”Uppskattningsvis 25 % av medborgarna i Shreveport lever i fattigdom och en garanterad inkomst skulle ge mottagarna möjlighet att möta sina mest akuta dagliga behov och oförutsägbara utgifter”, säger Shevreports borgmästare Adrian Perkins i ett pressmeddelande, uppger nyhetsbyrån AP.

Han är en av de över 50 borgmästare i nätverket Mayors for a guaranteed income, som alltså är för en garanterad inkomst. De olika projekten runrom i USA blir allt fler, men med lite olika ingångar.

I Shevreport kommer 110 ogifta, ensamstående föräldrar slumpmässigt väljas ut för att delta i projektet. De kommer att få 660 dollar per månad under ett år. Kravet för att kunna delta är att personerna i fråga tjänar under 120 procent av USA:s fattigdomsgräns (som ligger på 12 880 dollar per år för singelhushåll och ökar med antal personer i hushållet, enligt denna lista).

För att kunna följa deltagarna och se vilken effekt den månatliga utbetalningen kan ge så kommer man också att följa personer i en kontrollgrupp, som inte får någon utbetalning.

”Kontrollgruppen låter oss förstå effekten av garanterad inkomst över tid bland två liknande grupper av människor: en som får garanterad inkomst och en som inte gör det”, förklarar staden enligt nyhetssajten People.

Finns många fördomar

Även i Atlanta i Georgia kommer ett liknande pilotprojekt startas upp. 275 personer kommer att få 500 dollar i månaden under ett års tid och man kommer att ha en referensgrupp för att kunna jämföra hur det går för dem under året. Kravet här är att personerna tjänar mindre än 200 procent av fattigdomsgränsen, vilket till exempel innebär att en individ som tjänar upp till 25 760 dollar per år kan delta, liksom en familj på fyra personer vars totala inkomst inte överskrider 53 000 dollar.

Enligt organisationen Urban League of greater Atlanta, som jobbar med pilotprojektet, finns det många fördomar om vad personer som får liknande utbetalningar gör med pengarna. Men de konstaterar att de flesta spenderar pengarna på basbehov, såsom hyra, mat och oväntade medicinska utgifter.

Många tror också att det kan leda till att personerna i fråga slutar att arbeta.

”Det är en skadlig stereotyp kring detta koncept och andra sociala skyddsnätsprogram, men fakta visar att det helt enkelt inte är fallet”, skriver organisationen på sin hemsida, och fortsätter:

”Forskning på flera initiativ för kontantöverföring under decennier har visat att det inte finns någon negativ effekt på arbetsmarknaden, och faktiskt visar nyare forskning att mottagarna fått mer arbete.”

Läs mer:

New Orleans testar ”basinkomst” för unga – så ska det fungera

Hon sjösätter ny stor studie om basinkomst i USA

Stödet för basinkomst ökar i USA – men frågan är hur mycket

Största testen av basinkomst i USA: ”Det är inte personer som misslyckas”