Vad händer när AI tar över våra jobb och allt färre arbetare producerar allt mer? Svaret kan vara att införa basinkomst, menar de miljöpartistiska riksdagsledamöterna Rebecka Le Moine och Daniel Helldén, som är aktuella med en basinkomstmotion i riksdagen.
Det är inte första gången som en liknande basinkomstmotion har lämnats in till riksdagen. Tidigare har de mötts av en artig gäspning, då de flesta partier trots allt står bakom arbetslinjen. Denna gång har dock basinkomstfrågan fått en ordentlig skjuts efter de stora framstegen inom utvecklingen med AI.
– Vi ser just nu hur snabbt förändringarna i arbetslivet sker och att vi måste hantera AI och dess effekter på näringslivet och arbetslivet. Det är viktigt att vi redan nu börjar fundera på hur vi ska stötta de som kommer att förlora sina jobb, säger Daniel Helldén, riksdagsledamot för Miljöpartiet.
Han berättar att frågan om automatisering och AI under många år har bollats runt i riksdagen utan att det varit någon ordning på det. Numera ligger AI i trafikutskottet, där han också är medlem, och att det har blivit mer intresse kring det hela.
– Vi vet att det kommer att innebära en samhällsomvälvande förändring, då har den här motionen bäring på det. Basinkomst borde ses som ett allmänt sätt att förändra trygghetssystemen.
”I ljuset av AI”
Motionen, ”Utredning om basinkomst i ljuset av AI”, tar sin utgångspunkt i vad som skedde under covid-19-krisen, då många länder som svar på de akuta behoven när människor förlorade sina inkomster och jobb införde olika typer av basinkomstliknande program.
Just nu pekar utvecklingen mot att produktiviteten växer snabbare än befolkningen. Färre personer kommer tillsammans med AI och automatiseringen att utföra allt mer arbete. Frågan blir hur vi gör med de människor som inte behövs eller får plats på företagen. Kommer det gå att hålla fast vid arbetslinjen då det inte finns tillräckligt med arbeten kvar?
– Det vi ser nu är att även kreativa och mer intellektuella arbeten är på väg att rationaliseras bort och inte bara jobb inom industrin som man först trodde skulle drabbas hårdast. Det här kommer att förändra arbetsmarknaden. Vi tror att basinkomst kan vara ett svar, men då behöver vi en ordentlig statlig utredning som tittar på finansiering, villkor och effekter, säger Daniel Helldén.
Han ger exempel på yrken som nu är hotade av AI, som översättare, inläsare av ljudböcker, jurister och journalister.
– Ta företaget Storytel som säger att de kan säga upp 90 procent av de som jobbar för dem. Och det är bara en bransch. Det här är bara början, många företag kommer att göra enorma besparingar på AI. Vi måste titta på hur fler kan få del av effektiviseringen och inkonsterna, säger Daniel Helldén.
”En game changer”
Rebecka Le Moine, riksdagsledamot för Miljöpartiet, har också varit med och tagit fram motionen. Hon tycker att automatiseringen ställer saker på sin spets. Hur länge kan vi, som idag, koppla samman inkomst och lönearbete, och är det ens önskvärt att upprätthålla ett sådant status quo, undrar hon.
– Det här är en game changer. Vi måste börja ifrågasätta den här normen om att arbete är bra. Många sysslar med jobb som inte för oss i en god riktning och som i praktiken tar oss längre ifrån miljömålen och pressar människor till sjukdom, säger Rebecka Le Moine.
Hon tillägger:
– Det finns mer arbete än bara lönearbete. Många drömmer om att jobba mer med sina intressen, eller skulle vilja engagera sig i miljöarbete, men kan inte det för att de är fast i ekorrhjulet. Jag tror väldigt mycket på människans kraft att skapa, att man vill uträtta arbete även om det inte är lönearbete.
Den aktuella motionen tar inte upp frågan hur en basinkomstreform skulle kunna finansieras. Det är upp till en eventuell utredning att ta fram förslag på. Över huvud taget skulle en utredning vara en milstolpe och få andra partier att se saken på ett mer seriöst sätt, menar Rebecka Le Moine.
– Saker och ting kan låta omöjliga tills de har hänt. Ingen hade förväntat sig att det skulle gå att vaska fram alla miljarder under coronapandemin. Mycket handlar om politisk vilja. För finansiering kan man tänka sig att rikta om skattesystemet och höja miljöskatter och andra skatter, säger hon.
Basinkomst rubbar facken
Hon berättar att vi i Sverige har en tradition att den fackliga rörelsen och näringslivet ska komma överens om villkoren på arbetsmarknaden. Basinkomst ställer den här balansen på ände.
– Facken är inte positiva till basinkomst eftersom det rubbar deras ställning, samtidigt som nästan alla partier talar om arbetslinjen, att man ska göra sig förtjänt av samhällets pengar. Jag delar inte den synen, människor har ett värde i sig oavsett vad de producerar på arbetsmarknaden.
Rebecka Le Moine vill gärna lyfta fram att det finns andra goda effekter av basinkomst, som att mer kraft skulle kunna läggas på områden i samhället som inte kan tas över av maskiner och datorer, som inom vård och omsorg, eller skolorna.
– Det är kanske inte är lönt att ständigt söka skapa nya jobb när gamla försvinner. Det leder bara till ökad konsumtion som tömmer jordens resurser. Vi behöver tänka radikalt annorlunda och kanske rent av låta AI ta över vissa jobb.
Det här är inte första motionen om basinkomst, men de föregående verkar inte ha gjort någon skillnad, varför finns det så litet gehör för den här frågan?
– Vi i Miljöpartiet har drivit på för att utreda basinkomst under många år i olika tappningar. Det vi tänkte på nu var den nya aspekten om att AI kan komma att generera basinkomst och skapa en grundtrygghet för alla människor, även de som hamnar mellan stolarna och är offer för en byråkratisk labyrint.
– Vi tror väl inte att motionen kommer att gå igenom. Vi vill visa var vi står. Nu är vi i opposition, det är så här vi får jobba. Det blir en chans att debattera frågan i riksdagen, säger Rebecka Le Moine.
Läs mer om basinkomst i riksdagen:
