Sverigedemokraterna är det näst största partiet och det pekar mot att M-ledaren Ulf Kristersson blir statsminister. Men för att göra det måste Kristersson ta stöd av SD, som trots sin bruna historia nu är Sveriges största parti.

– Om det blir en regering som stöds av SD så har de här fyra partierna redan kommit överens om en del saker när det kommer till migrationspolitiken. Det kommer de att genomföra ganska snabbt. Sedan blir frågan – vad händer sedan?, säger Terje Holmgren, ordförande för Flyktinggruppernas riksråd, FARR.

Överenskommelsen som Terje Holmgren syftar på gjorde M, KD och L med SD i maj 2021. Efter att samtliga riksdagspartier i nära två års tid hade samlats för att diskutera en långsiktigt hållbar migrationspolitik för Sverige tyckte de fyra partierna att det nya förslaget var alltför generöst. Uppgörelsen var historisk: det var första gången som SD på allvar släpptes in i den politiska värmen. Samtidigt svek både M, KD och L sina tidigare löften om att inte samarbeta med partiet.

SD knappar in steg för steg

Förhandlingarna om den framtida migrationspolitiken stötte redan tidigt på patrull. När kommitténs förslag lämnades över till migrationsminister Morgan Johansson den 15 september 2020 var det olika majoriteter bakom de olika förslagen – man hade alltså misslyckats med att enas om en helhet. Missnöjet hos M, SD och till viss del även KD och L pyrde. Åtta månader senare lade de sedan fram det gemensamma förslaget. Statvetaren Jonas Hinnfors sa i samband med det till DN att det rent sakpolitisk inte innebär någonting nytt, men att symbolvärdet är stort.

– Kritikerna kommer skjuta in sig på att det här är första steget mot ett konservativt block där SD:s politik blir styrande, sa Hinnfors till DN i maj 2021.

Jonas Hinnfors profetia har nu blivit verklighet. Men FARR:s Terje Homlgrens fråga om ”vad händer sedan?” hänger fortfarande i luften.

– Det handlar om vilken slags regering vi nu kommer att få. Om det blir en där SD släpps in och får ministerposter – man kan tänka sig att de skulle göra anspråk på att bli migrations- och justitieminister – så skulle det vara farligt i sig förstås.Men oavsett om de kommer att få det eller inte så är deras anledning till existera är att försöka skapa konflikt kring etniska grupper. Det kommer det att göra så gott de kan, säger Terje Holmgren, och fortsätter:

– Det är en farhåga jag har. Men sedan är det inte en stark regering och det måste de ta hänsyn till för att det inte ska implodera.

Vill sätta mänskliga rättigheter ur spel

För den som bor i Sverige och har utländsk bakgrund har spelplanen förändrats, menar Terje Holmgren.

– Bortsett från alla konkreta lagförslag så är det många som kommer uppleva det obehagligare att bo och leva i Sverige. Hela den här valrörelsen och diskussionen de senaste åren har gått i den riktningen, säger han.

Han får medhåll av FARR:s Sanna Vestin.

– Det som mest präglat situationen är den allmänna förskjutningen i attityden. När partierna diskuterar nu är det inte längre så att S-politikern börjar med att säga att vi slår vakt om asylrätten och vi måste komma ihåg att den som behöver skydd ska få det i Sverige. Den typen av repliker – som man förr inte tänkte var så mycket värda – finns inte ens längre. I de förslag som kommer från SD, M och KD utmanas den grundläggande asylrätten. De kan tycka att vi inte behöver ta emot alla som söker asyl – men det är precis det internationell lag säger att vi måste.

– De andra partierna i den här konstellationen har sagt att SD har haft rätt hela tiden. Det är väldigt långtgående saker som SD föreslår som skulle sätta mänskliga rättigheter ur spel. Alla som kommit till Sverige känner av det här: att de inte är önskvärda.

Inte några ”himlastormande” konsekvenser

Sedan 2015 har Sverige haft en mer restriktiv migrationspolitik än tidigare. Den nya permanenta lagen 2021 var i princip ett permanentande av den tillfälliga lagen, med vissa lättnader.

– Därför är konsekvenserna av den nya lagen inte himlastormande. Det är mer en besvikelse över att det inte blev en tillbakagång till hur lagen såg ut för några år sedan. Nu har vi till exempel tillfälliga uppehållstillstånd som ställer till en massa problem som remissinstanserna förutsåg. Procedurerna är utdragna och det är otryggt för de som söker skydd, säger Sanna Vestin.

Innan den nya permanenta lagstiftningen skulle införas hade den parlamentariska migrationskommittén i uppdrag att ta fram ett förslag på ny migrationslag utifrån direktiv från regeringen. I samarbete med Linköpings universitet bildade FARR i samma veva Asylkommissionen – som idag samlar 48 experter inom migrationsfältet. Asylkommissionen tog fram skuggdirektiv och lyfte olika problem med den riktning som den av regeringen tillsatta kommitténs arbete tog. Med facit i hand infördes sedan den nya permanenta lagstiftningen utan att ta någon vidare notis till Asylkommissionens rekommendationer. Med M och SD vid rodret kommer tumskruvarna dras åt ytterligare – sannolikt utan att konsultera forskningen.

Få söker asyl i Sverige

Sanna Vestin studsar också på alla halvsanningar och direkta lögner som har förekommit under valrörelsen. M-ledaren Ulf Kristersson har bland annat sagt att det finns 700 000 utrikesfödda i Sverige som inte kan försörja sig själva. I den siffran ingick bland annat 163 000 studenter, föräldralediga och sjukpensionärer samt 200 000 lågavlönade.

– Moderaterna hävdar till exempel att 800 personer har fått uppehåll på särskilt ömmande omständigheter och framställer det som en slags amnesti för vuxna. De vuxna som ingår bland de 800 är föräldrar eller anhöriga till barn, vilka återinförandet av särskilt ömmande omständigheter skulle skydda. Det är inte så att det är hundratals unga vuxna utan asylskäl som fått stanna, säger Sanna Vestin.

Trots rekordlåga siffror asylansökningar pratar SD-ledaren Jimmie Åkesson i sitt sommartal om ett ”invandringsrekord” och påstod inför valet att asylinvandringen kostar Sverige 132 miljarder kronor årligen. Sanna Vestin menar att SD väljer den högsta möjliga siffran – oavsett om det är att tänja på sanningen.

– Nu är vi på en så låg nivå asylinvandring – men ändå är den i fokus. Det är en väldigt besynnerlig vridning. En period fick alla från Syrien stanna. Då hade vi höga siffror på bifall men sedan har det fallit ner till den gamla nivån kring 25 procent. Det är inte så lätt att få asyl i Sverige som de gör gällande. Det är bara inte sant, säger Sanna Vestin.

Läs också:

”Somalitown”-utspelet ett tecken i tiden

Snårig process till ny regering väntar efter valet – oavsett statsminister

Sverigedemokraternas nästa måltavla kan vara kulturpolitiken