Greenpeace: Svenska skogar som inte kan återskapas blir till billiga Ikea-möbler

I den svenska skogen uppskattar myndigheterna att det finns runt 1,2 miljoner hektar skog som inte kalavverkats i modern tid och som bedöms ha kända bevarandevärden eller vara sannolik kontinuitetsskog, borträknat den skog som redan skyddas av att ligga ovan gränsen för fjällnära skog, vara formellt skyddad eller ingå i skogsägarnas frivilliga avsättningar. När Skogsstyrelsen började publicera siffror på hur mycket av den skogen som förloras varje år väckte det stor uppmärksamhet, då den bedöms vara avgörande för att mångfalden i skogen ska kunna klara sig på sikt. Varje år huggs runt 26 000 hektar av skogen ned, motsvarande runt 700 Gamla stan i Stockholm, enligt myndighetens siffror. Nu har Greenpeace Norden använt sig av spårsändare och samma dataunderlag som myndigheterna för att undersöka vilken roll Ikea har i avverkningarna. Miljöorganisationens slutsats är att den svenska möbeljätten är en av aktörerna som ”med stor sannolikhet” bidrar till förlusten av skogarna.

– Jag känner till hur skogsbruket i Sverige fungerar och hur det ser ut, så jag skulle inte säga att jag är förvånad att den här typen av skog hamnar i Ikeas leverantörskedja, säger Karolina Carlsson, kampanjledare för skogsfrågor på Greenpeace. 

I undersökningen tog Greenpeace sikte på tallskogar i norra Sverige som använts i många Ikea-möbler och jämförde myndigheternas kartor på sannolika kontinuitetsskogar med genomförda avverkningar. Tjugo avverkade områden valdes ut, där spårsändare placerades i borrade hål i fällda stockar. I stockar från åtta av områdena kunde miljöorganisationen sedan följa dem till sågverk som enligt Greenpeace förser två av Ikeas underleverantörer med virke, fabriker som bland annat tillverkar förvaringshyllan Ivar respektive Hejne. Att Ikeas inköpsregler inte innehåller ett generellt krav på att virke från kontinuitetsskog ska sorteras bort gör att miljöorganisationen drar slutsatsen att ”sådant virke med stor sannolikhet regelbundet används i Ikeas tillverkning”.

– Ikea behöver agera omgående för att utesluta den här typen av råvara från sin produktion, fortsätter Karolina Carlsson.

Sju av de åtta undersökta avverkningarna var så kallade nollbeslut av tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen. Det innebär att skogsbolag anmält områdena för avverkning och väntat den lagstadgade tiden på sex veckor, varefter skogen kunnat avverkas då inte myndigheten ingripit eller en domstol stoppat den. I rapporten lyfter Greenpeace att myndigheten inte har resurser att bedriva en effektiv tillsyn av de runt 60 000 avverkningsanmälningar som ramlar in årligen, något myndigheten tidigare själv medgett. I ett av områdena hade frivilliga naturvårdare identifierat stora mängder rödlistade arter, däribland ett revir för tretåig hackspett, vilket fick Skogsstyrelsen att fatta beslut om att skogsbolaget behövde ta hänsyn, det vill säga lämna en del av skogen för att skydda arterna. Karolina Carlsson beskriver det som ”tur”.

– Men den här typen av skog ska inte avverkas överhuvudtaget, säger hon.

Virke som Ikea köper ska vara FSC-certifierat, vilket ska garantera att skogar med höga bevarandevärden inte avverkas. Men för Greenpeace håller inte stämpeln vad den lovar, inte minst för att kontinuitetsskogar kan avverkas utan att det påverkar bolagens certifieringar.

– Den når inte upp till de vetenskapliga och ekologiska bedömningarna om vad skogslandskapet faktiskt behöver, säger Karolina Carlsson.

Samtidigt så har ju Ikea då förbundit sig till att använda sig av hållbarhetscertifieringen FSC och har inte gjort något olagligt. Är det rätt att rikta ansvarsutkrävandet mot Ikea?

– Ikea har ett jättestort ansvar. Som världens största möbelföretag är de en jätte inom träbranschen

I svensk skogspolitik delar skogsnäringen och staten på ansvaret att bevara naturvärden. Udden i Greenpeace rapport är dock riktad mot Ikea. Bolaget säger sig ha höga ambitioner inom hållbarhet och bör därför gå före och åta sig att inte bidra till avverkning av de sannolika kontinuitetsskogarna, enligt miljöorganisationen.

– De säger uttryckligen att de vill vara en positiv kraft för skogen, att de vill vara med och skapa hållbara normer, till och med transformera skogsindustrin. Då behöver vi se handling bakom de orden, säger Karolina Carlsson.

Vilket är det enkilt viktigaste Ikea kan göra enligt er?

– Det är att skriva in i sin policy att natur- och kontinuitetsskogar ska uteslutas från deras produktion. Det kan de göra omgående och ge det direktivet till sina leverantörer så att de behöver förhålla sig till det.

Mattias Hennius, medieansvarig på Inter IKEA group, skriver i ett mejl att man tar frågorna som Greenpeace lyfter på stort allvar, även om de inte delar Greenpeace slutsats – att Ikea bidrar till förstörelse av värdefulla skogar.

”För det första planteras alltid ny skog där skog har avverkats för våra produkter. För det andra har virket som rapporten hänvisar till, avverkats i enlighet med gällande lagstiftning och våra krav på FSC-certifiering. I rapporten hävdar Greenpeace inte heller att Inter IKEA group har brutit mot lagen, utan argumenterar för att vi ska gå längre och ta en tydligare ställning tillsammans med Greenpeace till vilka ytterligare skogar som ska skyddas i Sverige”.

”Vi håller inte med om att kontinuitetsskogar automatiskt är skyddsvärda skogar. Vi anser att beslut om vilka ytterligare skogar som behöver skyddas ska bygga på vetenskap och fattas genom transparenta processer där miljömässiga, sociala och ekonomiska intressen vägs in, med delaktighet från bland annat skogliga myndigheter, miljöorganisationer, svensk industri och berörda lokalsamhällen. Det är därför vi är aktivt engagerade i FSC Sweden och har uppmuntrat Greenpeace att delta i relevanta processer”.

Ser ni någon anledning att se över er policy med anledning av rapporten?

”I nuläget ser vi ingen anledning att ändra våra krav på grund av rapporten. Våra inköpskrav för trä bygger på gällande lagstiftning, våra egna krav och erkända certifieringssystem. Samtidigt följer vi utvecklingen inom skogsbruk och biologisk mångfald noga och stödjer en kontinuerlig utveckling av standarder och arbetssätt.