En ny utredning föreslår en rad förbättringar för människor som tvångsvårdas i psykiatrin. Bland annat ska fastspänning med bälten kunna överklagas till domstol. Patienten Anneli Jäderholm tycker utredningens förslag är bra, men skulle helst vilja att bältesläggning förbjöds helt.
– För mig var det tortyr, säger hon.
Psykiatrisk tvångsvård innebär att en person får vård mot sin vilja. Det kan rädda liv. Samtidigt inskränker tvångsvården på grundläggande mänskliga rättigheter som frihet och integritet. Därför går det att överklaga beslutet om att bli inlåst till domstol.
Men samma sak gäller inte de saker personalen kan utsätta en för under vårdtiden.
”Kan en verksamhet som innebär att patienter spänns fast i en bältessäng eller isoleras i ett låst rum verkligen vara god vård?” skriver utredaren Martin Färnsten, i en debattartikel i Göteborgsposten.
Igår lämnade han över utredningen God tvångsvård till socialminister Lena Hallengren. Den innehåller flera förslag som skulle stärka patientens rättigheter under tvångsvården. Ett handlar om att det ska bli möjligt att överklaga tvångsåtgärder, som bältesläggning och isolering, till domstol, vilket alltså inte har varit möjligt tidigare.
– Det är jättebra! Det är sent påkommet, men det kan ge bättre villkor, säger Anneli Jäderholm.
”Bältning är tortyr för mig”
Hon har själv varit inlagd i den psykiatriska slutenvården och har bältats flera gånger.
Då fördes Anneli Jäderholm till ett särskilt rum där hon mot sin vilja spändes fast vid handleder och fötter på en brits, med benen isär. Den manliga vårdaren som övervakade henne satt hela tiden med ögonen vid skrevet.
– Det var tortyr. Bältning är tortyr för mig. Jag förstår inte. Människor mår jättedåligt och så blir de fastspända på en brits. Det ska bort, det borde inte finnas, säger Anneli Jäderholm.
Till exempel finns projekt som visar att tvångsåtgärder som bältesläggning kan minska med förebyggande metoder. Det kan handla om att personalen tar uppvarvade patienter åt sidan, och frågar vad de behöver för att lugna sig, om det kan vara en promenad eller lugnande medicin.
Men även om den nya utredningen inte går så långt som till ett förbud är det positivt att patienter ska kunna överklaga beslut om bältesläggning till Förvaltningsdomstolen, anser Anneli Jäderholm.
Själv har hon sett och hört fler gånger hur bältesläggning används som straff. Ett exempel är personal som hotar att bälta tjejer med självskadebeteende om de skär sig igen, och om tjejen ändå råkar göra det får hon höra att det är hennes eget fel. Ibland sker också bältesläggning på grund av personalbrist, för att personalen ska hinna ta hand om mindre stökiga patienter, uppger Anneli Jäderholm.
– Jag tror att möjligheten att överklaga kommer innebära att färre blir bälteslagda på felaktiga grunder, säger hon.
Oklart om ECT ska kunna överklagas
Utredaren är dock osäker på om tvångsmedicinering ska kunna överklagas. Förutom injektioner och sondmatning innefattar tvångsmedicinering även elbehandling, ECT, det som vissa kallar för elchocker.
Ett av flera skäl handlar om att det kan vara svårt för en domstol, som saknar medicinsk kompetens, att bedöma om en särskild behandling var nödvändig att ge mot patientens vilja eller inte.
Samtidigt finns det skäl som talar för att även tvångsmedicinering borde kunna överklagas. I Europakonventionen står det i artikel 13 att alla som har fått sina fri- och rättigheter kränkta ska ”ha tillgång till ett effektivt rättsmedel”. Utredaren menar att tvångsmedicinering kanske borde räknas in i den konventionen.
Överlag är lagstiftningen oklar när det gäller tvångsmedicinering, vilket är ett bekymmer, anser utredaren. Därför föreslår han att det borde tillsättas ytterligare en ny utredning när det gäller just tvångsmedicinering.
Andra förslag i utredningen
Utredningen föreslår även att patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin ska ha rätt till minst en timmes utevistelse och ha rätt till aktiviteter varje dag.
Dessutom föreslås att patienter som tvångsvårdas inte ska kunna låsas in i rättspsykiatrin, där personer som begått brott behandlas. Det har skett vid flera tillfällen tidigare, framför allt när det gäller tjejer med allvarligt självskadebeteende. Det är ”olämpliga vårdmiljöer” för dessa patienter, skriver utredaren och vill införa ett förbud mot sådana placeringar.
Därtill ska inte barn som tvångsvårdas kunna placeras med vuxna, om det inte är för barnets bästa. En sådan förändring skulle stämma överens med FN:s barnkonvention, som Sverige har skrivit under.
Utredaren föreslår att lagändringarna införs 1 juli 2023.
Läs mer:
Vårdskada i psykiatrin vanligare bland kvinnor
Partydrogen ketamin kan hjälpa djupt deprimerade: ”Effekten överraskade”
25 år efter psykiatrireformen – nu höjs röster för basinkomst
