Fokus i Sydkoreas tidigarelagda presidentval som äger rum under tisdagen har varit det senaste halvårets politiska kaos efter att förre presidenten infört krigslagar och senare avsattes. Men förutom demokratifrågan handlar valet också mycket om ekonomi, ökande klyftor och ungdomsarbetslöshet. Dessutom har båda partier förslag på kortare arbetsvecka.
Det senaste halvåret har präglats av politisk dramatik i Sydkorea. När dåvarande presidenten Yoon Suk Yeol i december införde krigslagar i landet och beordrade militären att ockupera parlamentet utlöste det kraftiga protester och till sist en riksrätt som senare fick honom avsatt.
Nu står valet mellan det demokratiska partiets kandidat Lee Jae-myung och Yoon Suk Yeol efterföljare Kim Moon-soo, som representerar det konservativa partiet People Power Party, PPP.
Efter det dramatiska halvåret väntas valdeltagandet bli rekordstort, och landet är splittrat mellan de som fruktar för landets demokrati och de som fortfarande stödjer den avsatte presidentens beslut att införa krigslagar, rapporterar bland annat Al Jazeera.
I opinionsmätningarna leder demokratiska Lee Jae-myung, med cirka 49 procent av rösterna, medan Kim Moon-soo har omkring 36 procent.
Har övergett löften om basinkomst
Lee Jae-myung, som också var presidentkandidat inför valet 2022, har tidigare lovat att införa universell basinkomst, något som han dock delvis backade ifrån redan innan 2022 år valresultat, där han förlorade.
I den nuvarande presidentvalskampanjen har han tonat ner sin tydliga vänsterprofil, och inte gått fram med konkreta förslag om basinkomst. Istället har han utlovat en företagsvänlig politik och satsningar på forskning och utveckling av AI.
Ett av vallöftena är istället kortare arbetsvecka fram till år 2030, där arbetstiden skulle gå från 40 till 36 arbetade timmar per vecka med bibehållen lön. Även det konservativa partiet PPP har ett förslag om kortare arbetsvecka, men dock utan att korta antalet arbetade timmar. Förslaget är istället en 4,5-dagarsvecka, där det skulle arbetas åtta timmar plus en timma extra under måndag till torsdag, medan fredagen reduceras till fyra timmar.
I själva verket är den verkliga arbetade tiden i Sydkorea ofta långt över dessa timmar. Den lagstadgade maxarbetstiden är 52 timmar per vecka och enligt statistik från OECD arbetades det i snitt 1901 timmar per person och år i Sydkorea under 2023. Det är nästan en månads mer arbete än genomsnittet i OECD-länderna, som ligger på 1742 timmar per år (Sveriges snitt är på 1437 timmar).
Olika åsikter om vägen framåt
Från företagens sida har det hörts oro över hur det hela skulle kunna genomföras utan att påverka produktiviteten och öka kostnaderna, rapporterar Korea Herald. Fackföreningarna är desto mer positiva, och presidentkandidaten Lee Jae-myung har utlovat att det hela ska ske ordnat under flera års tid, med siktet på att hamna under OECD:s genomsnitt till år 2030.
– Det kommer inte att hända helt plötsligt såsom att utlysa krigslagar”, sa han enligt tidningen, med hänvisning till den tidigare presidenten Yoon Suk Yeols agerande.
– Vi kommer att ha tillräcklig offentlig dialog.
Enligt experter är den bästa vägen framåt att införa flexibla arrangemang, eftersom varje sektor arbetar under unika förutsättningar.
– Att föreskriva ett fast antal arbetsdagar missar poängen. Frågan vi borde ställa oss är hur man kan förbättra produktiviteten, säger Lim Woon-taek, professor i sociologi vid Keimyung-universitetet, till The Korea Times.
Framförallt behövs lagar som reglerar för de arbetare som ofta arbetar övertid, menar han.
– Debatten om kortare arbetsveckor återkommer ständigt eftersom vi har förlitat oss på längre arbetstider för att öka produktiviteten, snarare än att hitta smartare sätt att arbeta.
