I den stora staden Niterói, Brasilien, har kommunen infört ett ekonomiskt stöd som påminner om en basinkomst. Pengen, som bara går till de fattigaste, började delas ut i januari i år och sedan dess har 31 000 familjer fått den, uppger staden på sin hemsida.

Eftersom varje familj består av flera personer innebär det att över 100 000 människor har blivit hjälpta av det ekonomiska stödet.

Katia Carvalho, som är arbetslös och försörjer sig på ströjobb, är en av dem som får ”moeda social Arariboia”, som pengen kallas.

– Den sociala valutan förändrar mitt liv, säger hon i en artikel.

Under de tre första månaderna sparade Katia Carvalho utbetalningarna, vilket var ”ansträngande” uppger hon. Sedan gick hon till affären och köpte allt hon behövde för att starta ett litet restaurangföretag i hemmet. Efter drygt två månader började verksamheten bli lönsam.

– Jag lyckades komma ikapp med räkningarna och har redan börjat göra en liten förbättring i mitt kök med inköp av ett skåp för att lagra mat, säger Kátia Carvalho, som bor nära stranden och planerar att även börja sälja maten där.

Därför infördes ”basinkomsten”

Pengen är tänkt att uppmuntra företagandet i staden, eftersom kontokortet – på vilket summan betalas ut – bara går att använda lokalt.

En annan tanke med utbetalningarna är att minska fattigdomen.

Stödet beviljas de familjer som har registrerats som utsatta för att få andra ekonomiska ersättningar från samhället. Den sociala valutan delas ut till hela hushållet, och hur mycket familjen får i plånboken beror på antalet familjemedlemmar. En vuxen får 250 real (motsvarande ungefär 500 kronor), därefter får resterande familjemedlemmar 90 real per person.

Betalas ut till hushållet

Men just att pengen betalas ut till hushållet, och inte till varje enskild individ, är mindre bra, anser Fabio Waltenberg, docent i ekonomi vid Universidade Federal Fluminense i Niterói.

– Det är ett problem på grund av flera olika orsaker. En är att det skapar praktiska problem att pengen baseras på hushållet. Folk kan separera, och då få dubbelt så mycket stöd. Vi ser en tendens till att fler och fler skiljer sig, men fortsätter att leva under samma tak, säger Fabio Waltenberg.

Att folk skulle börja hävda att de har separerat var inget som politikerna eller tjänstemännen hade tänkt på när de utformade stödet, menar han.

– Det är väldigt dåligt utformat. Det kommer bli många fler som får pengen och bli mycket dyrare än vad man hade räknat med, säger Fabio Waltenberg, med ett leende som avslöjar att han tycker det hela är lite lustigt.

– Filosofiskt är det inte basinkomst, säger han.

Skillnad mot universell basinkomst

Universell basinkomst går ut på att befolkningen inom ett visst geografiskt område får en peng. Men för att den ska räknas som basinkomst, tidigare kallad medborgarlön, ska den delas ut individuellt. Det ska inte heller finnas krav på att du arbetar eller söker arbete för att få pengen. Dessutom ska den inte vara behovsprövad, enligt nätverket Bien, Basic income earth network.

Själva grundtanken med just ”universell” basinkomst är alltså att den betalas ut till alla – rik som fattig, även om vissa anser att de rika borde beskattas så pass mycket att de i praktiken inte skulle få behålla basinkomsten i plånboken.

Samtidigt finns en annan idé om att basinkomsten enbart ska betalas ut till personer under en viss inkomstnivå. Den idén har blivit populär i USA, och kallas där ”guaranteed basic income”, översatt blir det ungefär ”basinkomst på garantinivå”. Denna variant är alltså behovsprövad. Men till skillnad från det svenska försörjningsstödet kontrolleras inte dina kontoutdrag i detalj, utan du kan använda pengarna till vad du vill. Pengen räknas enbart ut efter din inkomst, och i de flesta fall får du behålla en del av stödet även om din inkomst ökar.

Stödet i Niterói påminner alltså till viss del om den senare versionen av basinkomst.

Mer likt basinkomst i Maricá

Men en peng som är ännu mer lik basinkomst finns i den lilla brasilianska orten Maricá. Där betalas pengen ut till individen, inte till hushållet. En annan skillnad är att det är något hårdare kontroller av folks inkomst i Niterói än i Maricá, enligt Fabio Waltenberg.

I Maricá är det liksom i Niterói enbart personer som är registrerade som utsatta som beviljas det ekonomiska stödet. Men väl inskriven i Maricás register kontrolleras inte personernas inkomst, utan de fortsätter att få basinkomsten även om deras inkomst skulle öka och bli väldigt hög. På det sättet påminner Maricás version mer om universell basinkomst.

– Maricá är det absolut mest intressanta basinkomstprojektet som pågår i världen just nu, sade Paul Katz, historiker på forskningsinstitutet Jain family institute i New York, när Syre intervjuade honom för snart två år sedan om det forskningsprojekt som han och Fabio Waltenberg jobbar med i Maricá.

Basinkomsten i Maricá skiljer sig åt från det ekonomiska skyddsnätet i exempelvis Sverige. Här kan personer som saknar inkomst söka försörjningsstöd, tidigare socialbidrag. Men för att beviljas försörjningsstöd måste du uppfylla en rad villkor, som till exempel att söka jobb, och hur du använder pengarna granskas. Det är ofta vad som gäller på de flesta håll i världen.

Förutom att stödsystemet i Niterói har likheter med basinkomst är det intressant att pengen har införts i en så pass stor stad som Niterói med en befolkning på över en halv miljon invånare, anser Fabio Waltenberg.

– Det är en väldigt rik stad för att vara Brasilien. De har inte så mycket fattigdom, men de valde att införa moeda social Arariboia ändå, säger han.

Arariboia är namnet på grundaren av staden Niterói.

Läs mer:

Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna

5 skillnader mellan basinkomst och försörjningsstöd

Här har basinkomst införts permanent: ”Intressantast i världen”