Mycket färre personer får i dag avslag på sin sjukpenning, efter att den rödgröna regeringen infört lättnader i sjukförsäkringen. När nu den nya regeringen lämnat sin första budget blir de generösare reglerna kvar. Men flera anser att detta inte är nog.
”Det innebär i praktiken ett reformstopp på sjukförsäkringsområdet, skriver Kjell Rautio”, välfärdsutredare på LO i en debattartikel.
Den rödgröna regeringen införde regler som gör det lättare för sjukskrivna att få behålla sin sjukpenning både efter ett halvår och efter ett år. Det har lett till tydliga resultat. Tidigare fick hela 30,4 procent av de sökande ur dessa grupper avslag. Numera landar siffran på bara 6,9 procent. Det är samma nivå som år 2015, konstaterade Försäkringskassan i maj i år.
När nu regeringen presenterat sin budget visar det sig att lättnaderna i sjukförsäkringen som den rödgröna regeringen införde blir kvar. Dessutom har regeringen valt att förlänga en tillfällig regel som gör att sjukskrivna som har fått sin vård eller rehabilitering uppskjuten under covid får behålla sin sjukpenning längre. Den regeln förlängs fram till december nästa år.
Att högerregeringen har valt att behålla lättnaderna kan tyckas förvånande. Alla partierna i regeringen har i sina tidigare skuggbudgetar velat dra ned på sjukförsäkringen, bland annat genom att återinföra den bortre tidsgränsen, av kritikerna kallad ”stupstocken”.
Flera av SD:s vallöften infrias inte
Orsaken till att inga förändringar sker beror antagligen på Sverigedemokraternas inflytande över regeringen. Men samtidigt har de inte fått igenom andra av sina vallöften.
I somras påstod SD i Aftonbladet att de ville mjuka upp tidsgränserna i sjukförsäkringen än mer. Men något sådant går inte att se i budgeten. Istället står det i årets budget att ”definierade avstämningstillfällen” ska vara ett sätt att ”motverka onödigt många sjukskrivningar”.
Därtill saknas SD:s tidigare krav på att införa en tidsbegränsad sjukersättning, ta bort Försäkringskassans överprövning av läkarintygen, stärka SGI-skyddet, utöka tryggheten för personer med funktionsnedsättning och att avskaffa karensavdraget för anställda i välfärden, konstaterar Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO i en debattartikel på Dagens arena.
”Detta är exempel på krav som ligger nära de förslag som LO fört fram. Krav som var populära i valrörelsen, men som nu lyser med sin frånvaro”, skriver han.
I stället vill Kjell Rautio att hela den så kallade rehabiliteringskedjan, som alliansregeringen införde 2008, görs om i grunden. Han och LO anser att dagens tidsgränser är både stelbenta och snäva, vilket gör att många blir utan sjukpenning trots att de inte kan arbeta. Tidsgränserna borde ersättas med någon form av stödjepunkter som ger den sjukskrivne rätt till en individanpassad rehabilitering, menar de, och får medhåll av Vänsterpartiet, som driver detta.
Kjell Rautio efterfrågar också höjda ersättningsnivåer och konstaterar att statens utgifter för sjukförsäkringen mer än halverats i relation till BNP jämfört med 1990.
Krav på högre ersättning vid funktionsnedsättning
Att nivåerna i sjukersättningen är alldeles för låga anser även DHR, en ideell organisation för personer med funktionsnedsättningar.
– Det är dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättningar att ha en inkomst under nivån som räknas som ”låg ekonomiskt standard”, säger Kristian Cornell, ombudsman vid DHR.
”Låg ekonomisk standard” är samma som 60 procent av befolkningens medianinkomst, vilken nu ligger på 19 920 kronor, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.
För personer som har den lägsta nivån i sjukersättningen, den så kallade garantinivån, blir inkomsten ännu lägre. Dessutom har många av de med funktionsnedsättning extra kostnader, som inte alltid täcks av den så kallade merkostnadsersättningen, skriver DHR i ett pressmeddelande.
Det är inte heller alla med funktionsnedsättning som beviljas sjukersättning av Försäkringskassan. En del tvingas i stället söka ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten.
– Att få sjukersättning om man inte har arbetsförmåga är ingen självklarhet. DHR vet att många i stället tvingas leva på försörjningsstöd, säger Kristian Cornell.
De hårda kraven för att beviljas sjukersättning bekräftas även i budgeten. Sjukersättningen motsvarar ungefär det ekonomiska stöd som tidigare kallades förtidspension, det vill säga att det krävs att du inte kan arbeta under lång tid framöver, kanske för all framtid.
I budgeten konstateras att antalet personer med sjukersättning har minskat med 59 procent sedan 2005. Antalet personer som beviljades sjukersättning för första gången var år 2021 bara 5 400 personer.
”Det är en historiskt sett låg nivå”, står det i budgeten.
Framtiden för sjukförsäkringen?
Den nya regeringen har, liksom den förra regeringen, som mål att sjukfrånvaron ska ligga på ”en låg och långsiktigt stabil nivå”. Det har uppnåtts under det gångna året, konstaterar regeringen i budgeten. Samtidigt uttrycker regeringen oro över att sjukfrånvaron har ökat under hösten 2021, till följd av lättnaderna i sjukförsäkringen, och att detta kan leda till ökad sjukfrånvaro framöver.
”Sjukfrånvaron är låg, men bedöms inte vara långsiktigt stabil med hänsyn till den ökande sjukfrånvaron samt kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser”, skriver regeringen i sin budget.
För att komma till rätta med den eventuellt ökade sjukfrånvaron vill regeringen bland annat att Försäkringskassan ska bli bättre på att se till att människor får tidiga rehabiliteringsinsatser, samt att samarbetet med Arbetsförmedlingen ska bli bättre.
Under rubriken ”politikens inriktning” står det att utöver detta ska ”tydligt definierade avstämningstillfällen” (…) ”motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana”.
Regeringen skriver också att de kommer att ”inleda ett reformarbete för att öka arbetsutbudet.” Vad detta reformarbete kommer innebära återstår att se.
En annan sak som regeringen vill förändra är invandrares rätt att få del av sjukförsäkringen. De vill tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka om det är möjligt att inte längre ge människor med uppehållstillstånd ekonomiska stöd som inte kräver att du har arbetat för att få pengarna. Det handlar till exempel om garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen, bostadsbidraget och barnbidraget.
Sverigedemokraterna har drivit att de vill införa en lagändring som innebär att bara svenska medborgare eller medborgare i en annan EES-stat
ska ha rätt till denna typ av ersättningar. Nu ska det utredas om det är möjligt att införa en sådan förändring enligt EU-rätten.
Att inte längre ge sådana bidrag till personer med uppehållstillstånd, som många gånger har levt åratal i Sverige, skulle försämra integrationen, anser forskare.
– Det är ett väldigt genomgripande förslag som skulle medföra att man tryckte ut människor i periferin, ut i skuggsamhället, har Tapio Salonen, professor i socialt arbete, tidigare sagt till Syre.
Läs mer:
Så har sjukförsäkringen mjukats upp: ”Jätteskönt”
