Prick klockan 10 i dag finsk tid, 09 svensk tid, släppte Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin ett gemensamt pressmeddelande där de skriver att de vill att Finland ska gå med i Nato.

“Ett medlemskap i Nato skulle stärka Finlands säkerhet. Som medlem i Nato skulle Finland stärka hela försvarsalliansen. Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato. Vi hoppas att de nationella åtgärder som ännu krävs för att fatta detta beslut vidtas skyndsamt under de närmaste dagarna” skriver de.

I deras gemensamma uttalande står även:

”Under hela våren har det förts en viktig debatt om Finlands eventuella medlemskap i Nato. Tid har behövts för att formulera en nationell ståndpunkt, både i riksdagen och i samhället överlag. Tid har behövts för nära internationella kontakter med såväl Nato och dess medlemsstater som med Sverige. Vi har velat ge debatten det utrymme den kräver.”

Några övriga kommentarer kommer inte Sauli Niinistö och Sanna Marin att ge i dag bland annat beroende på att statsministern är i Tokyo, Japan.

"Ingen överraskning. Lite antiklimax"

Beskedet kom inte som någon överraskning för Charly Salonius-Pasternak, forskare i finsk säkerhets- och försvarspolitik inklusive fredsbevarande och krishantering vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

– Det var förväntat. Lite antiklimax, för vi visste alla att presidenten och statsministern är för ett finskt Natomedlemskap. Annars hade de inte kört på i den här processen, säger Charly Salonius-Pasternak till Syre.

– Formellt har vi ännu inte gjort någon ansökan om medlemskap men det förväntar vi oss på söndag eller måndag lite beroende på hur Sverige gör men i praktiken är det klart.

Charly Salonius-Pasternak hoppas nu att diskussionen även kan börja handla om vilka förberedelser som krävs. Hur många fler soldater behövs? Var hittar man de omkring 100 civila tjänstemän som behövs?

– Det blir en längre process än diskussionen kring ett medlemskap och det gäller kanske ännu mera för Sverige. Det krävs en samhällelig process för det är ett strategiskt kulturskifte för båda länderna och det kommer att ta en tid att bearbeta, säger Charly Salonius-Pasternak.

Hur tror du Finland kom hit där ni befinner er i dag, där presidenten och statsministern nu har sagt ja till ett finskt medlemskap i Nato?

– Jag tror rent pragmatiskt att folket beslutade att vi tror på vårt eget försvar men så som Ryssland agerar så räcker inte det. Vi vill förebygga ett krig inte bara klara oss i ett krig. Sedan måste politikerna följa med. Det forcerade då både oss men även det det svenska samhället och de svenska politikerna att gå med på det.

Om du ska gissa: kommer även Sverige ansöka om Natomedlemskap?

– Jag är bombsäker på det, säger Charly Salonius-Pasternak.

Han vet att det formellt är först på söndag som de svenska Socialdemokraterna ska fatta beslut, men ser han på vad bland annat utrikesminister Ann Linde (S)  och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har sagt tror han att de svenska Socialdemokraterna “vill bädda” för att kunna säga att det är bättre för Sverige att gå in med en ansökan till Nato tillsammans med Finland.

– Inte för att använda Finland som ett svepskäl, men man indikerar då på samma sätt som många politiker har gjort i Finland att det finns plus och minus men helhetsbedömningen för att maximera finsk och svensk säkerhet är att man går med i Nato, säger Charly Salonius-Pasternak.

"Invasionen bekräftade var Putin var på väg"

Även Juhana Aunesluoma, professor i politisk historia vid Helsingfors universitet ser president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin besked som väntat.

– Deras uttalande är viktigt i sig, men det var inte överraskande eftersom diskussionen kring ett finskt medlemskap i Nato har pågått i flera veckor, säger Juhana Aunesluoma till Syre.

Han berättar att redan i december när Rysslands president Vladimir Putin krävde att Nato ska ”avstå från varje utvidgning”, började det finska folket och den finska statsledningen diskutera frågan.

– Man tog Putins uttalanden på allvar. Invasionen den 24 februari bekräftade sedan var Ryssland och Putin är på väg, säger Juhana Aunesluoma.

– Det är en cocktail som ledde till en snabb vändning i opinionen här i Finland för ett medlemskap i Nato.

"Överraskande hur snabbt S har ändrat sig"

De svenska Socialdemokraterna har under lång tid haft som ståndpunkt att Sverige inte ska vara med i Nato och vara militärt alliansfria.
Juhana Aunesluoma berättar att de finska Socialdemokraterna, och det finska centerpartiet, också har varit inne på självständighetslinjen vad gäller försvarsfrågor.

– Därför är det överraskande hur snabbt Socialdemokraterna har ändrat sin linje i den här frågan i Finland, säger Juhana Aunesluoma.

Tror du att även Sverige nu kommer att ansöka om medlemskap i Nato?

– Jag tror att det finska beslutet påverkar den svenska diskussionen mycket. Det är lite ovanligt att finska politikernas diskussioner har så direkt förhållande med vad som händer i Sverige. Det finns en stark vilja att de båda länderna ansöker samtidigt, säger Juhana Aunesluoma.

19 procents risk för rysk attack mot Finland i år

Det finska folkets stöd för ett medlemskap i Nato är starkt. En färsk enkät från finska Näringslivets delegation Eva som publiceras i dag visar att 74 procent nu stödjer ett Natomedlemskap, och 70 procent anser att Finland borde gå med medan kriget i Ukraina pågår.

I samma enkät svarar deltagarna att det finns en risk på 19 procent för att Ryssland utför en militär attack mot Finland i år. 
30 procent tror att det finns en risk för att det sker före 2027.

Uppgift: svensk ansökan på måndag

De svenska Socialdemokraterna ska fatta beslut om ett ja eller nej till Nato på söndag.
Enligt Expressen kommer sedan regeringen hålla ett extra sammanträde på måndag för att ta det formella beslutet om en svensk Natoansökan. Samma dag kommer sedan ansökan skickas in, om inget oförutsett inträffar. På tisdagen den 17 maj kommer den finske presidenten Sauli Niinistö till Sverige för ett två dagar långt statsbesök.

Läs mer:

”Identitetspolitik styr den svenska Natodebatten”

Lovar att stötta varandra vid en attack

Vart är S på väg i Natofrågan?