I dag inleddes den historiska rättegången mot Ian Lundin och Alex Schneiter som anklagas för medhjälp till folkrättsbrott i det som i dag är Sydsudan. De båda satt i ledningen för dåvarande Lundin oil när bolaget slöt avtal med den sudanesiska regeringen som anföll civila för att skapa förutsättningar för verksamheten. Att företagsledare åtalas för den här sortens brott är unikt, är experterna eniga om.
De två tidigare cheferna på dåvarande Lundin oil, Ian Lundin och Alexandre (Alex) Schneiter, anträder efter lång tid nu skranket, med ett åtal om medhjälp till grovt folkrättsbrott hängande över sig. Brottsutredningen pågick i elva år innan åtal väcktes 2021, sedan följde flera överklaganden från den ene åtalade, Alex Schneiter, som denne inte fick gehör för och i dag inleds rättegången som beräknas pågå i två och ett halvt år. Den rekordlånga processen säger något om fallets dignitet. Inte sedan Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget har företagsledare personligen stått åtalade för så grova brott.
– Det brukar vara politiker, generaler eller enskilda soldater som anklagas för folkrättsbrott mot krigets lagar, men i det här fallet har vi Lundin oil och två företagsledare som står anklagade som individer, för att ha bistått de militära styrkorna i södra Sudan, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet och Försvarshögskolan.
Det var 1997 som Lundinkoncernen tecknade avtal om oljeprospektering med dåvarande Sudans regering. Då rasade ett inbördeskrig i landet. 1999 börjar militära offensiver äga rum i området för oljeprospekteringen, med anfall mot civila, fördrivning och dödsfall som följd. Enligt svenska åklagare var syftet att ta kontroll över för företaget intressanta områden – kallat Block 5A – och på så sätt skapa förutsättningar för bolagets verksamhet. De militära offensiverna ska ha fortsatt fram till mars 2003.
– Vi menar att utredningen visar att militären och allierad milis systematiskt anföll civila eller i vart fall genomförde urskillningslösa anfall. Till exempel flygbombade man från transportplan, besköt civila från stridshelikoptrar, förde bort och plundrade civila och brände hela byar och skördar så att människor inte hade något att leva av. Följden blev att många civila dödades, skadades och fördrevs från Block 5A, sa förundersökningsledaren kammaråklagare Henrik Attorps 2021 när åtalet väcktes.
Nekar till brott
Johan Brosché, docent i freds- och konfliktkunskap specialiserad på Sudan och kallad som expertvittne i rättegången, tycker att det viktiga i denna nästan filmiska situation är att lyfta fram vad det handlar om.
– Åtalet handlar inte om mutbrott eller liknande utan om medhjälp till folkrättsbrott. Och det handlar om vilket ansvar man har som företrädare för ett bolag. Jag tror att det här rättsfallet redan kan ha haft en effekt, att företag inser att man behöver tänka sig mer för när man verkar i ett konfliktområde, säger han till DN.
Båda de åtalade nekar till brott. Lundins advokat Torgny Wetterberg har beskrivit åtalet som ”uppseendeväckande felaktigt” och hävdar att bolaget under sin tid i Sudan hjälpte civilbefolkningen ”i väldigt hög utsträckning”, enligt flera medier.
– Att tro att vi medvetet skulle gå in i ett konfliktområde för att försöka tjäna pengar är absurt. Dessutom fanns det ett fredsfördrag när vi etablerade oss i Sudan 1997, sa Ian Lundin själv i en intervju med SVD 2018.
Journalisten Emanuel Sidea, reporter på Dagens industri, menar dock att det varit kännetecknande för Lundin oil att ta stora risker.
– De har en historia av att gå in i marknader som inga andra går in i och göra affärer med auktoritära ledare och diktatorer, och de har inte hymlat med det, sa han i Studio ett på måndagen.
Innan han går in i rättssalen på tisdagsmorgonen säger Ian Lundin till pressuppbådet att ”Sudan har plågats av interna konflikter under många, många år, men vi har aldrig haft något att göra med den här konflikten”.
– Tvärtom har vi varit en god kraft i området och företaget har alltid hållit sig till högsta möjliga etiska standard, säger Ian Lundin enligt TT.
Tydlig signal till andra företag
Många välkomnar den uppmärksammande rättegången, bland dem researchorganisationen Swedwatch.
– Swedwatch välkomnar att anklagelser om brott begångna under oljekrigen i Sudan äntligen prövas i domstol. I årtionden har de som utsatts nekats upprättelse, och förhoppningsvis blir rättegången det första steget till rättvisa för de drabbade. Den skickar också en tydlig signal till alla företag som verkar i konfliktmiljöer att ta sitt ansvar när det gäller att respektera mänskliga rättigheter, säger Olof Björnsson, researcher på Swedwatch, i ett pressmeddelande.
På trappan till Stockholms tingsrätt har utöver pressen en spontant sammankallad protestgrupp tagit plats på tisdagsmorgonen.
– Vi är en grupp människor som har samlats här för att visa solidaritet med de ungefär 12 000 människor som blev dödade och 160 000 som blev fördrivna i nuvarande Sydsudan under åren 1999-2003, för att Lundin skulle kunna utvinna olja, säger Rufus Rune.
Till DN säger en av de målsägande, pastor James Ninrew från Sydsudan, att Lundin oil hävdar att det inte fanns några människor att fördriva:
– Det är vad som tagit alla de drabbade hårdast: att man pratar som att vi aldrig existerat. Men vi är människor, det här har hänt. Det är goda nyheter att rättegången startar och jag hoppas att rättvisa äntligen ska kunna skipas.
Medling om tillgångar
Även om en eventuellt fällande dom kan innebära kompensation för de 32 målsägande i rättegången, riskerar de tusentals som fortfarande lever med konsekvenserna av inbördeskriget att bli utan, påpekar Swedwatch.
Lundin oil sålde sin verksamhet i Sudan 2003 och bolaget har sedan dess genomgått flera transformationer, bytte namn till Orrön energy, och sålde sina olje- och gastillgångar till norska Aker BP under 2022. Swedwatch och sju andra organisationer har dock anmält Aker och dess största ägare för att inte ha följt OECD:s riktlinjer, och just nu pågår medling i det ärendet.
– Vi ser fram emot att komma fram till en lösning genom den här processen som är i linje med OECD:s riktlinjer. Förhoppningsvis kommer det här också underlätta möjligheten till gottgörelse generellt och bidra till en bättre förståelse för företags ansvar när deras verksamhet misstänks för allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter, säger Olof Björnsson.
Ove Bring tror att i synnerhet en fällande dom kan påverka situationen så att det väcks fler åtal av detta slag i framtiden.
– Men det är inte säkert att det blir det, först måste man utröna om personerna har ett medansvar, och det handlar också om hur den svenska lagstiftningen och brottsbalkens regler som gällde de här åren, om de är tillämpliga. Sen ska man utröna individernas personliga ansvar. Det är inte snutet ur näsan, konstaterar han.
2016 kritiserade Ove Bring åklagarens slutsatser just ifråga om internationell kontra svensk lagstiftning, vilket SR då rapporterade om. Han sa sig dock inte ta ställning i skuldfrågan, och informerar Syre om att han varit med och skrivit promemorior för försvaret.
Artikeln har uppdaterats.
Läs mer:
Lundinfallet: Krigsbrott, olja och rättslig kamp
