Sedan de båda skånska kommunerna tog beslut om att förbjuda så kallad huvudduk i skolorna har det hela prövats rättsligt i flera instanser och myndigheter. Diskrimineringsmbudsmannen, DO, har i en granskning konstaterat att förbudet strider mot diskrimineringslagen. Konstitutionsutskottet har å sin sida uttalat att lagstiftning som förbjuder slöja ute i samhället eller för barn i vissa verksamheter inte är aktuell.

Förvaltningsrätten kom i sin dom fram till att slöjförbudet strider mot grundlagens bestämmelse om religionsfrihet och mot Europakonventionen.

I dagens domar från högsta instans meddelar Högsta förvaltningsdomstolen att de menar att ett förbud strider mot yttrandefriheten, då uttryck för religionstillhörighet, som till exempel klädsel, omfattas av den lagen.

Rättigheter ställs mot varandra

”Att begränsa rätten att bära huvudduk har effekter för enskilda och är därför en begränsning av yttrandefriheten. För att begränsningen ska vara tillåten måste den ha stöd i lag. Sådant lagstöd saknas i nationell rätt och därför ska kommunernas beslut upphävas”, säger justitierådet Ulrik von Essen.

Debatten kring slöjförbud i Sverige har handlat mycket om huruvida det handlar om en inskränkning av yttrandefrihet och religionsfrihet, eller om man istället ska se själva slöjan som en inskränkning av barns rättigheter. Syre intervjuade förra året Inas Hamdan, som själv först valt att bära slöja och sedan att sluta bära den.

Enligt henne skulle ett slöjförbud inte förändra något för barn som lever under hedersförtryck, utan tvärtom riskera att motverka integration.

– Jag är övertygad om att det skulle leda till att barnen blir lika förtryckta men dessutom känner ett hot från majoritetssamhället.

Läs mer:

Slöjförbudet i skolan ska avgöras i högsta instans

Slöjförbud i skolan stoppas av domstol

Skurup inför slöjförbud i skolan – kan vara olagligt

Slöjförbud är patriarkalt förtryck

Efter slöjförbudet – rektor lämnar Skurup