Naturskyddsföreningen vill göra lagom till miljöpolitik

Miljöpolitiken har hittills varit inriktad på tekniska lösningar och förnybar energi, men det räcker inte för att lösa trippelkriserna klimatet, förlusten av biologisk mångfald och miljögifterna i vår natur. Det slår Naturskyddsföreningen fast i nya rapporten Lagom är bäst – reformer för tillräcklighet. 

Ett skäl till att ny teknik inte löser problemen är något som kallas rekyleffekter, säger medförfattaren Marit Widman, som är ledningsstrateg inom miljö- och samhällsekonomi på Naturskyddsföreningen.

– När man gör saker mer effektivt får man ett utrymme över, till exempel när vi har fått fram mer bränslesnåla fordon, då har den effektiviseringen inte lett till att vi gör av med mindre bränsle, utan det har lett till att man kör större, tyngre fordon och kör längre sträckor. Effektivisering leder inte nödvändigtvis till att man faktiskt minskar resursanvändningen.

Ett annat skäl till att det inte räcker med ny teknologi är att alternativen också har miljökostnader, fortsätter Marit Widman.

– Om vi byter ut fossilbilar mot elbilar så kommer det med andra miljöproblem, som ökad gruvbrytning och fortsatt vägslitage och så vidare, och vid utbyggnad av förnybar energi kommer sidoeffekter som exploatering av mark, och det krävs väldigt mycket material och resurser för att installera all den här nya tekniken. 

Vad är tillräckligt?

Vi behöver alltså minska resursförbrukningen, genom att ändra hur vi äter, reser och bor och konsumerar i övrigt. Innan vi går in på de miljöpolitiska förslagen kanske någon undrar över själva målet, om tillräcklighet. Att vi måste förbruka mindre resurser är en sak, men vad är egentligen lagom, eller tillräckligt? Hur mycket kan jag resa eller gå på restaurang inom planetens gränser? Hur stort får jag bo? Marit Widman hänvisar till beräkningar från forskningsinstitutet Rise, som tagit fram några exempel på vad tillräcklighet i vardagslivet skulle kunna innebära. Om hela jorden levde som exemplet skulle vi halvera vår påverkan på alla planetära gränser, enligt Rise. 

Borde vi ha fler såna mått, likt ert budskap om att man ”får” köpa max fem nya plagg om året? 

– Ja, det har kommit fram från de kampanjer vi har gjort om det att folk uppskattar något att förhålla sig till. För den som har någon insikt om klimat- och resursbegränsningarna så tänker jag att det skulle kunna vara lite hjälpsamt. Men samtidigt kan det ju inte vara upp till individer att bara bestämma sig hela tiden att nu ska jag agera hållbart här i ett system som matar mig med konsumtionsbudskap, säger Marit Widman.

Begränsa reklam

Ett av Naturskyddsföreningens förslag i den nya rapporten är därför att begränsa ”aggressiv marknadsföring”. 

– För att det är svårt som enskild att bara bestämma sig och stå emot budskap som verkligen triggar en till att konsumera. Det blir svårare att kunna fatta medvetna, hållbara beslut när man utsätts för den här typen av manipulativ marknadsföring.

Ett annat förslag är att utvidga producentansvaret, som innebär att den som har satt en produkt på marknaden ska ha ansvar för att ta hand om produkten till dess slutskede.

– Vi tycker att ansvaret ska vara mer långtgående. Som det är nu är man ansvarig för avfallshanteringen i princip. Det behövs tydligare styrning mot att tillverka produkter som håller längre och går att reparera och återanvända. Och så behöver producentansvar införas för fler produktgrupper, till exempel möbler och byggmaterial.

Färre nybyggen

Byggsektorn är mycket materialkrävande och har låg grad av återbruk. En tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige står bygg- och fastighetssektorn för, och drygt 20 procent av koldioxidutsläppen.

För att begränsa behovet av nybyggen behöver vi använda det befintliga beståndet mer, enligt Naturskyddsföreningen, och tar upp som exempel att kontor ofta bara används tio procent av tiden.

– Utvecklingen sedan pandemin när man började distansarbeta i större utsträckning är att efterfrågan på kontorslokaler gått ner. Det finns ett överskott på kontorslokaler, så  att omvandla dem till bostäder är en sådan fråga. Sen i skolors lokaler kan man ha kurser eller andra fritidsaktiviteter när de inte används, säger Marit Widman.

Rapporten lyfter även fram att andra europeiska länder har mål om att minska nybyggnation på obebyggd mark. Frankrike har infört ett mål om nettonoll markexploatering, och liknande mål bör utredas även i Sverige, enligt Naturskyddsföreningen.

– I Sverige har vi en bild av att det finns obegränsat med mark, vi är ett stort land och så vidare. Men just den här oexploaterade marken, den ser vi ändå ska behandlas som en knapp resurs. Speciellt i tätbebyggda områden där det finns lite natur kvar är det viktigt att bevara den, säger Marit Widman.

Kompensera landsbygdsbor

När det gäller området transporter behöver det totala antalet transporter minska, och fler behöver använda kollektiva färdmedel, enligt Naturskyddsföreningen.  

Hur hindrar man att det inte slår då mot landsbygdsbor och/eller låginkomsttagare som är bilberoende? 

– Tillräcklighet handlar både om att de flesta svenskar behöver begränsa sin överkonsumtion, men det finns även i dag låginkomsttagare som inte har råd att transportera sig i den omfattning de skulle önska. Då handlar det också om att vissa måste också få öka sin konsumtion.

Ett sätt att frigöra utsläppsutrymme för de delar av landet där bilen är nödvändig för vardagsresor är att minska trafiken i städerna, vilket Naturskyddsföreningen menar kan uppnås genom så kallade stadsmiljöavtal. Det är ett system som tidigare funnits, där staten ger stöd till kommuner och regioner med finansiering för projekt som gör det lättare att välja gång, cykel och kollektivtrafik.

– Vi tycker även att det ska finnas ett sådant stöd för landsbygden, så att den typen av lösningar kan utvecklas även där, säger Marit Widman, och ger exempel på samplanering av färdtjänst, kollektivtrafik och skolbussar som ett exempel på hur man kan effektivisera transporterna.

Naturskyddsföreningen föreslår även ett transportbidrag till låginkomsttagare och differentierad vägskatt, avsett att främja glesbygd. 

– Det är som en utbyggd trängselskatt. Om man kör i tätort där det finns kollektivtrafik ska det vara en högre skatt, och på landsbygd där det inte finns tillgång till kollektivtrafik ska det vara en låg skatt.

Köttskatt och landskapstallrik

Det fjärde och sista området i Naturskyddsföreningens rapport är livsmedel. Bland förslagen finns striktare regler för matsvinn, och en sänkt moms på nyttig och hållbar mat som frukt, grönsaker och fullkornsprodukter medan rött kött får högre moms.

Ett annat förslag är att ge Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram så kallade landskapstallrikar, som är förslag på miljövänliga måltider i linje med de nordiska näringsrekommendationerna anpassade till Sveriges olika regioner. Tanken är att tallrikarna ska fungera som “vägledande verktyg för offentlig måltidsverksamhet och som inspiration för konsumenter“, och att de ska “spegla regionala produktionsförutsättningar och säsongsvariationer”.

De nordligaste länen har väldigt låg självförsörjningsgrad om man jämför med sydligare Sverige. Menar ni att man ska bryta ny odlingsmark i Norrland där det är relativt tufft att odla bara för att ha närodlat? Med tanke på att transporter är en väldigt liten del av matens klimatavtryck, och mer jordbruksmark innebär ju mindre natur, menar jag.

– Ja, men det beror också på vad man odlar. Som det är nu odlas mycket foder och det är ju väldigt onödigt. 

Du menar att vi bör odla det människor kan äta istället, så behövs mindre odlingsyta?

– Exakt. Och utnyttja betesmark i högre omfattning, naturbetesmarkerna har ju växt igen, de är verkligen ett underskott. Sen finns ju ett värde i att omhänderta lokala resurser för att slippa vara beroende av konstgödsel som både har stora miljökostnader och är beroende av osäkra globala råvarukedjor. 

Inom rådande system

Enligt rapporten behövs en ”storskalig omställning som bryter människans beroende av en ständigt ökande resursförbrukning för att underhålla ekonomin”. 

Vad tror du om utsikterna att få till en storskalig omställning givet att inget av de politiska partierna i riksdagen driver frågan om att begränsa tillväxt? Vad tror du om chanserna att få gehör för era förslag?

– I den här rapporten har vi valt reformer som går att genomföra inom rådande system. Jag tror att varje enskild reform inte behöver uppfattas som så farlig. Ingen politiker behöver känna att hela tillväxten hotas av att vi gör det enklare och billigare att reparera, underhålla och köpa begagnat. Att inte slänga fullt fungerande prylar och mat är väl inte superradikalt. Man får ta det reform efter reform. Tillsammans kan de bidra till en större omställning och ett normskifte. 

Vad vi måste dra ner på inom tillräcklighetsparadigmet är alltså konsumtion av exempelvis kläder, teknikprodukter, transporter och viss mat. 

Hur ska ni få folk att haka på? Många tänker att ”hjulen måste snurra” och att det är positivt med konsumtion.

– Det är ju en jätteviktig fråga, hur vi kommunicerar det här. Det kan handla om att säga: Vad gör min vardag enklare? Det kan vara att slippa sitta i bilkö. Vad folk i allmänhet ofta säger att de har brist på är ju ändå sånt som tid för återhämtning och tid med familj och vänner. Vi hade ett seminarium där vi frågade publiken vad de skulle göra med två timmar mer fritid varje dag. Svaren var att läsa, sticka, vara med barnen, göra nåt kreativt, vara ute i naturen. Det var liksom inte mer vidlyftigt. Och 89 procent vill ha en effektiv och ambitiös klimatpolitik. Då kanske politikerna måste våga, och ha en vision.