Energi

Många skäl att fira vegetariska världsdagen

I dag, den 1 oktober, är det den vegetariska världsdagen, och sällan, eller aldrig, har väl vegorörelsen haft ett grönare år bakom sig. 2019 är året då allt fler gått över till att äta mer och mer växtbaserad mat och som utbudet i dagligvaruhandeln formligen exploderat.

Siffror som Jordbruksverket publicerade i våras visar att svenskarna äter mindre kött än på tio år. Under 2018 sjönk konsumtionen för andra året i rad, då vi under fjolårets konsumerade 83,5 kg per person, vilket är 2,2 kg mindre än 2017.

FN:s klimatpanel har pekat ut en omställning till en grönare kost och en drastisk minskning av köttätandet som en absolut nödvändighet för att vi ska stoppa utsläppskurvan från att fortsätta stegra. En undersökning från Ipsos som beställdes av Dagens Nyheter i vintras visar även att fyra av tio svenskar ätit mindre eller avstått helt från kött av just klimatskäl. Trots det äter vi svenskar fortfarande 15 kg mer kött än den genomsnittlige EU-medborgaren, enligt Jordbruksverket , framförallt när det gäller det klimatfientliga nötköttet.

"Vegansk kost mest effektivt"

Förra året publicerade tidskriften Science en forskarrapport om köttets påverkan på klimatet och där slog forskarna fast att det bästa sättet för individen att minska sin klimatpåverkan är att undvika kött och mejeriprodukter.

– En vegansk kost är förmodligen det enskilt mest effektiva sättet att minska din påverkan på vår planet, inte enbart när det gäller växthusgaser, utan också försurning, övergödning, markanvändning och vattenanvändning, sade Joseph Poore vid University of Oxford i Storbritannien som ledde forskningen, enligt The Guardian.

Studien visade att kött och mejeriprodukter står för 60 procent av jordbrukets utsläpp av växthusgaser och att till och med det mest klimatvänligt producerade köttet är värre än det minst klimatvänliga bland de odlade grönsakerna.

Hälsan kan gynnas

Men det är inte bara vår planet som mår bättre av en växtbaserad kost. När fler äter mindre, eller inget, kött innebär det i längden såklart att färre djur slaktas, men också att vår egen hälsa kan gynnas. I en helt färsk studie som publicerats i tidskriften Nutrients kunde forskarna visa på att personer som fått råd om att äta en helt växtbaserad kost bestående av hela vegetabilier och fri från processade livsmedel uppvisade stora hälsoförbättringar.

Stora hälsovinster med att äta mycket grönsaker, frukt, baljväxter och annan mat från växtriket.

Totalt deltog 79 personer i studien som pågick i åtta veckor. Vikt, blodtryck och hälsomarkörer i blodet mättes vid studiens start samt slut och visade på signifikanta förbättringar inom samtliga uppmätta områden.

Livsmedelsverkets hemsida går det dessutom att läsa: ”Det finns stora hälsovinster med att äta mycket grönsaker, frukt, baljväxter och annan mat från växtriket. Vegetarianer löper till exempel mindre risk att drabbas av en rad olika sjukdomar, som högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer.”

Allt fler satsar på vego

Den gröna trenden har också märkts i våra matbutiker där allt fler matproducenter nu satsar på vegoprodukter eller på att utöka sitt utbud. Nyligen skrev Syre om alla nya veganska fryspizzor som hittat till butikerna och om att Anammas formbara färs har nominerats till  årets dagligvara, men även på ett internationellt plan märks en tydlig förändring. De stora hamburgarkedjorna satsar allt mer på vegoprodukter och enligt en analys från i juni av matindustriorganisationen Dining Alliance har försäljningen av köttalternativ i amerikanska restauranger ökat med 268 procent i år jämfört med i fjol.

Den vegetariska dagen grundades 1977 av North American Vegetarian Society (NAVS) i USA. 1978 gjorde International Vegetarian Union dagen till en vegetarisk världsdag.

Fakta: Svenska råden

(TT)
En svensk vuxen rekommenderas äta mer frukt och grönsaker, och mindre rött kött och chark – gärna mindre än 500 gram per vecka, enligt Folkhälsomyndigheten.
Livsmedelsverket konstaterar också att köttets miljöpåverkan är stor – det står för 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser.
Tidigare i år rekommenderade EAT-Lancet-kommissionen (organisationen EAT och tidskriften The Lancet) ett dagligt intag av rött kött om maximalt 28 gram per dag – en fjärdedel av svenskarnas nuvarande konsumtion.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, EAT-Lancet-kommissionen

Fakta: Detta vet vi om rött kött

(TT)
Processat kött som exempelvis charkprodukter är i dag klassat som cancerframkallande. De observationsstudier som gjorts visar i princip alla att det är en ökad risk för tjocktarmscancer ju mer man äter.
Även när man ser till andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes har man sett att det finns ett samband mellan rött och processat kött och dödlighet. Mycket tyder på att det inte är bra att äta för mycket av det.
Rött kött är den del av vår kost som har störst klimatpåverkan.
Äter man mindre kött får man mer plats för bönor, linser och grönsaker – växtbaserad kost som vi rekommenderas att äta mer av.
Källa: Emily Sonestedt, nutritionsepidemiolog vid Lunds universitet

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV