I dag kom ny statistik från Statistiska centralbyrån som visar att antalet utbetalda ersättningar från staten eller kommunerna minskade med 1,1 procent under 2021 jämfört med året innan.

– Det speglar nog att det går bättre på arbetsmarknaden, säger Anders Forslund, professor emeritus i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Han hänvisar till att 2020 var det ”svarta pandemiåret” då många behövde mer ekonomiskt stöd från samhället. Därför är det inte så förvånande att stöden minskade år 2021, eftersom ekonomin gick lite bättre då, anser Anders Forslund.

– Det visar att vi var på väg ut ur krisen, även om vi inte var det fullständigt, säger han.

”Siffrorna säger väldigt lite”

Men Pia Kjellbom, forskare i välfärdsrätt vid Linköpings universitet, vill inte uttala sig lika tvärsäkert om SCB:s statistik.

– Siffrorna säger väldigt lite om hur människor får sina behov tillgodosedda av samhället eller inte, säger hon.

Under många år har det skett en successiv förändring, med allt hårdare bedömningar av exempelvis ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, och där domstolarna ofta går på socialtjänstens linje, uppger Pia Kjellbom.

– Att biståndet har minskat säger inte att det har blivit bättre i samhället. Det finns människor som ställs helt utan stöd från trygghetssystemet, säger hon.

Att samhällets ekonomiska stöd har minskat mycket under de senaste åren bekräftas av SCB:s statistik. Under den ekonomiska krisen 1994 sköt det i höjden och låg som högst. Sedan dess har det sjunkit successivt till år 2019, då mängden stöd var nästan lika lågt som 1990, innan krisen.

En kommun som på sistone har stramat åt sina riktlinjer för att bevilja ekonomiskt bistånd är Strängnäs. Där har anställda inom socialtjänsten kritiserat nedskärningarna och Svenska kyrkan har uppgett att fler behövande söker hjälp hos dem, rapporterar Dagens samhälle. En person på Frälsningsarmén anser att reglerna hårdnat på ett orimligt sätt och beskriver situationen som en ”avslagsepidemi”.

Inga coronaåtgärder för ekonomiskt bistånd

Under pandemiåret 2020 ökade ersättningarna som betalades ut från staten. Då kickade det befintliga välfärdssystemet in och hjälpte folk när ekonomin brakade. Dessutom införde regeringen coronaåtgärder som kompenserade för människors inkomstbortfall och förhindrade att klyftorna ökade så mycket, visar rapporten Coronapandemin, arbetsinkomsterna och välfärdssystemets skyddsgrad, från IFAU.

Ekonomiskt bistånd låg dock på ungefär samma nivå. Varför det är så kan inte IFAU svara på. Men i en annan rapport lyfter man att att personerna som sökte ekonomiskt bistånd kanske i stället fick stöd från andra delar av samhällets trygghetssystem.

– Under pandemin höjdes ersättningarna i a-kassan. Det kan ha inneburit att de personer som tidigare hade en väldigt låg a-kassa, och därför behövde toppa den med ekonomiskt bistånd, nu inte längre behövde söka stöd från socialtjänsten, säger Ulrika Vikman, forskare i nationalekonomi vid IFAU.

Nu har dock både a-kassan och det ekonomiska biståndet minskat, enligt SCB:s statistik för 2021.

Kan orsaken till det ekonomiska biståndet ha minskat vara att kommunerna blivit hårdare?

– Jag vet inte. Samtidigt kan det ju vara att myndigheterna samarbetar bättre, eller att ekonomin har kickat i gång igen. Till exempel restaurangbranschen har svårt att rekrytera nu. Det är inga lätta frågor, säger Ulrika Vikman.

De stöd som har minskat är ekonomiskt bistånd, arbetslöshetsersättning, etableringsersättning och sjuk- och aktivitetsersättning. Stödet har dock ökat när det gäller sjukpenning och ersättningar för att delta i arbetsmarknadsåtgärder, enligt SCB:s statistik. Men totalt sett har alltså bidragen och ersättningarna minskat med 1,1 procent jämfört med 2020.

Läs mer:

5 skillnader mellan basinkomst och försörjningsstöd 

Nästan omöjligt att få rätt mot socialtjänsten

Sjukskrivningarna tillåts öka: ”Positiv utveckling”