De senaste mätningarna pekar mot att Sverige också efter valet kommer att styras av en S-regering. Men mycket kan fortfarande hända – och får oppositionen bilda regering ser SD ut att bli högerblockets största parti.
– Det är visserligen länge sedan, men det har hänt förr att det största partiet inte har fått statsministerposten i borgerliga regeringar, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Det är ett jämnt lopp mellan vänster- och högersidan inför valet den 11 september. En valrysare, skriver bland annat YLE. I de senaste mätningarna ser det dock ut som att S-sidan har ett litet övertag. Om högerblocket skulle vinna väntar liksom för det S-ledda en snårig process innan en regering kan bildas. Men till skillnad från tidigare val ser det ut som att SD har gått om M som näst största parti – något som inte nödvändigtvis betyder att M kommer bli av med statsministerposten om regeringsmakten skulle tillfalla högerblocket.
– Det finns ingenting som säger att det största partiet i ett sådant gäng måste ha statsministerposten eller ens ingå i regeringen, det är helt och hållet en förhandlingsfråga och det finns inga regler som säger att det största partiet ska ha statsministerposten även om det är vanligast. Det har hänt förr att största parti inte har fått statsministerposten i borgerliga regeringar, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.
1976 leddes Sverige av en borgerlig minoritetsregering med Thorbjörn Fälldin från Centerpartiet som statsminister. Därefter tog Ola Ullsten, från dåvarande Folkpartiet (i dag Liberalerna), över posten under ett års tid innan Thorbjörn Fälldin åter tillträdde på posten. Moderaterna var dock det största partiet i trepartiregeringen under de åren.
"Tilltufsade" Moderater
Anders Sannerstedt menar att regeringsbildandet alltid är ett förhandlingsspel. Antalet mandat är inte någonting att stirra sig blind på, varken på Ola Ullstens tid eller efter valet 2022. Det är dock bekymmersamt för Moderaterna att inte vara det största partiet i högerlägret och göra ett sämre val än 2018.
– Det innebär att de blir lite tilltufsade. Det är inte roligt för dem att backa och jag kan tänka mig att det kommer muttras lite inom partiet. Men Moderaterna har förr haft interna strider och bytt ledare efter val. Det kan hända igen men det återstår att se. Blir vänstersidan störst och Moderaterna gör ett dåligt val, då kan det bli partiledarskifte. Blir högersidan störst så tror jag att även med dåligt valresultat så kommer partiet att sluta upp bakom Kristersson och satsa på att bilda regering, säger Anders Sannerstedt, och fortsätter:
– Det inte första gången som M har tappat under en valrörelse, det är ganska vanligt. Jag har en kollega som brukade säga att Moderaterna är bäst på träning – men sedan när det blir skarpt läge tappar de stöd.
Inga ministerposter åt SD
Även om högerblocket skulle vinna och SD blir största partiet tror Anders Sannerstedt inte att de kommer få några ministerposter eller ingå i regeringen, än mindre att Jimmie Åkesson kan räkna med att bli statsminister.
– Tanken att Liberalerna skulle ge sitt stöd till en regering med en statsminister från Sverigedemokraterna är mycket osannolik. Min bedömning är att förhandlingarna slutar i att SD inte ingår i regeringen men att de blir stödparti på samma sätt som de dåvarande stödpartierna MP och V på Göran Perssons tid. Då fick MP och V insynsposter i departementen och jag skulle gissa att det blir så för SD också, att de får placera politiska tjänstemän i de olika departementen och att man då får tydlig insyn och kan vara med och diskutera tidigt. Så brukar det funka när man har uttalade stödpartier. Men då måste man komma överens och det vet vi inte om de gör, säger Sannerstedt och tillägger att Liberalerna och Sverigedemokraterna står långt ifrån varandra.
Trots att det inte är troligt att SD inte kommer ingå i en borgerlig regering, något M-ledaren Kristersson också sagt, skulle partiet kräva inflytande. Jimmie Åkesson har flera gånger, både före och under valrörelsen, sagt att man vill ha ”inflytande efter storlek”. Göteborgsposten skriver i en analys att det kanske inte enbart är av ondo för SD – även om Jimmie Åkesson enligt tidningen har ”gnölat” lite om det. För ”med ministerposter kommer också ett totalansvar för allt regeringen beslutar”. Det ska dock tilläggas att Moderaterna så sent som för tre år sedan sade att man vägrade samarbeta med SD, något som i dag tillhör historien.
Vill ha inflytande
När Syre pratade med Anders Sannerstedt för ett år sedan sa han att han inte trodde att SD kommer släppas in i någon regering, och att det inte heller ”vore lyckat för de här tre borgerliga partierna” att göra så. Han trodde däremot – då som nu – att de skulle kunna bli stödparti åt en borgerlig regering och att partiet i så fall skulle slipas av ytterligare och bli ”ännu lite mer rumsrena och återhållsamma”.
– Men blir de stödparti efter det här valet så kan de hamna i regering efter nästa val. Men det vet vi inte, det är långt in i framtiden, säger Anders Sannerstedt, och fortsätter:
– Lyssnar man mellan raderna på det som Jimmie Åkesson säger är det viktigaste ”bra politik” och att få inflytande i sakfrågor. Ju större SD blir desto mer kommer de vilja ha inflytande och det är ganska rimligt att de kräver det.
Oavsett vilket block som vinner så väntar en komplicerad process för att bilda regering. Samtidigt är det inget parti som önskar sig en utdragen regeringskris.
– Mycket kan hända. Allt som sägs nu i valrörelsen kommer kanske inte heller låta likadant efter valet. Vad vi ser nu är att partierna tydligt markerar att ”det här kan vi inte gå med på” och så vidare. Men i en förhandling så får man vara beredd att gå med på en del sådant som man tidigare sagt att man inte skulle gå med på.
Läs också:
S vill höga lönekrav för invandrare
SD och svensk migrationspolitik – Ett rumsrent SD vinner mer makt och fler väljare
SD och svensk migrationspolitik – Partiet är inne i värmen, men vill gå längre
