Polen har förlängt det nödläge man utropat på grund av de flyktingar som försöker ta sig in i landet från Belarus. Samtidigt kämpar aktivister för att hitta flyktingar som strandat längs med gränsen, för att hjälpa dem med mat, kläder och vatten.

I ett inlägg på Twitter delar journalisten Hannah Parry med sig av filklipp från gränsen. I videon, som ska ha skickats till en ung kurdisk kvinna i Tyskland från hennes familj, skanderar en grupp bestående av mestadels män ”Poland! Poland”.

”De har inget att äta eller dricka. Poland släpper inte in dem, Belarus låter dem inte stanna, och de kan inte åka tillbaka till Irak”, skriver Parry på Twitter. Videoklippen går att se här.

I ett annat klipp syns hur maskerade och beväpnade män stoppar gruppen med kurdiska flyktingar från Irak. En ung flicka gråter mot mobilkameran, som snabbt rör sig fram och tillbaka. I gruppen ser det ut att vara minst ett trettiotal personer. Majoriteten är män men även unga flickor och kvinnor finns bland dem.

The Guardian har tidigare rapporterat om hur flyktingar ska ”lämnas att dö” längs den polska gränsen. Temperaturerna nattetid är allt annat än varma och flyktingarna, som aktivister nu försöker nå med nödhjälp, är dåligt rustade för kylan.

Polens parlament röstade innan helgen igenom att bygga en kontroversiellt stängsel längs den belarusiska gränsen. Stänslet ska vara utrustat med rörelsesensorer och övervakningssystem och kommer sträcka sig över halva Polens gräns mot Belarus, som är 400 kilometer lång, rapporterar BBC.

Tusentals människor har de senaste månaderna försökt ta sig in i Polen från Belarus. Enligt uppgifter till BBC kommer stängslet vara 5,5 meter högt och kosta 353 miljoner euro att bygga. Innan stängslet kan bli verklighet måste förslaget godkännas av Polens president, Andrzej Duda.

Läs också:

Flyktingar fast mellan Polen och Belarus: ”Håller på att dö”

EU höjer tonen mot ”desperat” Lukasjenko

Flera migranter har dött på gränsen mellan Polen och Belarus

EU storsatsar på Frontex: ”Mänskliga rättigheter existerar inte vid gränsen”

I genomsnitt dog åtta personer varje dag längs den centrala Medelhavsrutten under årets nio första månader, vilket redan nu gör år 2023 till det dödligaste året sedan 2017. Samtidigt utsätts även de som överlever resan för en rad brott mot sina mänskliga rättigheter.

Läkare utan gränser, MSF, har i sin rapport ”No one came to our rescue” sammanställt data från räddningsinsatser, vittnesmål från räddade personer och medicinsk data. Den visar hur många som har utsatts för våld eller sexuellt våld, eller på andra sätt tagit fysisk eller psykisk skada av de många utmaningar och knappa levnadsförhållanden som de upplevt längs vägen. 

– Patienternas sår och berättelser speglar omfattningen av det våld som de utsatts för i sitt ursprungsland och under sin resa, inklusive i Libyen och Tunisien, säger Juan Matias Gil, sök- och räddningsrepresentant på Läkare utan gränser, i ett pressmeddelande. 

EU avtalar bort ansvaret

Rapporten lyfter också hur EU:s politik de senaste åren rört sig allt mer mot att undvika att ta ett ansvar för att rädda och ta hand om de människor som söker sig hit. Bland annat genom avtal med tredje länder som Libyen, Tunisien (i somras) och Albanien (nyligen). Under sina räddningsoperationer har MSF:s personal kontinuerligt kunnat vittna om hur libysk kustbevakning tvingar tillbaka båtar med migranter till Libyen, där det upprepade gånger rapporterats om fruktansvärda förhållanden, där migranter riskerar att mödas eller utsättas för tortyr, misshandel, godtyckligt frihetsberövande och våldtäkt.

– Återigen prioriteras avskräckning och instängning framför människors rättigheter och liv, säger Juan Matias Gil.

Läkare utan gränser har i rapporten också sammanfattat hur Italiens nya, hårdare regler för räddningsfartyg som infördes vid årsskiftet har påverkat deras verksamhet. De har räknat ut att de sex fartyg som tillfälligt beslagtagits av italienska myndigheter varit borta från operativ verksamhet i totalt 160 dagar – tid då fartygen hade kunnat rädda liv. 

Hålls borta från att hjälpa

Dessutom har den nya praxisen att hänvisa räddningsfartyg till mer avlägsna hamnar i norr istället för den närmsta hamnen lett till att fartygen behövt färdas 28 000 kilometer mer än vad som hade varit nödvändigt – totalt 70 dagars extra resväg. 

– Utöver att försena överlevandes tillgång till adekvat medicinsk hjälp, skydd och mottagningstjänster på land, var det dagar som vi medvetet hölls borta från att hjälpa människor i nöd till sjöss, säger Juan Matias Gil i pressmeddelandet.

Från ombord på sitt fartyg Geo Barents så har MFS också kunnat vittna om hur Italien och Malta misslyckats med att koordinera räddningsinsatser, vilket lett till försenade räddningar eller inga räddningar alls. Vid flera tillfällen har italienska myndigheter också instruerat frivilliga räddningsbåtar att inte ingripa och hjälpa båtar i nöd, utan att istället direkt bege sig mot tilldelad hamn (de nya reglerna innebär även att endast en räddning får genomföras innan man beger sig till hamnen). I juni i år kunde MSF dokumentera minst ett dödsfall som ett direkt resultat av Maltas systematiska policy för ”icke-bistånd” till sjöss.

– Hur många fler dödsfall i centrala Medelhavet kommer de europeiska staterna att invänta innan de stoppar sin fientliga och omänskliga strategi? säger Juan Matias Gil och fortsätter: 

– Vi uppmanar EU och dess medlemsländer, särskilt Italien och Malta, att omedelbart ändra kurs för att prioritera säkerheten för dem som söker fristad vid europeiska kuster.

Storbritannien och Rwanda har undertecknat ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

I november stoppade Högsta domstolen i Storbritannien förslaget, och hänvisade då till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Premiärminister Rishi Sunak meddelade kort efter beslutet att han skulle söka en ny överenskommelse med Rwanda.

Robert Jenrick bekräftar avgången på X med hänvisning till ”starka meningsskiljaktigheter” inom regeringen.

Det var i tisdags som Storbritannien och Rwanda undertecknade ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Ett motsvarande förslag stoppades av Högsta domstolen i Storbritannien i november med hänvisning till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Jenricks avgång kommer efter att regeringen offentliggjorde lagstiftning som ska göra det möjligt att gå vidare med avtalet med Rwanda. Jenricks anser att den inte går tillräckligt långt och kommer inte att ta sig runt de juridiska utmaningarna.

BBC skriver att lagförslaget beordrar domstolarna att ignorera viktiga delar av lagen om mänskliga rättigheter – i ett försök att kringgå HD:s befintliga dom. Det ska också uppmana domstolarna att förbigå andra brittiska lagar och internationella regler.

Däremot går lagförslaget inte så långt som vissa inom Tory-partiet vill, enligt BBC. Jenricks har tidigare föreslagit att regeringen ska lämna den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.