”Where woke goes to die.” Så definierar guvernör Ron DeSantis Florida. Hatet mot woke är massivt bland kulturkrigskonservativa, där homofobi nu bytts mot transfobi, där den öppna rasismen bytts mot skräck för att vita ska må dåligt för att man pratar om rasism och där motståndarsidan anklagas för ”cancel culture”.

Häromveckan hittade Elon Musk, som ju gått från att vara ateistisk libertarian och haschentusiast till närmast fullblodig republikan på bara något år, en hög t-shirtar med texten #staywoke i ett förråd på Twitterkontoret, som han skadeglatt twittrade ut. Och högermedier hakade på. Se här var ytterligare ett bevis på Twitters tidigare dekadens – de gillade ”woke”!

Men vad betyder egentligen woke, och varför är uttrycket så hatat i dag? En bra historisk genomgång har gjorts av Fox news, ironiskt nog. 

Det kommer ursprungligen från AAVE, den ”dialekt” afroamerikaner pratar, och dokumenterades så tidigt som 1962 i New York Times. Länge betydde det bara medveten, ur ett afroamerikanskt perspektiv, men under oroligheterna efter George Zimmermans och Trayvon Martins respektive död fick ordet betydelsen ”medveten om hur svarta har det”. Ordet började förknippas med BLM och därifrån till hela den progressiva rörelsen, med miljö- och hbtq-frågor och sociala reformer på köpet. 2018 skrev rapparen Meek Mill låten Stay woke.

Det ska sägas att även Obama hade en komplicerad relation till den woke:a delen av sitt parti. Han som stod rätt nära mitten fick ofta skäll av de progressiva för att han inte ville gå lika långt som de, som han menade hade en förenklad världsbild, och att man kan inte förändra världen genom att döma människor som råkade använda fel verb och hata oliktänkande. 

Och det är kopplingen till vad som beskrivs som ”cancel culture” som givit upphov till hatet från kulturfrågehögern. Jag menar att det konceptet finns på båda sidor. Ja, antirasister vill ”cancellera” rasism i böcker, men den andra sidan vill förbjuda böcker som beskriver homosexualitet, för att ta ett exempel. Disney tar ställning för hbtq-personers rättigheter och Floridas guvernör Ron DeSantis svarar med att försöka cancellera deras avtal med staten. På punkt efter punkt går det att hitta ett motexempel till varje exempel.

Men det fungerar. Ron DeSantis krig mot woke:a företag är en del av hans plattform som ska ta honom till Vita huset om två år. Ordet “woke” buntas nu ihop med CRT (critical race theory), Antifa, BLM och ”grooming”, och till det ska läggas hatet mot transpersoner och jakten på föräldrar som bejakar barnens könsidentitet.

År 2016, när förra Twitterägaren Jack Dorsey bar t-shirten med #staywoke-budskapet, efter att ha tagit stark ställning mot polisbrutalitet, fanns ingen motvåg. Högern var yrvaken, och under en liten tid kunde svarta säga att det är dags för vita att lyssna och försöka förstå. 
I dag är cirkeln sluten. Ordet övertaget av hatarna. Så vart tar det vägen nu?

Det kan förstås komma tillbaka, om tillräckligt många människor börjar använda det positivt, som bög i Sverige. Men jag tror inte det. Och det kanske inte spelar någon roll.

Viktigare än att slåss för ordets positiva överlevnad är att stå upp för vad det en gång betydde: insikt i hur svarta systematiskt diskrimineras, hur transpersoner förföljs av politiker och nu även hur många unga står utan både aborträtt och kanske snart även preventivmedel.

Woke var afroamerikansk slang för vaken. Vi behöver alla fortsätta ha ögonen öppna.