Miljarder svenska pensionspengar satsas i fossiljättar som Shell och Chevron. Första AP-fonden har bytt kurs, men de övriga försvarar innehaven. Nu hoppas miljöaktivister att en granskning från Riksrevisionen ska sätta press på fonderna.
– Om man säljer knuffar man ägandet vidare till någon där det kanske inte finns samma insyn. Att ni på Syre ringer mig nu och ställer frågor är ju för att vi är en statlig myndighet i ett land där vi är transparenta, säger Tobias Fransson, Fjärde AP-fondens chef för strategi och hållbarhet.
Att sälja alla bolag som utvinner fossila bränslen skulle inte gynna klimatet, anser han.
– Även om vi förvaltar mycket pengar är vi små ur ett internationellt perspektiv. När vi har aktier i ett bolag äger vi kanske 0,03 procent. Därför engagerar vi oss med andra ägare genom att påverka politiker och investerare, säger Tobias Fransson.
På Greenpeace håller man inte med om att det vore verkningslöst att slänga ut fossilbolagen ur aktieportföljerna.
– De svenska pensionsfonderna är förhållandevis progressiva ur ett internationellt perspektiv. Därför är det många som sneglar på dem och när de tar steg är signalvärdet större än det kapital de förvaltar, säger Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace.
Förra året granskade Greenpeace AP-fondernas innehav i världens 200 största olje- kol- och gasbolag. De fyra så kallade buffertfondernas investeringar i dessa bolag uppgick då till 16 miljarder kronor. I var och en av oljejättarna Chevron, ExxonMobil, Shell och BP handlade det om innehav på över en miljard kronor. Sedan dess har alltså Första AP-fonden börjat sälja av tillgångarna, medan övriga håller fast vid sin linje.
Omställning kostar
Rolf Lindahl anser att satsningarna på fossilbolag istället hade kunnat finansiera omställning. FN-organet UNDP har beräknat att det krävs investeringar på fem till sju biljoner årligen för att nå de globala hållbarhetsmålen till 2030.
– Ska vi lyckas med de mål som världens länder satt upp krävs den kanske största omflyttningen av kapital i historien.
På Fjärde AP-fonden anser man sig ta ansvar genom att sälja bolag som man bedömer är ohållbara, exempelvis bolag som koncentrerar sig på utvinning av oljesand. Konventionell olja menar man behövs tills samhället hunnit ställa om.
AP-fonderna satsar också på bolag som kan bidra aktivt till klimatomställning – men erkänner att det handlar om blygsamma summor.
– I dag är det inte så många bolag, men vi tror att det kommer att utvecklas framöver. Vi får bara investera i sådant som bidrar till avkastning till pensionssystemet, det är en avvägning vi måste göra, säger Tobias Fransson.
För i lagen som styr AP-fondernas verksamhet är lönsamhet ännu överordnat hållbarhet. Ifjol skrevs det in att pensionsmedlen ska förvaltas ”på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling”, men först och främst är uppdraget att ge avkastning.
Kan vara lönsamt att sälja
När Första AP-fonden meddelade att de skulle kasta ut fossilbolagen ur portföljen bedyrade man att det inte handlade om klimatsamvete, utan om en strikt ekonomisk kalkyl. En kalkyl som det finns stöd för, menar Rolf Lindahl.
– Det finns flera exempel som tyder på att man kan få mer avkastning om man väljer andra sektorer än fossilindustrin.
Norska oljefonden, världens största statliga pensionsfond, började förra året göra sig av med fossila investeringar. Enligt deras beräkningar hade de kunnat tjäna 300 miljarder norska kronor på att sälja olje– och gasaktier tio år tidigare.
Nätverket Fossil free Sverige kampanjar för att förmå AP-fonderna att sälja tillgångarna i fossilbolag. Tillsammans med grupper runt om i Europa riktar man nu särskilt in sig på att hålla pensionspengar borta från naturgas, eller fossilgas som man hellre kallar det.
– Många hävdar att gas är en övergångslösning. Så är det inte och det behöver vi få upp ögonen för när man nu satsar stort på fossilgas i Europa, säger Anna Bokström som är aktiv i nätverket.
Hon har i flera år jobbat för att AP-fonderna ska dumpa fossilbolagen och upplever nu viss medvind. Inte minst hoppas hon på draghjälp från Riksrevisionen. I maj väntas de besluta att granska i vilken mån AP-fonderna lever upp till de nya kraven på hänsyn till hållbarhet.
– 2020 blir ett avgörande år. Fonderna har ögonen på sig nu, säger Anna Bokström.
Dialog med Shell
Fjärde AP-fonden menar att de kan påverka bolagen om de stannar som ägare.
– Shell hör till de bolag som vi och andra ägare för dialog med. Förra året gjorde de utfästelser om minskningar av utsläpp från utvinning till slutanvändning, säger Tobias Fransson.
Någon total omställning av verksamheten handlar det inte om. Shells ambition är att fram till 2050 halvera de utsläpp man ger upphov till. Anna Bokström har ingen större tilltro till AP-fondernas förmåga att få bolagen att göra det som krävs.
– Jag har svårt att tro att man kommer förmå Shell att sluta utvinna olja.
