När socialtjänsten bedömer hur mycket försörjningsstöd en person ska ha rätt till utgår de från en mall som kallas riksnormen. Den ska bygga på vad som är rimliga kostnader för bland annat mat, kläder och förbrukningsvaror.

Utgifterna ska grunda sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Det står i socialtjänstförordningen. Men att riksnormen skulle följa prisundersökningarna håller inte Konsumentverket med om.

– Vi upplever att riksnormen inte riktigt utvecklas enligt våra beräkningar. Riksnormen har grundat sig på våra beräkningar förut, men det var ett tag sedan. Jag skulle vilja säga att det inte är så längre, säger Kristina Difs, utredare för hushållsekonomi på Konsumentverket.

I år höjdes riksnormen med 8,6 procent, vilket var rekordhögt enligt socialdepartementets presstjänst. Men inflationen ligger nu på 12 procent, enligt SCB. Och när Syre jämför med Konsumentverkets beräkningar visar det sig att de skiljer sig åt markant. För en familj på två vuxna och två barn är riksnormen 13 490 kronor. Det är över 7 600 kronor lägre än Konsumentverkets beräkningar för vad som är rimliga hushållskostnader, se faktaruta.

– Det är en väsentlig skillnad. Det går inte att komma ifrån, säger Kristina Difs.

Står i lagen

Det är regeringen som bestämmer hur mycket riksnormen ska höjas. På deras hemsida står det att riksnormen grundar sig på bland annat Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Men nivån på riksnormen blir offentlig innan Konsumentverket är klara med sina beräkningar. Förra året publicerade Konsumentverket sin pris- och konsumtionsundersökning den 25 november. Men redan den 3 november hade regeringen gått ut med höjningen av riksnormen.

– De får våra beräkningar efter att riksnormen har publicerats, säger Kristina Difs.

Även i socialtjänstförordningen står det att riksnormen bygger på ”Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar” och att det handlar om ”skäliga kostnader”.

Att formulera sig på det sättet ifrågasätts av Åke Bergmark, professor i socialt arbete.

– Om man pratar om skälig levnadsnivå ska det sättas i relation till samhället i stort. Det ska inte ligga på en absolut miniminivå som det gör i dag, säger han, och betonar att glappet mellan lönenivåerna och försörjningsstödet har vuxit allt mer under de senaste decennierna.

Gör formuleringen att det kan uppfattas som att riksnormen ligger på en skälig nivå?

– Så kan det uppfattas, säger Åke Bergmark.

På Konsumentverket håller de med om att det kan uppfattas som att riksnormen är samma summa som Konsumentverkets beräkningar när det står i förordningen att den grundar sig på deras pris- och konsumtionsundersökningar.

– Jo, så kan det uppfattas. Det beror ju på var man drar tidslinjen. Riksnormen har grundat sig på våra beräkningar, men vi har inte sett att regeringen har tagit hänsyn till våra beräkningar de senaste åren, säger Kristina Difs.

Något som höjer Konsumentverkets beräkningar jämfört med riksnormen är att konsumtionsundersökningarna har med ekologisk och närproducerad mat. Större delen av mejeriprodukterna och rotfrukterna som ingår i Konsumentverkets matkasse är ekologiska. I beräkningen har Konsumentverket även med bara svenskt kött och MSC-märkt fisk. Skulle dessa varor ersättas med andra produkter, skulle skillnaden till riksnormen minska en aning.

Handlar det om tusentals kronor? 

– Nej men några hundra kronor kan det säkert röra sig om, säger Kristina Difs.

Vad tänker du om att det står i socialtjänstförordningen att riksnormen grundar sig på era konsumtionsundersökningar? 

– Det är något vi har ständig dialog med departementet om. Vi pratar med dem om många olika saker, och det är en av dessa. Men det är svårt för oss att påverka det, säger Kristina Difs, som menar att regeringen är väl medvetna om skillnaden.

Exakt hur regeringen gör när de beräknar höjningen av riksnormen är svårt att få svar på. I socialtjänstlagen står det att riksnormen ska bestämmas genom prisundersökningar som ska vara officiella.

När Syre frågar socialdepartementet om hur höjningen av riksnormen räknas ut, skickar de över länkar till Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar – samma som alltså skiljer över 7 600 kronor från riksnormen för en tvåbarnsfamilj.

Även i socialtjänstförordningen, som regeringen utfärdar varje år när riksnormen uppdateras, står det att riksnormen grundas på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar.

Samtidigt nämner dock socialdepartementet att riksnormen också bygger på regeringens prognos för konsumentprisindex (KPI) för innevarande år.

Exakt hur det går till när dessa två beräkningar sammanförs vill de dock inte uppge. Trots flera försök att få ut information från socialdepartementet om hur riksnormen bestäms får Syre nej.

Till slut svarar socialdepartementets enhetschef Tony Malmborg:

”Sökningar i enlighet med din begäran har gjorts i Socialdepartementet. Några allmänna handlingar som omfattas av din begäran förvaras inte hos oss”, skriver han.

Syre ringer upp för att få svar på om handlingarna är sekretessbelagda, eller om han menar att riksnormen räknas ut någon annanstans. Då får vi samma svar.

– Vi har inga särskilda handlingar när vi räknar ut riksnormen. Jag bedömer att vi inte har några handlingar som vi kan lämna ut till dig, säger Tony Malmborg.

Han hänvisar till att beslutet går att överklaga till statsrådet, alltså socialtjänstministern.

Syre frågar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) varför det står i socialtjänstförordningen att riksnormen ”grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar” när riksnormen är över 7 600 kronor lägre. Men hennes pressekreterare svarar att de ”tackar nej till intervju”.

Läs mer:

Socialtjänsten nekar allt fler försörjningsstöd 

Bidragstak riskerar drabba barnfamiljer: ”Herregud”

Höginkomsttagare vinner mest på höjt prisbasbelopp