Minskade bidrag kan försvåra möjligheten att få jobb för de mest utsatta. Det konstateras i samma forskningsrapport som Moderaterna hänvisar till när de argumenterar för bidragstak.
– Jag tror på att få behålla en del av pengarna i stället, säger Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet.
”Moderaterna vill införa ett bidragstak så att det alltid lönar sig att arbeta”, står det på Moderaternas hemsida.
En blå länk hänvisar till en ESO-rapport. Den visar att en familj på två vuxna och fyra barn, som lever på ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, inte får högre inkomst om den ena vuxna börjar arbeta med en lön på 20 000 kronor, utan den disponibla inkomsten blir densamma. Det krävs en lön på över 34 000 för att familjen ska börja gå plus.
– Det är korrekt att stora familjer och hushåll kan få mycket bidrag. Jag tror nog att Sverige inte tänkte på det när man införde de här normerna, säger Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Han håller dock inte med om att lösningen skulle vara ett bidragstak.
– Det löser inte grundproblemet att det inte lönar sig att arbeta med försörjningsstöd. Jag skulle hellre se en generell regel att man får behålla lite av bidraget om man börjar jobba, säger han.
Byråkratisk jobbstimulans
Det finns visserligen redan ett embryo i försörjningsstödet till en sådan förändring. Jobbstimulansen infördes för några år sedan och innebär att socialtjänsten beräknar ens behov av försörjningsstöd efter bara 75 procent av inkomsten. Men det är få som kvalar in för att få jobbstimulansen, bland annat eftersom regeln är omgärdad av enorm byråkrati, konstaterade Socialstyrelsen i sin uppföljning år 2016.
Andreas Bergh skulle i stället hellre vilja se en utvidgad variant av jobbstimulansen, där alla som lyckas få ett jobb får behålla en del av försörjningsstödet upp till en viss nivå.
– Vi vet att det går att få sådana system att fungera och att fler börjar arbeta, säger Andreas Bergh, som nyligen gav ut ESO-rapporten Tryggare kan ingen vara? där han föreslår en sådan förändring, liksom att försörjningsstödet borde delas ut individuellt.
Andreas Bergh är också kritisk mot bidragstak eftersom det inte skulle hjälpa familjerna som i dag har försörjningsstöd.
– Det skapar problem för familjer som får mindre pengar. Det finns inga jobb för många av de här personerna. Om man bara genomför det här utan några andra åtgärder skapar man problem, och löser kanske inte så många, säger Andreas Bergh, som anser att det behövs en helt annan arbetsmarknad för att det ska skapas jobb till personer som i dag får försörjningsstöd.
Lågkvalificerade fastnar
Problem som kan uppstå vid minskade bidrag tas upp även i samma ESO-rapport som Moderaterna använder i sin propaganda för bidragstak. I den nämns att forskning visar att de som har sämst kvalifikationer för att få arbete riskerar att istället fastna i bidrag om de blir väldigt låga.
”Studier som gjorts pekar på att stärkta ekonomiska incitament (…) ökar sannolikheten att arbeta för dem med bäst förutsättningar, medan de med sämst förutsättningar riskerar att lämna arbetskraften”, står det i rapporten.
Rapportförfattaren varnar också för att sänkta bidrag leder till ”ökade inkomstskillnader och ökad risk för ekonomisk utsatthet, inte minst för barn”. Dessutom skriver hon att många nyanlända riskerar hamna i en fattigdomsfälla.
Det som utrikes födda behöver är istället en förstärkt arbetsförmedling. Om de under denna tid får ”tillräckligt höga ersättningar” kan de ”motiveras att bli kvar i arbetskraften”, står det i rapporten, som hänvisar till forskning.
I studien På marginalen – en typfallstudie av förslaget om bidragstak tas upp att bidragstak även riskerar leda till minskad social rörlighet. Det betyder att det skulle bli ännu svårare än i dag för barn som växer upp under fattiga förhållanden att exempelvis studera på högskola och få en bättre inkomst, om ett bidragstak på 16 500 kronor – inklusive hyran – infördes.
Läs mer:
