Kan vi ge mat till all världens befolkning med de begränsningar som vår planet har?

Den frågan ställer sig EAT-lancet kommissionen. I deras rapport från 2019 kom de fram till att: ja det kan vi men då krävs att vi ändrar våra matvanor, förbättrar vår matproduktion och minskar matsvinnet.

Under Stockholm +50 på Älvsjömässan i Stockholm presenterar bland andra professor Johan Rockström och miljöaktivisten och grundaren av EAT Foundation, Gunhild Stordalen, kommissionens tankar på en uppdaterad 2.0 version av rapporten.

Och världsläget blir bara sämre.

– Krisen i Ukraina är en katastrof ovanpå två andra katastrofer: pandemin och den pågående krisen med den skenande växthuseffekten och kollapsen av den biologiska mångfalden, säger Gunhild Stordalen när Syre träffar henne.

– Den perfekta stormen som vi nu står inför är bara ytterligare ett bevis på hur dysfunktionell matproduktionen i dag är och hur lite flexibilitet det är i systemet.

"Shit scary"

Gunhild Stordalen anser att vi kan inte lösa krisen med mer industriellt jordbruk, mer fokus på att bara öka kvantitet och inte kvalitet. Det kommer bara att slå tillbaka mot oss.

– Världen ska i genom en massiv omställning när det gäller livsmedelssystemen. Samtidigt som vi ska klara av att producera mer mat på de arealer vi har till fler människor. Och det diskuteras inte inom nationell politik och är inte med i internationella förhandlingar. Det är “shit scary”, säger Gunhild Stordalen.

Indien stoppar sin export

Johan Rockström delar den dystra bilden av världsläget och den påverkan av kriget i Ukraina har på livsmedelsproduktionen.

– Ovanpå det har vi Indien som är inne i en fruktansvärd hetta med temperaturer på närmare 50 grader förstärkt av vår globala uppvärmning orsakad av våra utsläpp av växthusgaser som i sin tur skapar sådan torka att indiska regeringen har bestämt sig för att stänga sin export av spannmål på grund av att de är så rädda för att de får sänkta skördar, säger Johan Rockström när Syre träffar honom.

– Vi har ett väldigt olyckligt läge som gör att de flesta analytiker anser, och jag delar den slutsatsen, att vi står inför en global livsmedelkris och att den kommer att vara långvarig och kommer att slå hårdast mot de fattigare länderna.

"Mötet leder inte till några framsteg"

Både Johan Rockström och Gunhild Stordalen hade höga förväntningar på Stockholm +50, men båda är besvikna.

– Jag är rädd för att det här mötet kommer att leda till något väldigt litet, om något överhuvudtaget, säger Johan Rockström och fortsätter.

– Den är aldrig fel att länder träffas, att aktörer träffas. Det är jättepositivt. Men jag ser inga tecken på att det här mötet leder till några framsteg, några beslut eller några försök att verkligen ändra på kursriktningen.

Han menar att kursinriktningen istället är mot växthusgaseffekten, överutnyttjandet av vatten, näring och mark och förlusten av biologisk mångfald.

– FN:s generalsekreterare António Guterres uttrycker sig ganska starkt när han säger att antingen har vi ett genombrott om vi börjar leverera på alla löften, eller så får vi en kollaps. Det är ett väldigt dramatiskt språk men tyvärr visar forskningen att vi är på väg mot en potentiell kollaps och det betyder att vi irreversibelt förstör nederbördssystem, markproduktivet och förmågan hos många av våra livsuppehållande system att fungera överhuvudtaget, säger Johan Rockström och fortsätter.

– Det här borde ha varit tillfället att verkligen ta ett stort grepp om hela planeten och det tillfället ser jag inte att vi har tagit här.

Brutalt ärlig

Gunhild Stordalen är än mer kritisk till vad konferensen Stockholm +50 har gett för resultat.

– Jag ska vara brutalt ärlig, vi har inte tid till att inte vara ärliga. Jag hade extremt stora förhoppningar och är väldigt besviken. Vi tog inte vara på möjligheter, säger Gunhild Stordalen.

Hon berättar att hon har pratat med väldigt många människor och ingen kan svara på vad man konkret kommer att få ut av att ha tagit 2000 regeringsföreträdare och FN:s generalsekreterare till Stockholm.
 
– Vi är i en situation där kod röd gäller för mänskligheten. Var är de konkreta handlingarna, åtagandena och konkreta resultatet som kommer ut av det här mötet?, säger Gunhild Stordalen.

Hon anser att alla snackar om krisläget och alla håller fina tal men ingenting händer.

– Greta Thunberg har alldeles rätt: det för mycket bla bla bla och det är för lite konkret handling. Vi kan inte ha det så att de som höjer rösten står utanför förhandlingsrummen där besluten tas, säger Gunhild Stordalen.

– Vi måste demokratisera processen. FN är otroligt viktigt, vi behöver det forumet men FN behöver reformeras för vi klarar inte av att knyta ihop säcken.

Finns ändå ljuspunkter

Gunhild Stordalen tydliggör att det självklart har det skett en del utveckling.
Exempelvis EU:s Farm to Fork strategi ger henne hopp.

– 15 storstäder har förpliktat sig till konkreta mål för att transformera matsystemet genom handling på konsumentsidan och det finns många fler exempel, säger hon.

– Men situationen kräver mycket mer. Det är grunden till att vi har satt igång en ny EAT-lancet kommission för att få på plats tydliga mål och en tydlig vägkarta för världen. Det är grunden till att vi mobiliserar alla goda krafter för få med maten i klimatförhandlingarna. Tiden er inne for bindande, förpliktigande handling, inte fler talkshops.

Läs mer:

“Vi måste göra mer, och mycket snabbare”

Guterres: En perfekt storm hotar fattiga ekonomier

Ministern: ”Vi behöver öka takten”

Samlas i Stockholm för att forma framtidens miljö

Från Uruguay till Stockholm – Mariano planterar frön för förändring