Fler fattiga barn efter Storbritanniens bidragstak

Nu på onsdag presenteras en utredning om ett så kallat bidragstak som innebär begränsningar av försörjningsstödet, tidigare kallat socialbidrag.

Än så länge är det inte officiellt hur bidragstaket ska utformas, annat än att regeringen gett direktiv om att bland annat ”påtagligt begränsa” försörjningsstödet för större hushåll, vilket i regel betyder barnfamiljer. 

Men liknande reformer har Storbritannien haft i över tio års tid. Deras bidragstak ”benefit cap” har lett till ökad barnfattigdom, visar forskning. 

– Det är samma grupp som antagligen kommer drabbas här i Sverige också, säger Tove Samzelius, forskare i socialt arbete vid Malmö universitet.

I Storbritannien är det 123 000 hushåll som drabbas av bidragstaket, enligt den brittiska regeringens statistik. Runt 90 procent av dem har barn. 70 procent är ensamstående föräldrar, och en tredjedel hade barn under fem år, visar en studie från London School of economics. 

Totalt handlar det om hundratusentals barn. Många av dem tvingas till trångboddhet. Föräldrar har inte råd med mat utan ber om matkassar av hjälporganisationer, drar ned på värmen och tar smålån för extremt höga räntor för att klara utgifterna, enligt en rapport från brittiska parlamentet.

 Även hemlösheten har ökat bland barn, enligt Tove Samzelius.

– Den största negativa effekten är att antalet barn i fattigdom har ökat. 

Många av hushållen med bidragstak hamnar där på grund av höga boendekostnader, vilket kan förklaras både av stigande hyror och att det är svårt att ta sig från dyra hyresrätter som ägs av privata värdar när de har låg inkomst. Det påverkar hur mycket familjerna har kvar av bidraget att leva av.

Drivkraft att arbeta

Ett av syftena med Storbritanniens bidragstak var – precis som i Sverige –  att öka drivkrafterna till arbete. Men effekten blev inte som väntat. Andelen i arbete ökade bara med fem procent på grund av bidragstaket, visar både äldre och nyare studier.

Ett annat syfte med bidragstaket var att staten skulle spara pengar. Men det är tveksamt om det blivit några samhällsekonomiska vinster, eftersom kostnaderna har ökat på annat håll, bland annat för att hantera den ökade hemlösheten, enligt Brittiska parlamentet.

Storbritanniens bidragsystem går dock inte att helt översätta till svenska förhållanden, betonar Tove Samzelius. Det är uppbyggt annorlunda.

En skillnad är att brittiska ensamstående föräldrar med motsvarigheten till försörjningsstöd inte har behövt söka jobb över huvud taget tidigare, något som ändrades på 2000-talet.

Och fortfarande finns lättnader kvar för personer med barn upp till 13 år. Du behöver inte jobba lika mycket, och inte ägna lika mycket tid till att söka jobb för att beviljas så kallad universal credit. 

I Sverige har socialtjänsten å andra sidan alltid ställt krav på alla, inklusive föräldrar med små barn, att de måste sträva efter att bli självförsörjande med målet att jobba heltid. Under senare år har kraven på att arbeta ökat allt mer. Uppfyller du inte detta riskerar du att nekas eller få sänkt försörjningsstöd. 

Behovsprövning

En annan stor skillnad i Storbritannien är att behovsprövningen är mindre hård. 

– Många blir chockade när jag berättar för folk i Storbritannien att här måste du ha noll kronor på kontot för att beviljas försörjningsstöd, säger Tove Samzelius.

I Storbritannien liknar bidraget snarare utbetalningarna från a-kassan eller Försäkringskassan i Sverige. Du kan äga en bil, äga din bostad, ha vissa besparingar och även skulder. Bidraget beviljas ändå. 

– Det handlar om att du har behov av att leva.

I Sverige däremot måste du i princip vara utblottad för att beviljas försörjningsstöd. Socialtjänsten kan nagelfara kontoutdrag, kvitton och räkningar. Du kan också nekas försörjningsstöd för att socialtjänsten anser att du har dig själv att skylla för att du saknar pengar, exempelvis om du dragit på dig skulder eller har missat att söka något annat bidrag. 

– Det är den största skillnaden mot Sverige. Vi ställer väldigt, väldigt höga krav i Sverige vid behovsprövningen. Men människor som inte är insatta i detta tror försörjningsstöd skulle vara lätt att få, säger Tove Samzelius, som tidigare har bott i Storbritannien och jobbat med dessa frågor i sammanlagt 20 års tid. 

Tvåbarnsgräns

Förutom bidragstaket har Storbritannien också infört en tvåbarnsgräns för vissa bidrag. Barnbidrag delas bara ut till två barn även om en familj har fler. Samma sak gäller särskilda skattelättnader som finns för barnfamiljer i Storbritannien.

Tvåbarnsbegränsningen har dock kritiserats mycket. Redan utsatta barnfamiljer har blivit fattigare. Därför vill Labour-partiet avskaffa den. 

Inte heller tvåbarnsgränsen har uppnått syftet – att fler skulle komma i arbete och färre barn födas bland bidragstagarna, rapporterar The Guardian. Bara fem procent av familjerna överväger att inte skaffa ett tredje barn på grund av reformen. Tvåbarnsgränsen har också ökat fattigdomen hos ensamstående med småbarn samt familjer med funktionshindrade barn.

Parallellt med reformerna infördes sanktioner som också kritiseras, enligt Tove Samzelius. Missar du ett enda möte med arbetsförmedlingen kan bidraget dras in, vilket har lett till en debatt i Storbritannien. 

– Så är det i Sverige också. Men den stora skillnaden är att i Sverige pratar vi knappt om det eller att de mest sårbara riskerar att drabbas av ett sådant system. Det tycker jag saknas i hela debatten här, säger Tove Samzelius. 

”Oförlåtande”

Sverige och övriga Norden är världskända för att ha ett bra välfärdssystem. Och i Storbritannien är fattigdomen mer utbredd. 

Men Tove Samzelius vill inte säga att det ekonomiska trygghetssystemet är bättre här än i Storbritannien. I varje fall inte för gruppen som får försörjningsstöd, eftersom skyddsnätet inte alltid fångar upp dem med störst behov av det – personer som har svårt att sätta sig in i alla regler, exempelvis personer med psykiska funktionsnedsättningar eller språkhinder.

Den svenska modellen bygger på att du arbetar. Det gör att du får del av socialförsäkringsförmånerna och arbetslöshetskassan. Försörjningsstödet är tänkt att fungera bara som ett tillfälligt bidrag tills du kommit in i det övriga trygghetssystemet. Men under de senaste 30 åren har arbetsmarknaden ändrats, fler är timanställda, lättare arbeten har automatiserats och fler hamnar utanför. 

Det gör att en större andel tvingas leva på försörjningsstöd under längre tid. Och det finns också ganska många fallgropar som kan göra att du trillar ur det vanliga trygghetssystemet, anser Tove Samzelius. 

Råkar du exempelvis missa att anmäla dig en dag på Arbetsförmedlingen riskerar du att förlora din sjukpenninggrundande inkomst och kan tvingas söka försörjningsstöd.

– Vi har ett system som är väldigt generöst om du är en del av det etablerade samhället. Men har du av olika anledningar hamnat utanför är det ett system som är väldigt oförlåtande, säger hon.