Zoom

Strid om hur EU ska rädda biologiska mångfalden

Lobbygrupper försöker påverka hur EU:s framtida strategi för biologisk mångfald ska se ut.

EU-kommissionens förslag på hur den biologiska mångfalden ska bevaras har hyllats av Världsnaturfonden WWF. Men sågas av Skogsindustrierna.
Nu avgörs Sveriges position.

Under torsdagen och fredagen fattas de beslut som ska avgöra hur Sverige ställer sig till en av grundbultarna i EU:s gröna giv, strategin för biologisk mångfald för 2030.

– Vi ser förslaget som något väldigt bra, särskilt med tanke på vilken historik Sverige haft inom EU genom att trycka på i framsynt riktning, är det viktigt att Sverige stöder förslaget fullt ut, säger Peter Westman, biträdande generalsekreterare på WWF.

Får förslaget grönt ljus av alla parter inom EU, innebär det en rad åtgärder till 2030, bland annat att 3 miljarder träd kommer att planteras, att det ekologiska odlandet får en rejäl skjuts framåt, att användandet av kemikalier halveras och att runt 25 000 kilometer floder återställs.

Men också att 30 procent av unionens mark- och havsområden värnas för framtiden.

Ett mål som miljörörelsen slagits för under lång tid.

– Antas strategin visar det på ett globalt ledarskap och är verkligen ett steg i rätt riktning, säger Peter Westman på WWF.

Men förslaget har inte fått ett lika varmt mottagande av branschorganisationen Skogsindustrierna, som ser flera målkonflikter mellan värnandet av den biologiska mångfalden och att skogen behövs för arbetet med att ställa om från fossilt till förnybart.

Plast, uppvärmning och bränslen är alla exempel där skogsråvara kan ersätta fossila råvaror. Men även inom byggsektorn väntas trämaterial öka.

"Räds ett ökat skydd"

– Skogsbruket behövs för klimatet, sysselsättningen och landsbygdsutvecklingen. Då behövs det en balans mellan de olika målen. Vi tycker inte att man tagit det i beaktande i den här strategin, säger Anna Holmberg, chef för Skogsindustriernas Brysselkontor.

Hur ser ni på målet att 30 procent ska skyddas till 2030?

– Vi har valt att inte debattera procentsiffran som sådan. Men det är helt klart så att vi är rädda för att ett ökat skydd ska innebära att mer skog tas bort för att kunna brukas, säger Anna Holmberg och fortsätter:

– Det är de som jobbar med skogen varje dag som borde vara i centrum för strategin och det arbete de utför för den biologiska mångfalden som borde stärkas.

"Vi behöver olika skogstyper"

Peter Westman på WWF betonar däremot vikten av att stärka skyddet för den biologiska mångfalden, inte minst när trycket på skogen ökar.

– De gröna näringarna är helt beroende av väl fungerande ekosystem, även de blå näringarna, där man verkligen sett vad som händer om man inte bevarar ekosystemets produktionsförmåga. Fisket har, om inte kollapsat – så näst intill.

– Jag menar att ska vi bevara skogen och skogens olika ekosystem, behöver vi de olika skogstyper vi har så att vi inte går mot enbart plantage av gran, som vi till stor del har i Sverige.

Hur strategin kan komma att påverka Sveriges skogsbruk är ännu oklart, då vad som ska räknas som skyddat kommer att vara upp till diskussion när väl strategin är klubbad. I dag är exempelvis 15 procent formellt skyddat men skulle andra typer av skydd, så som frivillig avsättning eller strandskydd, räknas med – skulle siffran stiga väsentligt (se fakta).

Läs mer: Greta kritiserar, ”tomma löften” på FN:toppmöte om biodiversitet, Syre 10-01

Läs mer: Länder lovar krafttag för att minska utrotningen av arter, Syre 09-28

Sveriges position avgörs i morgon

Nästa vecka reser klimat- och miljöminister Isabella Lövin till ett miljörådsmöte i Bryssel där hon ska träffa sina europeiska kollegor för att diskutera Strategin för biologisk mångfald för 2030. Men det mandat hon reser dit med, avgörs under miljö- och jordbruksutskottets möte i dag torsdag och EU-nämndens möte i morgon fredag. Inför mötena har flera intresseorganisationer arbetat för att få gehör för sina synpunkter – däribland Sveriges skogsindustrier och WWF.

Så mycket är skyddat i Sverige

I dag är runt 15 procent av skogen i Sverige formellt skyddad. Men runt om i Europas definieras formellt skydd olika. I flera länder inkluderas också frivilliga avsättningar, hänsynsytor, strandskydd, biosfärsområden, världsarv och riksintressen för naturvård och friluftsliv. Skulle det också räknas in i Sveriges siffror – skulle 58 procent räknas som skyddat, enligt en sammanställning som LRF gjort. I EU:kommissionens förslag, finns det ännu inte någon definition av vilket typ av skydd som ska gälla för att uppfylla de 30 procent man föreslår ska gälla till 2030.
Källa: LRF

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV