Zoom

EU satsar på ny asylmyndighet innan resten av migrationspolitiken förändras

Krisen på EU:s yttre gräns i Polen, Litauen och Lettland har återigen visat vilken brännande fråga mottagandet av asylsökande är för EU.

EU:s asylpolitik håller sakta men säkert på att reformeras. Medan vissa delar är fortsatt låsta har EU-parlamentet och kommissionen gett en reform av asylmyndigheten EASO grönt ljus. Syre vände sig till myndigheten för att reda ut en del av de frågetecken som lyftes i förra veckans reportage.

EU:s migrationspolitik är ett komplext maskineri. EU:s gemensamma asylsystem (CEAS) består idag av fem olika direktiv som EU:s medlemsländer är bundna att följa. Det mest kända av dessa direktiv är Dublinförordningen som bestämmer i vilket land en asylsökande ska prövas. Principen om att det är det första land som en asylsökande anländer i som bär ansvar för prövningen, alternativt där den har familj, sattes hårt på prov 2015 när en miljon asylsökande anlände till Europa via framförallt Grekland.

Sedan dess har EU brottats med uppgiften att enas om en ny migrationspolitik. Någon som varit lättare sagt än gjort. 2018 gav förra EU-kommissionen upp, och 2020 lämnade den ny sittande EU-kommissionen ett nytt förslag. Kommissionens förslag går ut på att reformera CEAS, det gemensamma asylsystemet som idag består av fem direktiv, så att det vilar på tre pelare: effektivt asylmottagande och återvandrande, solidaritet och rättvis fördelning av ansvaret inom EU samt närmare samarbete med tredje länder utanför EU. Kritiker har kallat det för ett återvandringssystem snarare än ett asylsystem.

I EU-parlamentets motförslag föreslås det bland annat att länder ska kunna välja hur de ska vara solidariska. Det vill säga: vill man inte ta emot flyktingar kan man vidare på andra sätt.

Komplicerade förändringar

Exakt vad som kommer hända med det gemensamma asylsystemet är därmed ännu oklart. Men det rör ändå på sig. Att förändra asylmottagandet inom EU är ett komplicerat maskineri.

I november godkände EU-parlamentet en reform av det Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO), som parlamentet tidigare föreslagit. Nu är det bara EU:s ministerråd som ska ge reformen grönt ljus. Syre rapporterade om detta tidigare i veckan. Bland annat så lyfte Amnesty i Sveriges flyktingexpert Madelaine Seidlitz en del frågetecken kring den nya myndigheten, som ska heta EUAA och vara världens första multinationella asylsystem. Enligt EASO:s presskontakt Anis Cassar kommer EU:s ministerråd att rösta på ett kommande möte, och därefter ska det lagtekniska arbetet slutföras.

– När den sedan har offentliggjorts officiellt träder den i kraft efter 20 dagar. Vår bästa uppskattning i detta skede är att EUAA kommer att träda i kraft, och ersätta EASO, någon gång mellan mitten och slutet av januari (2022), säger han.

Enligt EASO:s presskontakt Anis Cassar är myndigheten väl förbered på förändringen – arbete har pågått i flera år i vissa fall:

– Ett dedikerat team sköter dessa förberedelser, med många projekt som drivs inom olika områden. Dessa sträcker sig från allt från inrättandet av sambandsmän till strategin för grundläggande rättigheter. Faktum är att till och med byråns organisationsstruktur kommer att ändras (…). Förberedelserna är långtgående och täcker både viktiga sakfrågor och rättsliga och administrativa förändringar. Allt arbete övervakas av byråns ledningsgrupp samt av byråns styrelse, som består av företrädare för alla medlemsstater.

EU:s migrationskommissonär Ylva Johansson (näst längst till höger i bilden) har fullt upp
EU:s migrationskommissonär Ylva Johansson (näst längst till höger i bilden) har fullt upp. Här deltar hon i ett extrainsatt möte om båtmigrationen från Frankrike till Storbritannien i slutat av november. Förutom de mer "akuta" frågorna ligger ansvaret för en ny EU-gemensam migrationspolitik på hennes skrivbord. Foto: Francois Lo Presti/AP/TT

Fel ordning på reformerna

EU-parlamentarikern Malin Björk (V) uttryckte kritik mot att man reformerar en asylmyndighet innan själva den gemensamma asylpolitiken är färdig. I en rapport som släpptes förra veckan konstaterade även vänstergruppen i EU-parlamentet att företagen som tjänar på EU:s allt mer strama migrationspolitik är många, något Syre rapporterade om. Även Madeleine Seidlitz på Amnesty menade att EU:s nya migrationspolitik kan påverka hur den nya asylmyndigheten fungerar i praktiken. Hon varnade även för politisk styrning av EUAA och tryckte på vikten av transparens.

Enligt EASO kommer transformationen av EUAA inte automatiskt förändra EU:s asylsystem.

– EUAA ändrar inte på något sätt asylförfarandet. Sådana förändringar skulle bero på reformen av EU:s lagstiftningsinstrument, som har föreslagits av Europeiska kommissionen (och nu hanteras av EU-parlamentet). Det som förändras är byråns förmåga att stödja medlemsstaterna i genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS). EASO arbetar på gränsen för sitt nuvarande mandat och är juridiskt oförmöget att erbjuda mer stöd. Detta kommer snart att ändras, enligt Anis Cassar.

Däremot finns det enligt EASO:s talesperson en förhoppning om att de politiska kompromisser som har lett fram till ett godkännande av EUAA kommer ge svallvågor även inom andra områden. Bland annat att låsningarna för att reformera CEAS kommer släppa.

Gällande hur EUAA kommer fungera framåt, kanske så snart som i januari, så är varje medlemsstat fortsatt ansvarig för asylprocessen. Men möjligheterna att få stöd blir större. Målet är en mer jämlik asylprövning inom EU än idag.

Just nu är det flera medlemsländer som vill förhandla bort skyldigheten att ta emot asylsökande, för att istället kunna bidra på andra sätt. Exakt hur det ska gå ihop med den nya asylmyndigheten EUAA, som ska harmonisera asylprocessen inom EU och bistå med expertis, är oklart. Amnesty varnar för att asylrätten sätts ur spel om det skulle landa i en kompromiss där medlemsländer helt kan välja bort att ta emot flyktingar.

Läs mer:

Amnesty om Tobés migrationsförslag: ”Djupt problematiskt”

Oenigt EU närmar sig en ny migrationspolitik

De tjänar pengar på inhuman migrationspolitik

Zoom

AI har blivit mainstream – men regleringar dröjer

En ung kvinna demonstrerar i Stockholm för mänskliga rättigheter och mot riskerna som den nya AI-tekniken för med sig.

Diskussionen om säkerhet, integritet och trovärdighet i förhållande till AI får fler forum och kraven på någon form av reglering ökar. Nyligen antogs en resolution om autonoma vapen i FN, och Storbritannien samlade AI-toppar i ett prestigefyllt möte. Men får det några konsekvenser i praktiken?

Den 30 november är det ett år sedan Open AI lanserade Chat GPT som för första gången gav allmänheten en inblick i vad så kallade stora språkmodeller kan åstadkomma. Den snabba utvecklingen på området och chatbotens förmåga att uttrycka sig mänskligt satte också fart på spekulationerna om en AI-apokalyps där den konstgjorda intelligensen gör människan överflödig eller ännu värre, medan den mer optimistiskt lagda sidan såg en värld av oändliga möjligheter öppna sig.

Hur som helst aktualiserade språkmodellernas intåg i det allmänna medvetandet frågor om säkerhet och reglering – både när det kommer till själva utvecklingen, som ju drivs av ett fåtal stora bolag, och när det kommer till användningen, där det inte behövs mycket fantasi för att kunna föreställa sig vad som kan hända om kraftfulla verktyg hamnar i fel händer. Hur AI kan användas för att skapa desinformation har vi redan sett exempel på, och vapentillverkare är heta på gröten när det gäller att utrusta autonoma vapensystem med AI.

AI-panel inom FN ska ge råd

Parallellt med AI-rusningen ökar antalet konflikter i världen – just nu vänds blickarna mot Israel och Palestina, medan Rysslands krig i Ukraina fortgår i medieskugga, liksom stridigheterna i Darfur, Jemen, Etiopien, Syrien…
Frågan är om AI kan vara ett verktyg för att främja fred och säkerhet, eller om riskerna – att utvecklingen bidrar till att elda på splittringar och polarisering– väger över.

Behovet av att diskutera säkerhet i samband med AI resulterade i att EU i juni började förhandla om ”världens första heltäckande AI-lag”, och i juli höll FN sitt första toppmöte på temat. Då beslutades att ett högnivåråd för AI – eller en AI-panel, ungefär som klimatpanelen IPCC – skulle inrättas, vilket skett under hösten.

Organets uppgift är att ge råd och föreslå lösningar på hur AI kan regleras på global internationell nivå. Totalt är 38 experter från olika vetenskapsområden utsedda till att sitta i rådet, och en av dem är Virginia Dignum, professor i ansvarsfull artificiell intelligens vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.

Risker i fokus – fred exkluderas

Just fred är något de flesta internationella organisationer överväger i relation till AI, men sällan uttrycks explicit i de föreskrifter och riktlinjer som läggs fram. Det beror på att försvarsfrågor ofta faller utanför organisationernas mandat, förklarar Virginia Dignum, som också har varit med och utarbetat EU:s AI-strategi. 

– Ta EU:s förslag till AI-förordning, AI-lagen. Det inkluderar inte försvarsfrågor eftersom EU-kommissionen inte har befogenhet att reglera dessa frågor. I de flesta fall är utgångspunkten mänskliga rättigheter. Naturligtvis inkluderar dessa fred, men är som jag säger inte en explicit fråga. Enligt min åsikt är det huvudsakliga sättet AI kan bidra till fred genom att stödja utbildning och förmågan att förstå och ta itu med skillnader mellan människor, samhällen och regioner, skriver hon i ett mail till Syre. 

Virginia Dignum är en av 38 experter i FN:s nya expertorgan för artificiell intelligens
Virginia Dignum är en av 38 experter i FN:s nya expertorgan för artificiell intelligens. Foto: Johan Gunséus

Till exempel tror Virginia Dignum att skräddarsydda utbildningsprogram förmedlade av AI skulle kunna hjälpa barn att förstå att våra olikheter inte behöver vara en orsak till konflikter utan är något som kan berika. Fokus i diskussionen ligger dock ofta på risker med AI.

– På andra sidan av spektrumet kan AI användas, och används redan, för att förstärka konflikter genom att skapa falska nyheter och desinformation. AI-drivna system kan också användas både på hela populationer eller individer, dels i sociala medier för desinformation men också i verkligheten, som en del av vapensystem.

Positivt med allmän debatt

Så hur går det då med eventuella regleringar för att hantera dylika risker? Vincent Boulanin, programchef på Sipri, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, leder institutets forskningsprogram om AI-reglering, och han tycker att utvecklingen går åt rätt håll. Det kan man tacka Chat GPT för.

– Plötsligt blev AI supermainstream. Tidigare har de viktiga aktörerna diskuterat frågan i olika nischforum, men nu har det blivit en allmän debatt om det, vilket är väldigt bra, säger Vincent Boulanin.

Det nyinrättade FN-rådet kan väl ses som ett exempel på ett bredare forum men redan före det har frågor som tangerar AI behandlats i samfundet. Den 1 november godkände generalförsamlingen en resolution om autonoma vapensystem, så kallade mördarrobotar. Diskussionen om dessa har tidigare pågått inom ramen för Konventionen om vissa konventionella vapen (CCW) i Genève sedan 2014.

– Problemet där är att alla stater som officiellt är med i konventionen på något sätt har en vetorätt. Så det blir politiskt svårt att komma fram till någonting. Man vattnar ur innehållet ganska mycket för att alla ska kunna stödja det. Det har lett till att en del stater har slutat tro på att experterna i Genève kommer att kunna komma fram till något betydelsefullt. Då fungerar generalförsamlingen på ett annat sätt, där behövs majoritet, konstaterar Vincent Boulanin.

Vincent Boulanin forskar om AI-reglering på fredsforskningsinstitutet Sipri
Vincent Boulanin forskar om AI-reglering på fredsforskningsinstitutet Sipri. Foto: Pressbild Sipri

Humanitär rätt öppen för tolkning

Resolutionen har framför allt en symbolisk betydelse; det har nu officiellt påbörjats en formell diskussion och det blir en specifik punkt på agendan framledes. Det innebär emellertid inte att vi kommer att få se en reglering, utan det första steget är att generalsekreteraren samlar in synpunkter till en rapport. Men reglering av de så kallade mördarrobotarna är något som många efterfrågar, även om användningen och utvecklingen av autonoma vapen begränsas i den nuvarande internationella humanitära rätten.

– Den nuvarande rätten gäller för alla typer av vapen, oavsett hur de byggs. Problemet är väl att de regler som finns nu kan tolkas på olika sätt. Och att sådana vapen är autonoma skapar en del nya tolkningsfrågor som också kan bidra till att stater kan tolka det de måste göra på väldigt olika sätt. Så det är därför vissa stater och organisationer från civilsamhället vill ha en ny reglering som skulle tydliggöra den nuvarande rätten, så att det blir tydligt vad man får och inte får göra i utvecklingen och användningen av sådana vapen. Andra stater, bland annat Ryssland, tycker däremot att den nuvarande rätter är tillräckligt tydligt. Så det är en ganska omstridd och debatterad fråga, förklarar Vincent Boulanin.

Finns det risk för att det blir en global kapprustning med autonoma vapensystem? Eller är det redan det?

– Ja, det är redan det på något sätt. Men jag skulle säga att kapprustningen inte nödvändigtvis handlar om sådana vapen per se. Det är en kapprustning som är mer kopplad till utvecklingen av robotik och AI i allmänhet och en kapprustning som också är kopplad till AI i allmänhet. Staterna är inte så fokuserade på just autonoma vapen, säger Vincent Boulanin och tillägger att det är viktigare för stormakterna att ha tillgång till utbildade människor som kan utveckla smarta algoritmer, och att man har kraftfulla processorer och mycket data för att träna upp avancerade AI-system.

Riskbedömningsmöte på anrik mark

Samtidigt som resolutionen om mördarrobotar var uppe i FN:s generalförsamling hölls ett AI-toppmöte i England närmare bestämt i Bletchley park, där Alan Turing en gång i tiden knäckte koder under andra världskriget. I och med Brexit har Storbritannien inte haft en plats på tåget i EU:s arbete med sitt AI-fördrag, och mötet var enligt Vincent Boulanin ett sätt för landet att hitta sin nisch.

Eftersom det redan förs diskussioner om militär användning av AI landade man i ett fokus på så kallade ”frontier AI”, det vill säga de kraftfullaste och mest avancerade typerna av AI-system som kan användas för allmänt bruk (på tekniska kallat ”highly-capable general purpose AI”) som GPT4. Under mötet diskuterades riskerna med sådana system, och det hela utmynnade i en programförklaring som undertecknats av deltagarna, som var både politiska höjdare, företagsledare och forskare.

– De understryker att det finns både positiva aspekter men också risker med utvecklingen av systemen, och att de olika aktörerna som utvecklar sådana system ska försöka hitta sätt att minska riskerna, säger Vincent Boulanin.

Högdjur på toppmötet om AI i Bletchley park som pågick 1-2 november. Första raden från vänster: Frankrikes minister för ekonomi, industri och digital säkerhet Bruno Le Maire, Tysklands klimat- och ekonomiminister Robert Habeck, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, USA:s vicepresident Kamala Harris, Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak, Italiens premiärminister Giorgia Meloni, FN:s generalsekreterare Antonio Guterres och  Australiens försvarsminister Richard Marles. Mitten och bakre raden från vänster: James Manyika, Google, Tino Cuellar, vd för Carnegie endowment for international peace, Amba Kak, AI Now institute, Arthur Mensch, Mistal AI, Adam Selipsky, Amazon web services, Nick Clegg, Meta, Yoshu Bengio, Quebec AI Institute, Dario Amodei, Anthropic, Sam Altman, Open AI, Brad Smith, Microsoft, Mustafa Suleyman, Inflection AI, Alondra Nelson, tidigare tillförordnad direktör för Vita husets kontor för vetenskap- och teknikpolicies, Demis Hassabis, Google Deep mind, Eric Schmidt, Schmidt Futures, Ian Hogarth, ordförande för Storbritanniens arbetsgrupp för frontier AI och Reid Hoffman, Inflection AI. Foto: Toby Melville/AP/TT Foto:
Godset Bletchley park, England, numera museum och arena för AI summit 2023. Foto: Matt Dunham/AP/TT Foto:
Öppna i helskärm
1 / 2

Det finns två typer av risker som man diskuterar, och de ställs ofta emot varandra, fortsätter han.

– Den ena är kortsiktiga risker. Hur till exempel nuvarande system som Chat GPT kan missbrukas av olika aktörer som vill genomföra påverkansoperationer. Sådana system är inte pålitliga då de kan innehålla felaktig information som kan ha negativa konsekvenser på många nivåer. Eftersom man har tränat upp dem med stora mängder information som tagits från internet kan de återspela eller förstärka vissa fenomen i samhället som är problematiska, som rasism. Det finns också en oro kring hur de skulle kunna påverka arbetsmarknaden, att det kan vara sådana system som skulle kunna ersätta många jobb och det skulle bli disruptivt.

Maktansamling och intressekonflikter

– Den andra typen är långsiktiga risker, som är kopplade till vad man kallar för artificiell generell intelligens (AGI) eller superintelligens. Vissa tror att system som GPT4 är en tidig form av AGI. Om de blir superintelligenta och inte programmeras på ett sätt som är i enlighet med våra mänskliga värderingar, då finns risken att de gör saker som skulle vara problematiska för mänskligheten. Vissa påstår därför att utvecklingen av avancerade AI-system utgör en existentiell risk. Den bedömningen är dock väldigt debatterad, och många AI-experter tycker att det är lite av en distraktion, att man borde fokusera på att lösa kortsiktiga risker istället. Jag tänker själv att det är viktigt att tänka på både och, konkluderar Vincent Boulanin.

Maktkoncentrationen inom AI ses av både forskare och aktivister som problematisk, något som bland annat DW nyligen rapporterat om. Det finns en fara i att de stora företag som utvecklar AI får för stort inflytande på regleringen. Precis som med all form av reglering finns olika intressen som ställs mot varandra, konstaterar Vincent Boulanin.

– Det är inget konstigt att privata aktörer, som är de stora aktörerna, inte vill att regleringen ska hindra dem för mycket. Det de föreslår att man fokuserar på är säkerhetsaspekter som inte är så problematiska för dem. Det finns olika kulturer också bland stater kring hur man ska reglera och på vilket sätt, hur sträng man ska vara mot den privata sektorn. Vi ser det tydligt i förhandlingen som pågår på EU-nivå för en EU-reglering om AI. Det är ett ganska komplicerat politiskt spel.

Viktigast ackumulera kunskap

Det finns också olika intressen inom staten, fortsätter han.

– Vissa vill se till att man skyddar mänskliga rättigheter, bland annat människors rätt till privatliv, medan andra tycker det är viktigt att man av säkerhetsskäl ska ge möjligheter för polis och militär att kunna bevaka terrorister och gängkriminella och så vidare.

Det viktigaste just nu är att prata om AI och bygga upp kunskap hos beslutsfattarna, så att de vet vad de pratar om, menar Vincent Boulanin. På grund av ämnets tekniska karaktär är det inte helt enkelt, men den senaste händelseutvecklingen på området har gjort att det finns en större grundkunskap hos allmänheten.

– Jag tror de flesta nu ungefär förstår vad Chat GPT är och var det kommer ifrån. Maskininlärning är inte längre ett okänt begrepp för folk. De olika forumen, som FN:s AI-råd, kommer också bidra till ökad kunskap och att fler experter kan uttala sig om ämnet och ge konstruktiv input till beslutsfattarna. Men det är en ganska lång process.

Lär mer:

Framgång i FN för kampen mot mördarrobotarna

Forskare: AI-larmen varnar om fel saker

Zoom

Så drabbas bin och andra småkryp av glyfosat

Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet säger att det omtvistade växtskyddsmedlet glyfosat har en indirekt påverkan på bin och andra småkryp.

Det omtvistade ämnet glyfosat har godkänts för ytterligare tio år i EU. Men även om det inte bevisats ha någon direkt påverkan på insekter, är den indirekta påverkan desto större, säger Lina Herbertsson, biexpert och forskare vid Lunds universitet.– Det är extremt effektivt, säger hon.

Ämnet glyfosat har varit en formidabel succé. Det är det mest använda verksamma ämnet i växtskyddsmedel världen över för att bekämpa ogräs. Men det har stormat kring ämnet som efter en bedömning 2015 sågs som ”troligen cancerogent”. Något som sedan dess varit omtvistat då undersökningar av myndigheter i EU och USA kommit fram till det motsatta.

”Det blir en kedjeeffekt på småkryp”

Det var också risken för att det skulle vara cancerogent som låg i centrum för debatten om ämnet skulle få ett förnyat godkännande att användas inom EU. Efter att Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) 2022 kommit fram till det inte är ”cancerframkallande, mutagent eller påverkar fertiliteten hos människor”, låg vägen öppen för ett förnyande av godkännandet. Något som också skedde häromdagen.

Samtidigt finns en annan sida av myntet, som inte lika ofta kommer fram i debatten: Påverkan på den biologiska mångfalden. Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet, säger att det inte finns några säkra bevis för att glyfosat skulle skada bin. Men varnar för den indirekta effekten. För även om glyfosat effektivt hjälpt lantbrukare att hålla ogräs borta, har det varit desto sämre ur insekternas perspektiv, då de berövas sin mat. För vad som kan vara ogräs för oss, är ofta livsnödvändigt för insekterna.

– Det blir en kedjeeffekt på småkryp, antingen gillar de växterna i sig eller för att de gillar andra småkryp som äter växterna, säger Lina Herbertsson.

Sverige i framkant

Nyligen röstades ett förslag från EU-kommissionen om att halvera användningen av bekämpningsmedel i EU till 2030 ned av EU-parlamentet. Något som om det fått grönt ljus, hade kunnat få stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men till största del ute i Europa, tror Lina Herbertsson.

– Kommer man till andra länder använder man mycket mer bekämpningsmedel och då kan vi tänka oss att många av de här problemen blir mycket allvarligare.

I ett internationellt perspektiv använder ändå Sverige bekämpningsmedel restriktivt, tycker Lina Herbertsson. Integrerat växtskydd, IPM, den metod som föreslogs av EU-kommissionen för att minska andelen bekämpningsmedel med hälften, används också i stor utsträckning i Sverige.

– Jordbruksverket är bra på att uppmuntra och uppmana bönderna att använda andra metoder än att spreja allting med bekämpningsmedel.

En ännu större bov…

Ändå hör jordbrukslandskapet till de platser där den biologiska mångfalden utarmats mest – också i Sverige. Men Lina Herbertsson ser inte användandet av glyfosat och andra bekämpningsmedel som den främsta boven, utan hur vi förändrat jordbrukslandskapet.

– Jag skulle säga att glyfosat spär på det här problemet med landskapsförändringarna, med lite boplatser och för lite mat. Tänk dig miljöerna i Astrid Lindgrens sagor, med naturbetsmarker, ängar, olika vattendrag och sockerdricksträd (en gammal ek i Pippi Långstrump, reds. anm), där trivs väldigt många groddjur, fåglar och insekter. Idag har vi istället stora åkrar som är helt rensade på boplatser och föda för djur som behövs för organismer att fullfölja sin livscykel.

Förbjudet att använda privat

Sedan hösten 2021 är det inte längre tillåtet att använda glyfosat i trädgårdar och parker. ”I Sverige får bekämpningsmedel som innehåller glyfosat användas för att bekämpa ogräs som växer på åkern innan grödorna – exempelvis vete och bönor – kommit upp ur jorden. Dessa bekämpningsmedel får även användas för att ta bort det ogräs som växer på åkern efter skörd. Några få bekämpningsmedel med glyfosat får användas i raps och rybs när dessa grödor växer på åkern. I andra EU-länder, och utanför EU, kan det vara vanligare att tillåta bekämpningsmedel med glyfosat i växande grödor på åkern. Därför är det också vanligare med rester av glyfosat i livsmedel som inte odlats i Sverige,” skriver Livsmedelsverket.

Radar · Djurrätt

Djurrättsorganisationer skickar klagomål till EU:s ombudsman

Trots löften så har EU-kommissionen ännu inte lagt fram något förslag på ny djurskyddslagstiftning som sätter stopp för lantbruksdjur i bur.

30 medlemsorganisationer hos Eurogroup for Animals, EFA, har skickat in klagomål till Europeiska ombudsmannen. Detta efter att EU-kommissionen inte gjort verklighet av den skärpning i djurskyddslagstiftningen som man utlovat, och där ett förbud mot lantbruksdjur i bur skulle införas.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar