När EU-parlamentet röstade om hur det viktigaste instrumentet för att dämpa klimatkrisen skulle utformas, stupade förslaget och anklagelserna haglade. Nu finns en ny kompromiss på bordet och flera ledamöter andas optimism. ”Jag har säkrat en majoritet vid förhandlingsbordet,” skriver Emma Wiesner (C) EU-parlamentariker för Centerpartiet till Syre.
När EU:s klimatlag klubbades sattes kursen mot tillnyktring från fossilberondet – med en deadline till 2050 och ett delmål om att ha minskat beroendet med 55 procent till 2030. Men vägen mot tillnyktring är svår. Så för att hålla återfall och irrvägar borta, förhandlas det nu för fullt om styrmedel som ska hålla oss på rätt kurs.
EU-parlamentet som är ett av tre organ som fäller avgörandet, har redan tagit ställning till alltifrån hur de anser att marksektorn ska användas till hur flyget ska betala för sina utsläpp. Men det styrmedel som pekats ut som det viktigaste har också visat sig vara det svåraste att komma överens om – EU:s utsläppshandel. Där drar de olika grupperna åt olika håll och misslyckades med att komma överens under en omröstning den 8 juni.
– Det är en dålig dag för parlamentet dundrade Peter Liese, som varit huvudförhandlare för förslaget efter att det röstats ned.
"Kryphål förvandlades till svarta hål"
Det blev också startskottet på hårda anklagelser mellan partigrupperna, inte minst i Sverige där EU-parlamentarikerna beskyllde varandra för att ha saboterat den viktiga omröstningen. Utgångspunkten var ett förslag från miljöutskottet, som firades som en framgång av bland annat den gröna gruppen. Men den stora konservativa gruppen EPP där M och KD ingår, stod inte bakom delar av det. Däribland en utfasning av gratis utsläppsrätter till 2030, fem år före kommissionens förslag.
”Jag är säker på att andra majoriteter kommer att uppstå under omröstningen i parlamentet”, skrev förslagets huvudrapportör Peter Liese (EPP) på sin blogg, efter miljöutskottets beslut.
Läs mer: Utskott: EU:s utsläppshandel bör skärpas ytterligare
Men det fick han i slutändan tji på. För även om han lyckades få igenom ändringar röstade den socialdemokratiska gruppen (S&D), vänstergruppen (GUE/NGL) och den gröna gruppen (Gröna/EFA) till sist nej. Det då det slutgiltiga förslaget i deras mening skulle innebära en kraftig ambitionssänkning visavi komissionens förslag.
– Ändringsförslag rullade in och förvandlade kryphål till svarta hål.. det var för mycket, sa den svenska socialdemokratiska EU-parlamentarikern Jytte Guteland efter omröstningen till Politico.
Röstade nej gjorde också extremhögern som såg både miljöutskottets förslag och ändringarna som EPP drev igenom som förkastliga. Den moderata EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd passade på att efter omröstningen ge socialdemokraterna en känga för att ha lierat sig med högerextremister och kommunister, ”att kalla det oansvarigt är bara förnamnet”, skrev hon på twitter. Den centerpartistiska EU-parlamentarikern Emma Weisner kritiserade i sin tur både den gröna gruppen och socialdemokraterna för att inte vara tillräckligt kompromissvilliga.
– Vi lämnar nu Strasbourg utan en plan för att uppnå 1,5-gradsmålet. För det kan vi tacka Socialdemokraterna och MP, skrev hon till Syre.
"Var väl värt att vänta på"
Inför morgondagens omröstning finns en ny kompromiss på bordet, frammanglad av den konservativa gruppen EPP tillsammans med den socialdemokratiska gruppen S&D och den liberala gruppen RE, vilket ger det en klar majoritet i parlamentet. Jakop Dalunde (MP) ser förslaget som ett bevis för att det var rätt att bidra till att sänka det slutgiltiga förslaget som vaskades fram den 8 juni, även om de gröna velat gå längre.
– Sammantaget är det bättre och var väl värt att vänta på, både vad gäller att fasa ut fossila subventioner (gratis utsläppsrätter) och hur snabbt utsläppen ska minska, säger Jakop Dalunde, under en pressträff.
– Trots att de konservativa är den största gruppen måste de bli bättre på att lyssna in vad vi i de mer progressiva grupperna har för linje, annars sitter de med byxorna nerdragna och kanske också skägget i brevlådan, säger Pär Holmgren (MP) under samma pressträff.
"Viktigt att det nu kommer på plats"
Den centerpartistiska ledamoten Emma Wiesner som varit med om att förhandla fram det nya förslaget tillsammans med sin liberala grupp ser också hon det som en ambitionshöjning jämfört med komissionens förslag, även om också hon hade föredragit det mer ambitiösa förslag som miljöutskottet la fram.
– Jag vill ändå framhärda i att det nu liggande paketet med ETS:en i sin helhet verkligen är ambitiöst, och det är oerhört viktigt att det nu kommer på plats, skriver hon till Syre.
Syre: Anser du att det ändå var det bästa som hände, det vill säga att det slutgiltiga förslaget som röstades ned den 8 juni inte gick igenom – med bakgrund av att du nu anser att den kompromiss som ska röstas om i morgon är bättre?
– Nej, jag tycker att det hade varit mycket bättre om de båda sidorna hade lagt sin prestige åt sidan, och redan från början varit med och förhandlat. Då tror jag att vi hade kommit ännu längre och landat i något som hade varit ännu bättre för klimatet.
Förslaget som förhandlats fram innebär en utfasning av hälften av alla gratis utsläppsrätter till 2030 och ett slutdatum för en total utfasning till 2032 – mot kommissionens förslag på 2035. Miljöutskottets förslag var en total utfasning till 2030. Läs hela kompromissen här.
