från Stockholm till en före detta minkfarm i Sölvesborg. Efter att ha tältat i skogen vill de släppa ut minkarna, men när farmen visar sig tom bränner de ner den istället. De grips senare och står nu åtalade för mordbrand.
Eftersom det är det första brottet i Sverige som kan klassas som ekofascism har det fått en hel del uppmärksamhet i medierna, och Syre har tidigare publicerat en artikel om åtalet. Aftonbladet skrev utförligt om fallet i början av december när killarna åtalades, och nyligen tog ETC upp målet och att kopplingen mellan ekofascism, nazism och djurrätt är stark.
Inte tolka in för mycket
Men hur stark är egentligen kopplingen till djurrätt? Syre har läst förundersökningsprotokollet, och det är svårt att hitta djurrättsliga motiv i just det här fallet, trots att måltavlan var en minkfarm. De åtalade säger att de äter kött och inte har något emot livsmedelsindustrin.
– Jag tror inte man ska tolka in för mycket i att de valde en minkfarm för sitt dåd, säger Lisa Kaati, som forskar om våldsbejakande extremism i digitala miljöer vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
– I förundersökningen kan man läsa att det också pratats om att bomba en ”abortklinik”, sedan pratar de om att de ska brandbomba en domare som de tycker har gett ett för lågt straff till en person som var invandrare, och så diskuterar de om de ska göra något åt den där gärningsmannen också. Det är den nationalsocialistiska ideologin de tycker är intressant i ekofascismen, de är inte djurrättsaktivister, fortsätter hon.
I förhör säger den ene killen om minkfarmer: ”Jag gillar det inte, vulgär industri, inte något värde till exempel mat till folket. Bara dyra kläder, så klart behandlas minkarna dåligt”.
Många ogillar minkfarmer
– Men det tror jag många kan tycka angående minkfarmer. Jag ser att djurrätt ofta kommer upp när man skriver om ekofascister. Men som jag ser det har ekofascism väldigt lite med djurrätt att göra, säger Lisa Kaati.
Hon har under under en längre tid följt och analyserat över tusen propagandabilder i ekofascistiska kanaler i meddelandeappen Telegram. Resultatet blev en rapport som publicerades strax före jul.
Det är ofta utopiska bilder av vackra landskap och människor som lever enkelt i en oförstörd natur. Många är retuscherade för att bli extra tilltalande.
I något enstaka fall har hon sett bilder från radikala Animal liberation front dyka upp.
– Men det är inte min uppfattning att djurrätt är en viktig del av ekofascismen. Inom ekofascismen är det ett mycket större fokus på miljöfrågor och teknik – det finns ett förakt mot det moderna samhället.
På en del bilder syns maskerade beväpnade män ute i skogen.
– Det följer ofta med slogans som uppmanar till kamp. Inom ekofascismen har man uppfattningen att det moderna samhället är dömt att gå under. Genom sabotage, mord eller masskjutningar kan man påskynda samhällets undergång för att bygga upp en annan typ av samhälle. Ett samhälle där vita människor kan leva i samklang med naturen, göra sig av med modern teknik, bruka jorden och utöva byteshandel.
Lisa Kaati tillägger att hon inte har koll på alla digitala flöden, det hon granskat är propaganda i olika kanaler i meddelandeappen Telegram.
De åtalade killarna har till exempel chattat i Discord, en app som främst används av dataspelare. Det är där de har diskuterat sin ideologi, skämtat och planerat olika brott. En av dem ska ha filmat branden och skickat filmen till den ekofascistiska organisationen ”The green brigade”, som delade klippet med texten: ”We salute our troops who carried out a successful operation in Sweden!”
Går trender i miljöengagemang
Samma sak gäller för den moderna nazismens och fascismens tonvikt vid naturen och miljön, enligt genusforskaren Maria Darwish. I en intervju med tidningen Expo säger hon:
– Jag tror att det beror på klimatkrisen helt enkelt. Samhället i stort har länge haft ett fokus på klimatpåverkan och det har också gått trender i det.
– Det är å ena sidan en existentiell fråga, men även att det blir trendigt att vara miljömedveten, äta vegetarisk mat, bry sig om hållbarhet och sådant. Alla rörelser har kapitaliserat på detta, fortsätter hon till.
I artikeln i ETC om åtalet mot killarna intervjuades Vit-makt-forskaren Helene Lööw och sa enligt ETC att naturfrågor och djurrätt hänger ihop med nazismen: “Sådana frågor och det sunda levernet, det har från första början varit en del av den ursprungliga nationalsocialismen”.
Men stämmer det att djurrätt alltid har varit en del av nazismen?
Författarna och aktivisterna Pelle Strindlund och Henrik Wig tar upp frågan i boken Djurens förintelse, en ikonisk bok inom djurrättsrörelsen som jämför det vi utsätter djuren för i dag med nazisternas våld mot judar och andra grupper.
Visst var Hitler lakto-ovo-vegetarian (inte vegan) och visst tyckte han om djur. Till exempel förbjöd han jakt på fria djur i området kring nazisternas högkvarter. Men han var ingen principiell jaktmotståndare. “Jag har inget emot att man skjuter viltet. Jag menar bara att det är en trist sport”, ska han ha sagt.
Författarna menar inte heller att det finns något som tyder på att Hitler eller andra nazister förespråkade djurens rättigheter. Den syn på djur som genomsyrade Tyskland under Hitler var “djur ska visas omsorg, men får utsättas för död och lidande om det krävs för att tillgodose människors intressen”. Därmed fanns det ingen gräns för det lidande ett djur kunde åsamkas.
Savitri Devi brann för nazism – och djurens rättigheter
När man tittar på förgrundsgestalter inom ekofascism hittar man ändå en person som haft djurrättsliga motiv, och som Lisa Kaati också nämner.
Akademikern och filosofen Savitri Devi (1905–1982) var vegetarian och aktiv för djurs rättigheter. Från 1930-talet och framåt var hon en hängiven supporter till Hitler och nazistpartiet. I boken Impeachment of man som gavs ut 1959 i Indien framförde hon sin syn på människor och djur, som kan sammanfattas: Människor står inte över djuren utan är en del av ekologin och ska respektera allt liv, inklusive djur och hela naturen.
Savitri Devi anses vara en inflytelserik person i ekofascistcirklar. Så visst finns det en koppling till djurrätt, även om den inte tycks vara särskilt starkt i dag.
Fotnot: Tingsrättsförhandlingar hålls den 15/1, 18/1 och 19/1 i Nacka tingsrätt.
EKOFASCISM ...
… är en ideologi som kännetecknas av samtidskritik, naturromantik och drastiska lösningar på problem med överbefolkning. Den har ett rasideologiskt och nationalsocialistiskt arv. Ofta uppfattas att den världsordning som gäller i dag måste förändras genom en samhällskollaps, så kallad accelerationism.
… saknar sammanhållande ekofascistisk organisation eller ledare. Nätverk är ofta flyktiga och kortlivade. Det som håller ihop anhängarna är gemensamma visioner, förebilder och fiender.
… har användargenererad propaganda och sprids främst i sociala medier. Den har ett karaktäristiskt bild- och symbolspråk som kombinerar radikalnationalistiska element med visioner om en värld utan miljöförstöring, och är anpassad till samtida internetkultur, där starka bilder samsas med svart humor, ironi och intern jargong.
