Zoom

Basinkomst intressant för Guido Imbens – och 16 andra Nobelekonomer

Guido Imbens har gjort en studie om lotteri, och resultaten från den går att applicera på basinkomst, menar han.

En basinkomst skulle inte ha någon större påverkan på vår vilja att arbeta. Det visar studier gjorda av Guido Imbens, årets ekonomipristagare till Alfred Nobels minne. Resultaten kan vara användbara vid utformningen av nya trygghetssystem, anser han. Guido Imbens sällar sig därmed till raden av Nobelekonomer som har intresserat sig för basinkomst.

I dag är Nobeldagen, då Nobelpriset brukar delas ut, och vinnaren av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne är Guido Imbens, som delar platsen med två andra ekonomer.

Guido Imbens forskning består bland annat av att ha undersökt vad som hänt med vinnare av ett lotteri som hölls i USA på 1980-talet. Vinnarna fick vinsten utspridd under ett visst antal år. Guido Imbens och hans kollegor tyckte att det liknade en basinkomst, även kallat medborgarlön. Detta eftersom vinnarna fick pengarna utan att egentligen ha förtjänat dem, och utan att det sattes upp några krav för vad de skulle användas till.

Forskarna ville undersöka om pengarna påverkade vinnarnas vilja att jobba. Och resultaten förvånade dem.

– Vad vi såg var att det inte påverkade deras arbetsutbud så mycket, i genomsnitt kanske de drog ner på arbetet med 5–10 procent. För de flesta fick det inte så stora följder, säger Guido Imbens till DN.

Guido Imbens anser att denna typ av vetenskapliga experiment kan vara intressant för beslutsfattare när de ska utforma sociala trygghetssystem, eftersom just hur mycket arbetsutbudet påverkas är en viktig faktor, säger han till Stanford news.

Och Guido Imbens är inte ensam om att som pristagare intressera sig för basinkomst.

Minst 16 andra pristagare i ekonomi har intresserat sig för det ekonomiska stödet, som även kallas medborgarlön, erfar Syre.

De Nobelekonomerna har utryckt sig positivt om basinkomst

1) Jan Tinbergen 1967 tilldelades ekonomipriset till Alfred Nobels minne 1967, och förespråkade basinkomst, enligt denna artikel.

2) Paul Samuelson vann priset 1970, och var en känd förespråkare för medborgarlön och livstidsmedlem i BIEN, Basic Income Earth Network, enligt Wikipedia.

3) Friedrich Hayek tilldelades ekonomipriset 1974. Han var marknadsliberal och ansåg att staten skulle blanda sig i så lite som möjligt i ekonomin, men förespråkade samtidigt ett sorts inkomstgolv, som ingen kunde falla under om man saknade förmåga att försörja sig själv.

4) Milton Friedman vann ekonomipriset 1976, och är känd förespråkare för negativ inkomstskatt, som påminner om basinkomst eller Hayeks ovan nämnda inkomstgolv. Friedman ville att negativ inkomstskatt skulle ersätta alla andra trygghetssystem.

5) James Meade fick ekonomipriset 1977. Han intresserade sig för en form av basinkomst som kallas ”social utdelning”, eller social dividend på engelska. Det bygger på att vinsterna i samhället från exempelvis naturresurser och vår gemensamma kunskapsutveckling borde tilldelas alla.

6) James Tobin tilldelades priset 1981 och har utvecklat ett förslag om medborgarlön.

Esther Duflo, som fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne år 2019, har uttalat sig positivt till basinkomst
Esther Duflo, som fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne år 2019, har uttalat sig positivt till basinkomst. Här syns hon vid kungens traditionsenliga middag på Stockholms slott. Foto: TT Nyhetsbyrån

7) James M. Buchanan fick ekonomipriset 1986. Han förespråkade en sorts basinkomst i flera av sina verk, enligt en vetenskaplig artikel.

8) Amartya Sen tilldelades ekonomipriset 1998. Till indisk tv har han sagt att basinkomst skulle kunna vara bra i Indien, men dock inte förrän landet först kan finansiera bra utbildning, hälsovård och annat offentligt stöd.

9) Daniel McFadden tilldelades ekonomipriset år 2000. I en paneldebatt har han uttryck sig positivt till att använda basinkomst för att minska fattigdom, rapporterar Forbes.

10) Vernon Smith tilldelades ekonomipriset år 2002 och stödjer idén om basinkomst. Han har bland annat uppmanat Donald Trump att bekosta användandet av motorvägsystemet för att finansiera en basinkomst åt alla amerikanska medborgare, skriver Chicago tribune.

11) Muhammad Yunus tilldelades ekonomipriset år 2006. I en intervju år 2018 förespråkar han basinkomst på grund av uppkomsten av artificiell intelligens, AI.

12) Peter Diamond fick ekonomipriset 2010. Han förespråkar numera basinkomst eftersom ojämlikheten har ökat så mycket under senare år, säger han till The conversation.

13) Christopher Pissarides fick också ekonomipriset 2010. Han anser att en universell minimiinkomst borde införas. Detta på grund av att nuvarande system inte klarar av att omfördela produktionsvinsterna till alla, utan vinsten går främst till de allra rikaste, säger han under ett panelsamtal år 2016 på World economic forum i Davos.

14) Angus Deaton, som tilldelades ekonomipriset år 2015, uttryckte sig år 2016 positivt till basinkomst, enligt Taipei times.

15) Abhijit Banerjee, som tilldelades ekonomipriset år 2019, hade innan dess skrivit i en debattartikel år 2016 om att han var för basinkomst. Han har även hjälpt till att utvärdera basinkomstprojektet Give directly som fortfarande pågår i Uganda och Kenya.

16) Esther Duflo, som tilldelades ekonomipriset till Alfred Nobels minne år 2019, har uttalat sig positivt till basinkomst i en intervju med Business today. Bland annat sade hon att en basinkomst kan fungera som en inkomstförsäkring för fattiga som då vågar ta mer risker.

Men det finns också pristagare i ekonomi som är kritiska till  basinkomst, i varje fall om den delades ut åt alla. En av dem är Oliver Hart, som fick utmärkelsen år 2016.

– Bill Gates skulle få 13 000, det är galet. Att höja skatten är dyrt och därför borde omfördelningen riktas till dem som behöver mest hjälp, säger han till den amerikanska tidskriften Fast company.

Inte heller pristagaren Joseph Stieglitz är någon förespråkare av basinkomst. Han tycker det är viktigare att folk som arbetar får en bra lön, och att det finns ett bra trygghetssystem som skyddar de som inte kan arbeta, till exempel funktionsnedsatta, säger han till CBNC.

Samtidigt är Oliver Hart en av de 28 pristagare i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne som har skrivit under att USA borde börja med avgift och utdelning. Det innebär att staten sätter en koldioxidavgift på alla varor och tjänster. Intäkterna från avgiften delas sedan ut lika till alla invånare, vilket kan liknas vid en basinkomst även om den inte lär bli så hög att den går att leva på. Ett liknande system finns i Kanada.

Artikeln har uppdaterats.

Läs mer:

Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna

Här har basinkomst införts permanent: ”Intressantast i världen” 

Professor: Jobbskatteavdraget kan delfinansiera en basinkomst

Så liknar Kanadas kamp för klimatet en basinkomst

Risk för att basinkomst gör fler till gig-jobbare