Flyktingar och migranter anklagas ofta för att kosta samhället pengar – trots låga födelsetal och arbetskraftsbrist inom många yrken. En studie i Tyskland visar att människor med migrationsbakgrund är framgångsrika egenföretagare – och skapar miljontals nya arbeten genom sina verksamheter.
En rapport från Bertelsmann Foundation från 2020 visade att fram till 2018 hade företag som startats av migranter skapat nästan 2,3 miljoner jobb. En annan studie visar att människor med migrationsbakgrund utgör närapå en fjärdedel, 22 procent, av alla nystartade företag i Tyskland, skriver InfoMigrants.
Enligt organisationen Migrants Founders Monitors rapport från i år är människor med migrationsbakgrund ofta mer kvalificerade att driva företag, de siktar högre och är mer villiga att ta risker än den övriga befolkningen.
Att så många personer med utländsk bakgrund är villiga att starta egna företag och därmed skapa arbete även för andra gör dem till en viktig ekonomisk faktor, skriver InfoMigrants. Dessvärre visar flera av de studier som tidningen har tittat på att trots att många är både villiga och framgångsrika med att driva företag så hålls de tillbaka av en rad faktorer. Bland annat är det svårt med samarbeten och att hitta finansiering för att växa.
Samma trend syns även i Sverige
Enligt Tidningen Näringslivet ökade antalet personer med migrationsbakgrund som startade eget kraftigt under pandemin. Harry Goldman, VD för NyföretagarCentrum Sverige, sa för ett år sedan till tidningen att han tycker flyktingars företagsamhet är underrapporterat i media. För varje företag som startar och överlever skapas mellan 1,6 och två helårsanställningar.
– Ofta pratas det om att utlandsfödda har svårt att få jobb, att det saknas kompetens och så kan det vara. Jag säger inte att så är fallet med alla utlandsfödda, men när vi tittar på de som kommer till oss för rådgivning så har över 70 procent högskoleutbildning. Ändå har en stor del av dessa varit arbetslösa och inte fått jobb även efter att ha varit hos Arbetsförmedlingen, sa Harry Goldman till Tidningen Näringslivet.
Inför riksdagsvalet förra veckan lyftes flyktingar och migranter som kommit till Sverige vid flera debatter och utfrågningar som en ekonomisk börda. Men trots det utgör personer med utländsk bakgrund en stor del av arbetskraften inom krisande yrken. I Stockholms läns landsting hade 34 procent av läkarna 2018 utländsk bakgrund, medan samma siffra för tandläkare och sjuksköterskor låg på 52 procent.
Läs också:
”Somalitown”-utspelet ett tecken i tiden
Snårig process till ny regering väntar efter valet – oavsett statsminister
Sverigedemokraternas nästa måltavla kan vara kulturpolitiken
