Tänk dig att inte behöva lyfta ett finger och ändå få pengar på kontot varje månad. Basinkomst, även kallad medborgarlön, kan verka utopiskt, men i Finland har politikerna gett forskare i uppdrag att använda statens statistikdatabaser för att räkna ut effekterna av införandet av en basinkomst.

Motsvarande uträkning finns inte i Sverige, men däremot har personer som förespråkar basinkomst räknat på olika alternativ.

Christian Engström, tidigare EU-parlamentariker för Piratpartiet, vill införa en form av basinkomst som kallas negativ inkomstskatt. Det innebär att alla har rätt till en basinkomst, och för den som har det som enda inkomst är den obeskattad. När inkomsten ökar betalar man också mer skatt, och vid en bestämd nivå går hela basinkomstbeloppet bort.

För att finansiera basinkomsten vill han skära ned på flera myndigheter och att en del nuvarande ersättningar tas bort, till exempel försörjningsstödet, även kallat socialbidrag.

Det andra förslaget kommer från Lennart Fernström, som är chefredaktör för Syre. Han anser att basinkomst “tveklöst” går att finansiera.

För sex år sedan räknade han på en basinkomst på 13 000 kronor i månaden, i första hand som negativ inkomstskatt, alternativt som en utbetalning till alla. Dessutom med möjlighet till att tjäna ytterligare 2000 kr skattefritt i månaden. På inkomster över det skulle 60 procent av basinkomsten dras av i skatt. För att Sverige skulle ha råd med basinkomsten skulle flera myndigheter bantas och nya skatter införas.

”Skulle behöva utredas”

Syre har låtit två nationalekonomer titta på förslagen.

– Det är intressanta tankar, men basinkomst skulle behöva utredas, säger Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Om Lennart Fernströms förslag säger han:

– Plussidan är uppenbar. En basinkomst ger ett ganska gott försäkringsskydd för alla och är mycket billigare att administrera än framför allt socialtjänstens försörjningsstöd. Dessutom skulle den kunna ge ökade drivkrafter att ta ett deltidsarbete jämfört med försörjningsstödet. Men en del skattebetalare blir av med resurser till den här basinkomsten, som går till en del som inte egentligen behöver den utan tycker det är bekvämare att få den utan att jobba. Önskvärdheten med en basinkomst beror på vem som betalar och vem som tar emot, säger Anders Forslund.

Av de båda förslagen anser han att Christian Engströms skulle vara mindre ingripande i skattesystemet.

Anders Forslund är inte emot basinkomst som princip, säger han. Han har själv tänkt tanken att jobbskatteavdraget skulle kunna användas till att delfinansiera en bas-inkomst. Men han reagerar på att Lennart Fernström får det att låta så enkelt.

– De här lösningarna ger jättemånga obesvarade frågor, säger Anders Forslund.

Båda beräkningarna är mekaniska. Det vill säga de utgår från att basinkomsten ska finansieras genom att man tar från statens nuvarande utgifter, från till exempel myndigheter och att momsen blir 25 procent på allt. Men beräkningarna tar inte med att människors beteenden lär förändras vid en basinkomst.

– Det är det som är den svåra biten. Hur påverkar det människors drivkrafter? frågar sig Anders Forslund.

I exempelvis Lennart Fernströms uträkning finns två förändringar av skattesystemet som kan leda till minskade skatteinkomster för staten – något som skulle försvåra finansieringen av basinkomsten i längden.

Dels skulle marginalskatten höjas till 60 procent. En höjning av marginalskatten brukar leda till att folk väljer att arbeta mindre, vilket alltså kan leda till minskade skatteintäkter från arbetsinkomster, även om så inte alltid är fallet.

Dels är skatten platt. Det betyder att den ligger på samma procent oavsett inkomst, till skillnad från en progressiv skatt som höjs ju mer du tjänar. En platt skatt ger mindre intäkter till staten än en progressiv skatt, enligt Håkan Selin, docent i nationalekonomi på IFAU och skatteexpert.

– Det finns en stor forskningslitteratur om optimala skattesystem. I den här litteraturen brukar folk komma fram till att marginalskatten ska vara lite olika hög i olika inkomstskikt, säger han.

Samtidigt är hela Lennart Fernströms bas-inkomstmodell progressiv. De som saknar lön får hela basinkomsten, sedan får du behålla mindre av den ju högre lön du har, tills basinkomsten äts upp helt av skatter vid en arbetsinkomst på 23 667 kronor i månaden.

Fungerar med ett annat skattesystem

En basinkomst skulle också kunna fungera med ett annat skattesystem än just det Lennart Fernström förespråkar, poängterar Håkan Selin.

– Diskussionen om skatteintäkter är egentligen separat utifrån hur man skulle utforma bidragssystemet för den som inte har jobb. Det går att tänka sig en basinkomst som finansieras med bland annat progressiva skatter, säger han.

En sak som Anders Forslund är tveksam till är att Arbetsförmedlingen ska avskaffas i båda förslagen.

– Till skillnad från dem (Lennart Fernströms och Christian Engström – reds. anm.)  tror jag Arbetsförmedlingen gör en del nytta. Den hjälper folk att ställa om genom matchning, utbildning och subventionerade anställningar, säger Anders Forslund.

Dessutom är folk arbetslösa under längre tid om tidsgränser saknas för hur länge man får a-kassa, poängterar han. Ett system där a-kassa ersätts av en hög basinkomst skulle därför antagligen leda till minskade skatteintäkter från arbete, jämfört med i dag – ett bortfall av intäkter som inte är med i beräkningarna.

Därtill är det inte glasklart hur en basinkomst skulle påverka de andra systemen i skyddsnätet.

– Om man skapar en medborgarlön som gynnar en grupp är frågan hur det blir för en annan. Man måste fundera över vilka effekter den har på övriga systemen och hur systemen kuggar i varandra, säger Anders Forslund.

Som exempel tar han upp att det inte går att rigga ett system där sjukpenningen ligger högre än arbetslöshetsersättningen, för då ökar risken att folk sjukskriver sig. Dessutom är inte gränsen mellan vilka som är arbetslösa och vilka som är försörjningsstödmottagare glasklar, eftersom många får försörjningsstöd av enda skälet att de saknar ett jobb.

– En lösning som kan vara bra i ett system kan vara dålig i ett annat system. Det är en jätteuppgift att reda ut, säger Anders Forslund.

I modellerna finns förslag om att införa nya skatter, till exempel en högre skatt på koldioxid, vad tror du om det?

– Det är bra att ta in skatter från koldioxidutsläpp och sådant som inte är önskvärt. Då kan de skatteintäkterna användas till att subventionera hushåll på landsbygden som har svårt att ställa om, säger Anders Forslund, som dock håller med om att det behövs fler intäkter än så för att finansiera en basinkomst.

I Finland använde forskarna sig av så kallade mikrosimuleringar för att räkna ut effekterna av en basinkomst. Men beräkningarna visar bara troliga utfall, hur folk skulle bete sig i verkligheten går inte säkert att säga. Dessutom är det ännu svårare att kasta in helt nya sorters skatter i datasimuleringarna, anser forskarna i Finland, som därför enbart beräknade finansieringen av basinkomsten från en höjd skatt på arbetsinkomst, företag och kapital.

En annan aspekt är att en universell basinkomst skulle påverka själva systemet för hur all beskattning skulle gå till.

– Svårigheten med att räkna med sådana mikrosimuleringar är att bestämma hur mycket av det nuvarande skatte- och bidragssystemet som ska avskaffas, säger Håkan Selin.

Att införa av en ny statlig basinkomst skulle påverka kommunernas ekonomi, och deras ekonomiska balans till staten, liksom den kommunala skattesatsen och andra avgifter och avdrag, något som ”kan medföra ytterligare utmaningar”, står det i den finska rapporten. Även om det finns många obesvarade frågor välkomnar Håkan Selin diskussionen.

– Det finns väldigt många sätt att utforma skatte- och bidragssystemet. Det här förslaget (Lennart Fernströms, reds. anm) skulle stöta på patrull eftersom det skulle vara en radikal förändring utifrån hur det nuvarande bidragssystemet är uppbyggt. Men det är alltid kul med idéer om hur man skulle kunna utforma bidragssystemet, säger han.

Läs mer: 

Fernström: ”Medveten om svårigheten att
förutse effekten av basinkomst”

4 olika varianter av basinkomst i välfärdsstaten

Därför är finska vänstern för basinkomst – och den svenska emot

Så skulle basinkomst påverka välfärdsstaten