De gröna i Australien har med en “liveable income garantee” i sin valplattform (PDF-länk) som ska täcka upp de grundläggande kostnaderna i livet.
De gröna i Australien vill utöka och höja det nuvarande ekonomiskt stödet i landet till 88 australiensiska dollar (619 kronor) per dag eller 32 000 dollar (225 000 kronor) per år, enligt AAP News.
Partiet vill ha en ”inkomstgaranti” som ska gå till alla som ”söker arbete, studerar heltid eller inte kan arbeta på grund av ålder, funktionshinder eller har vårdansva”r. Detta skulle enligt dem själva ge mer än fem miljoner australiensare – inklusive drygt två miljoner ålderspensionärer – en inkomsthöjning från och med juli 2023.
I dag ligger ersättningen från a-kassan i landet på cirka 44 australiensiska dollar (ungefär 310 kronor).
Summan för ”inkomstgarantin det går att leva på” baseras på fattigdomsgränsen som beräknats av Melbourne institute.
Kostnaden för reformen beräknas kosta staten nästan 89 miljarder australiensiska dollar (cirka 626 miljarder kronor) och ska finansieras via skattehöjningar för stora företag och miljardärer.
• De gröna har en ledamot, Adam Bandt, i representanthuset och nio ledamöter i senaten. De fick totalt 10,4 procent av rösterna i det senaste valet 2019.
Läs mer:
Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna
Sex förslag: Så skulle en basinkomst kunna se ut i Sverige
Fakta: Politik i Australien
Australien är en förbundsstat sammansatt av sex delstater och två så kallade territorier. Delstaterna, och numera även de båda territorierna, är delvis självstyrande.
Landets statsöverhuvud är formellt den brittiska drottningen Elizabeth II – i Australien representerad av en generalguvernör, för närvarande sir Peter Cosgrove.
Det federala tvåkammarparlamentet ligger i huvudstaden Canberra.
Representanthuset består av 150 ledamöter. Varje ledamot väljs på högst tre år genom majoritetsval i enmansvalkretsar.
Senaten består av 76 senatorer, tolv per delstat och två var från territorierna (Canberra och Northern Territory). Senatorerna väljs på sex år, hälften av platserna är öppna för val var tredje år. Undantaget är senatorerna från territorierna som sitter i tre år.
Lagstiftningsarbetet utförs främst av representanthuset, men senaten har långtgående befogenheter att stoppa nya lagar.
Delstaterna har egna guvernörer, författningar, parlament och regeringar. Flertalet delstater har tvåkammarparlament och mandatperioderna varierar mellan tre och fyra år. Delstaterna får lagstifta i alla frågor utom de som är enbart federala angelägenheter (till exempel utrikes- och försvarspolitik). Federal lag gäller dock över delstatslag.
Politiken i Australien domineras sedan länge av Australian labor party (Arbetarpartiet) och en borgerlig koalition mellan Liberal party of Australia (Liberala partiet) och National party of Australia (Nationella partiet).
Efter sex år med Labor vid makten återkom den borgerliga koalitionen i regeringsställning efter parlamentsvalet 2013 och valdes om 2016.
Att rösta är obligatoriskt i Australien och personer på sofflocket riskerar böter.
Källor: Australiska parlamentet, Landguiden/UI/TT
