För att tackla klimatförändringarnas effekter kan upp till halva planeten behöva skyddas. Det skriver FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport. ”Då menar man både land, sötvatten och hav”, säger Camilla Andersson, en av Sveriges representanter i IPCC.
I augusti konstaterade IPCC att det nu fanns otvetydiga bevis för att mänskligheten förändrar klimatet och att det går snabbt och är intensifierande. Idag släpptes del två av den sjätte utvärderingsrapporten, som fokuserat på klimatförändringens effekter på våra samhällen och ekosystem. Men också hur vi kan anpassa oss och på vilka sätt vi är sårbara.
– En av rapportens absolut viktigaste slutsatser är att det är otvetydigt att klimatförändringarna utgör ett hot mot välfärden, människorna och planetens hälsa, säger Camilla Andersson, en av Sveriges representanter i IPCC, till Syre.
Det kanske inte låter som en överraskning. Men det IPCC nu gjort är att plöja genom den vetenskapliga litteraturen sedan den senaste rapporten 2014 för att ta reda på vad den bästa tillgängliga vetenskapliga forskningen säger.
– Det är extremare väder med till exempel värmeböljor, torka, extrem nederbörd och ökad havsnivå. Men det finns fortfarande tid att ha ambitiösa mål om att begränsa klimatförändringarna och dess negativa effekter, säger Camilla Andersson.
"Otroligt viktigt"
Men tidsfönstret är snabbt på väg att stängas, enligt IPCC. För att hålla det öppet måste vi öka våra ambitioner rejält, både vad gäller utsläppsminskningar, anpassning och hållbar utveckling, förklarar Camilla Andersson vidare.
– 3,3 till 3,6 miljarder människor har idag en hög sårbarhet för klimatförändringarna och att det är inte jämlikt mellan och inom olika regioner och länder i världen, säger hon.
Men för att bygga motståndskraft mot klimatförändringarna behöver anpassningen gå hand i hand med en hållbar utveckling, så som att angripa ojämlikheter i samhället, konstaterar IPCC vidare. Samtidigt finns det en gräns för hur mycket vi kan anpassa oss. I rapporten beskrivs både så kallade mjuka gränser och hårda gränser, där vi kan anpassa oss till det förra men inte det senare, utan att möta oacceptabla risker.
– Det är otroligt viktigt att vi agerar de närmsta tio åren för att begränsa klimatförändringarna. Om vi överskrider 1,5 graders uppvärmning för att sedan minska, kommer vi öka risken för irreversibla förändringar avsevärt, så som att växter och djur dör ut, och för varje ytterligare uppvärmning utöver 1.5 grader ökar risken ytterligare, säger Camilla Andersson.
"Inkluderar en viss typ av användning"
Dåliga nyheter för oss alla. För en bevarad biologisk mångfald är avgörande för att vi ska kunna skapa en motståndskraftig utveckling, enligt IPCC. Men de goda nyheterna i rapporten är att förlusten av biologisk mångfald går att stävja. Med klimatpanelens lingo indikerar nya analyser ”med stor säkerhet”, att uppskattningsvis trettio till femtio procent av land, sötvatten och hav behöver skyddas, för att vi på global skala ska kunna bibehålla vår motståndskraft.
– Det är en stor yta, men forskarna var tydliga med att det är en viktig lösning för att mildra de negativa effekterna av klimatförändringarna. Men det inkluderar en viss typ av användning, så som att urbefolkningar ska kunna nyttja det på ett hållbart sätt, säger Camilla Andersson.
Slutsatserna landar bara två veckor före förhandlingar i Genève inom ramen för Konventionen om biologisk mångfald, som ska lägga grunden för vad som kan resultera i ett ”Parisavtal för naturen” senare i år. En av de mest omstridda förslagen är att skydda trettio procent av planetens yta för att stoppa den snabba förlusten av biologisk mångfald. Men även om IPCC:s rapport nu stärker argument för ett sådant förslag, är det långt ifrån tillräckligt, förklarar Torbjörn Ebenhard, zooekolog och en av Sveriges förhandlare inom konventionen.
– I slutändan är det inte vetenskapen utan andra överväganden som kommer att avgöra det här, säger han.
Förslaget lanserades först av en koalition av länder i det globala norr. Men det har inte tagits emot med öppna armar av det globala syd, som ser det som ett hot mot att exploatera värdefulla naturresurser som de menar kan behövas för att bidra till ländernas utveckling.
– Vad får det globala syd istället? Det är den politiska knuten som måste lösas om det ska bli ett beslut om trettio procent skyddade områden på land och till havs, vilket jag tror är ett minimum för om vi ska klara det här, säger Torbjörn Ebenhard.
