Maya Yachin är först att ställas inför rätta – och dömas – efter polisens ingripande den 15 mars mot de unga klimataktivister som blockerade ingången till riksdagen. På grund av hennes låga ålder fanns särskilda krav på skyndsam hantering.

Många fanns på plats för att visa sitt stöd under rättegången. Rebellmammor och -pappor, äldre och yngre. Flera av dem var också med vid riksdagsmanifestationen, som demonstranter eller för att visa ungdomarna sitt stöd och bistå med fika.

Alla som kommit till tingsrätten rymdes dock inte i rättssalen. Calle Karnerud, rebellpappa och aktiv i XR, valde därför att stanna utanför. Han var där för att visa solidaritet med de som drabbats rättsligt, markera att det inte kan accepteras.

– Särskilt för unga som är nya i livet, då behövs att äldre finns med, säger Calle Karnerud.

På plats fanns också Maya Yachins familj, som stöder kampen.

– Vi har fått lov att kasta om våra liv för att kunna vara här på plats i Stockholm, för det är viktigt för Maya att vara här. Det som är viktigt för oss är att Maya får tala för sig, och säga det hon tycker är viktigt, säger Ida Spange Yachin, Mayas mamma till Syre i en paus.

Enda sättet att engagera sig?

– Vi som samhälle måste fråga oss om det här ska vara enda sättet för de som vill engagera sig att få fram sitt budskap eller om vi ska ha andra kanaler eller uppmärksamma deras budskap och ta det på allvar, för det här är fina ungdomar som tar plats i rättssystemet, tid från domare och polis. Det känns ganska onödigt. Vi kanske borde se till att göra nåt åt problemet. Det tycker jag är det viktigaste budskapet, fortsätter Ida Spange Yachin.

Manifestationen vid riksdagens entré inleddes måndagen den 11 mars och pågick i flera dagar. Även på tisdagen bars aktivister bort från platsen, men då utan att meddelas brottsmisstanke. 

Försvarsadvokat Gardell ifrågasatte under förhandlingarna om brottet som Maya Yachin åtalats för – ohörsamhet mot ordningsmakten – alls begåtts. Detta då det kräver ett uppsåt som hon enligt försvaret inte haft. Linus Gardell yrkade också på påföljdseftergift, med hänvisning till Århuskonventionen.

Den reglerar allmänhetens rätt att få inflytande i beslutsprocesser. Med den som grund har en klimataktivist som dömdes för en trafikblockad undkommit straff, då domstolen ansåg att han agerat i nöd för att skydda klimatet. Domen har överklagats och det pågår helt klart en rättsutveckling på området, med farhågor om att demonstrationsfriheten ska inskränkas, vilket Syre rapporterat om tidigare.

Att rikta sig mot riksdagen är ett ännu mer omedelbart och konkret sätt att agera för att skydda miljön, vilket ännu mer borde aktualisera frågan om nöd, anser Gardell. 

Försök att påverka

Maya Yachin beskriver eftertänksamt hur hon upplevde situationen, men har svårt att ge åklagaren ett direkt svar på den fråga som hon pressas på: när hon förstod att de inte fick sitta kvar framför entrén. 

– Det kändes inte som någon ville att vi skulle sitta där överhuvudtaget, säger hon och syftar då på hela aktionen.

Så varför åkte hon till Stockholm för att delta i aktionen? Under förhandlingarna återkommer Maya Yachin flera gånger till att hon inte sett något alternativ. 

– Jag känner att jag varit aktivist nu sedan jag var tolv, fem år, det känns inte som jag har lyckats skapa någon förändring. Det är väldigt jobbigt när man befinner sig i en sådan kris där man verkligen måste agera, och gör allt man kan. Det var väl lite av ett desperat försök att komma nära de som fattar de viktiga besluten och försöka påverka så.

Senare konstaterar hon:

– Jag är för ung för att hinna arbeta mig upp till en position där jag kan skapa förändring på nåt annat sätt innan det är försent, så det känns inte som jag har något annat val än att vara aktivist.

Otydligt från polisen

Dagen innan händelsen hon åtalats för blev Maya Yachin flyttad utan att det fick några ytterligare konsekvenser, berättar hon senare under förhandlingen.

– Då tog de tag i mig utan att säga något.

I en paus under förhandlingarna framhåller Linus Gardell att polisen kunde ha hanterat situationen annorlunda även dagen därpå:

– Polisen har olika alternativ för att hantera en demonstration, de kan till exempel flytta människor. Det är inte nödvändigt att ge ordningshållande befallningar för att därefter lagföra personer.

Tingsrättens överläggningar kretsar bland annat kring hur tydlig polisens befallning till aktivisterna varit, och hur den uppfattats av Maya Yachin. Försvaret framhåller även att hon med sin npf-diagnos behöver mer tid på sig att processa information och fatta beslut än andra. Det gäller särskilt i stressade situationer. En video av förloppet som filmats av polis visas, där försvaret ser motstridiga uttalanden från polismannen. Men det faktum att Maya Yachin satt kvar när andra bars bort talar enligt åklagaren Sara Elmqvist istället för att hon haft tillräckligt med tid att uppfatta situationen.

Domaren gick på åklagarens linje när han meddelade dom en kort stund efter förhandlingarna – att Maya Yachin bär ansvar för brottet ohörsamhet och att någon påföljdseftergift inte är aktuell. Miljön är enligt domaren ett viktigt intresse att skydda, men inte på det akuta sätt som utgör nöd enligt Åhuskonventionen. Han betonar att straffet som utdöms är det lägsta möjliga: 30 dagsböter à 50 kronor, sammanlagt 1 500 kronor, samt en avgift till brottsofferfonden. 

Efter att domen meddelats säger Maya Yachin till Syre att rätten inte verkar förstå hur akut klimatkrisen är. 

– Jag tycker det är väldigt tråkigt att jag behövde vara där från första början. Egentligen borde jag få växa upp i en värld där jag kan lita på att de vuxna tar sitt ansvar, så att barn och ungdomar slipper. Man borde kunna vara säker i det, och säker i att de vuxna ska tänka mer på framtida generationer och de som dör redan idag.

Linus Gardell anser att rätten gjort en felbedömning, men huruvida domen överklagas inom tidsfristen på tre veckor är nu upp till Maya Yachin, och prövningstillstånd krävs.