AP-fonder satsar på fossilbolag – nu granskar Riksrevisionen

Efter en lagändring i fjol ska AP-fonderna förvalta våra pensionspengar ”på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling”. Ändå har Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden investerat flera miljarder kronor i oljejättar som Shell och BP och en rad andra fossilbolag. Ett skäl är att målet om långsiktigt hög avkastning står över hållbarhetskraven.

Alexander Franzén är aktiv i nätverket Fossil free Sverige som driver en kampanj för att få AP-fonderna att sluta investera i fossilbolag. Han är glad över Riksrevisionens slutgiltiga besked på tisdagen att inleda en granskning.

– Det är väldigt positivt. Det finns fina ord i hållbarhetsdokumenten, men nu måste AP-fonderna gå från ord till handling, säger Alexander Franzén.

På senare tid har flera stora fonder på olika håll i världen gjort sig av med sina innehav i fossilbolag, däribland svenska Första AP-fonden och den amerikanska fondförvaltaren Blackrock. Båda har betonat att det inte är klimatsamvete utan ekonomiska kalkyler som ligger bakom besluten.

Lönsamt med hållbarhet

Forskning och erfarenhet har visat att det kan finnas stora pengar att tjäna på att styra bort sina investeringar från fossilbolagen. Fair finance guide uppskattade i en granskning för en tid sedan att Första AP-fonden, SPP och Handelsbanken tillsammans tjänat 4,7 miljarder på att göra sig av med innehaven i olja- kol- och gasbolag.

Den sjunde AP-fonden, som placerar premiepensionspengar för dem som inte gör ett aktivt val, har fortsatt att satsa på fossilbolag. Det kan de ha förlorat nästan 7 miljarder på, enligt Fair finance guides beräkningar.

Trots att det tycks löna sig att styra bort från fossilbolag, har AP-fonderna en målkonflikt mellan hållbarhet och lönsamhet att hantera, menar Riksrevisionen.

– Även om forskningen har visat på ett positivt samband mellan höga hållbarhetsvärderingar och finansiell prestation innebär situationen flera utmaningar för fonderna. Frågan är därför vilket genomslag hållbarhetsarbetet i realiteten har fått i deras förvaltning, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Att sälja sina innehav i fossilbolag är inte det bästa sättet att bidra till klimatomställning, menar Tobias Fransson, Fjärde AP-fondens chef för strategi och hållbarhet.

– Om man säljer knuffar man ägandet vidare till någon där det kanske inte finns samma insyn, sa han till Syre i april.

Har ökat koldioxidavtryck

Förutom att granska om AP-fonderna tar tillräcklig hänsyn till hållbarhet när de placerar sina pengar ska Riksrevisionen undersöka om redovisningen av fondernas hållbarhetsarbete till regering och riksdag är rättvisande.

2015 började AP-fonderna mäta hur stor summan av utsläpp är från de bolag de investerar i. Sedan dess har fondernas koldioidavtryck ökat med 3 procent. 2019 minskade dock fondernas utsläpp med 9 procent jämfört med året innan. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) drar nu slutsatsen att de skärpta kraven på hållbarhet haft effekt.

– Det är väldigt tydligt att den nya lagen har satt ett starkt tryck på AP-fonderna som nu gör väldigt snabba förändringar i sina placeringar, annars hade vi inte sett den här typen av minskningar som vi har sett det här året. Det har uppenbarligen tagit skruv och det händer väldigt mycket, säger han till Dagens nyheter.

Alexander Franzén menar att det inte går att slå sig till ro.

– Det räcker inte att vara bäst i klassen, alla måste göra maximalt. Koldioxidhalten  stiger i atmosfären och temperaturen på jorden går spikrakt uppåt, säger han.

I mars nästa år ska Riksrevisionen lämna sin rapport. Då önskar sig Alexander Franzén att fler ska ha följt Första AP-fondens exempel och beslutat att sälja sina aktier i fossilbolag.

– Vi hoppas att alla AP-fonder gör sig av med alla fossila investeringar, helst innan Riksrevisionen är klar med sin granskning, säger han.

Läs mer: Syre tipsar om hur du kan placera din premiepension mer hållbart (artikel från mars 2020).