Med sitt förslag till textilstrategi vill EU-kommissionen göra ”fast fashion out of fashion”. Nu har strategin behandlats av EU-parlamentets miljöutskott som vill se skärpningar. Välkommet, menar den miljöpartistiska EU-parlamentarikern Pär Holmgren.
Det var i slutet av mars 2022 som EU-kommissionen presenterade en länge väntad textilstrategi. Då hade bland annat Europeiska miljöbyrån pekat på de stora miljöproblem som vår konsumtion av textilier orsakar runt om i världen.
Bland annat kunde de visa att EU:s invånare i genomsnitt använder ett plagg sju gånger innan det kasseras, samtidigt som varje plagg kräver stora resurser att producera – så som vatten, kemikalier och mark – och fabrikerna slukar stora mängder fossil energi.
– Det betyder ett slut på den modell som bygger på att ta, skapa, ha sönder och kasta, sa Frans Timmerman, EU-kommissionens förste vice ordförande, när strategin lanserades.
Utskott vill se skarpare strategi
I strategin finns flera förslag som ska baxa in textilkonsumtionen och textilbranschen i linje med EU:s gröna giv. Bland annat genom att göra hållbara produkter till norm. Men EU-parlamentets miljöutskott röstade i veckan igenom flera uppmaningar kring delar av förslaget, där de vill att det skärps ytterligare. Bland annat genom ett förbud för företagen att bränna upp osålda kläder.
Miljöutskottet uppmanar också medlemsländerna och komissionen att stärka skrivningar om mänskliga rättigheter, lagstiftning om orättvisa handelsmetoder och konkreta mål för minskningar av såväl utsläpp som EU:s produktions- och konsumtionsavtryck.
Svensk konsumtion ökar
– Omröstningen i miljöutskottet var ett stort steg i kampen för att ställa om textilindustrin, säger Pär Holmgren (MP) i ett uttalande efter omröstningen, som skedde i torsdags.
Som Syre rapporterade i veckan ökar också svenskarna textilkonsumtion. Det trots ett kärvt ekonomiskt läge.
– Anmärkningsvärt, med tanke på att vi befinner oss i en lågkonjunktur och med tanke på att många nu är medvetna om de miljö- och klimatproblem som är kopplade till konsumtion, sa då Yvonne Augustsson, handläggare som arbetar med textilkonsumtion på Naturvårdsverket, i ett uttalande.
Hela EU:parlamentet väntas rösta om strategin i maj.
Läs mer:
Larmet: Kraftigt ökad textilkonsumtion
Vägval för klädbranschen: ”Behövs storskaliga lösningar”
H&M – miljöhjälte eller bov? Anklagas för ”fluff” i ny rapport
EU vill göra ”fast fashion” omodernt
Textiliernas miljöpåverkan:
Klimatet:
Svenskarnas klädinköp gav 2017 en klimatpåverkan som motsvarar 4,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2-eq) totalt över hela livscykeln. En fördubblad livslängd av alla textila produkter skulle kunna minska klimatpåverkan till nästan hälften. Av de globala växthusgasutsläppen orsakas 10 procent av tillverkning av kläder och skor. Det är mer än alla internationella flyg och sjötransporter tillsammans.
Vattnet:
Textilproduktionen använder mycket vatten och mark för att odla bomull och andra fibrer. För att tillverka en enda t-shirt av bomull tyder uppskattningar på att det behövs 2,700 liter färskvatten – en persons dricksvattenbehov i 2,5 år. Produktionen beräknas också stå för omkring 20 procent av de globala rena vattenföroreningarna från färgning och efterbehandling. Tvättning av syntetiskt material frigör också uppskattningsvis 0,5 miljoner ton mikrofibrer i havet per år.
Hamnar oftast i soporna
Européerna konsumerar nästan 26 kg och slänger omkring 11 kilo textilier varje år. Begagnade kläder kan exporteras utanför EU, men förbränns eller deponeras mest (87 procent). Globalt sett återvinns mindre än 1 procent av kläderna som kläder, delvis på grund av otillräcklig teknik.
Källa. Europeiska miljöbyrån/Naturvårdsverket
