Sjukskrivningarna ska ligga på en låg nivå. Den instruktionen har Försäkringskassan fått av regeringen i över 20 års tid. Men i årets regleringsbrev har formuleringen tagits bort. ”Det är en positiv utveckling att man istället fokuserar på att hjälpa folk tillbaka i arbete”, säger Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap.
Regeringen använder så kallade regleringsbrev för att styra myndigheternas arbete. Hur dessa formuleras kan ha stor effekt. Som exempel sköt avslagen på sjukpenning i höjden efter att dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) år 2015 införde ett mål i regleringsbrevet om att Sveriges befolkning skulle vara sjukskrivna maximalt nio dagar om året i snitt. Den formuleringen ströks senare, efter omfattande kritik.
Nu har regeringen gjort en ny större förändring i Försäkringskassans mål när det gäller sjukförsäkringen. I årets regleringsbrev för budgetåret 2022 har ett stort stycke strukits, som bland annat innehöll flera meningar om att sjukskrivningarna skulle minska. Tidigare stod det att sjukskrivningstalen skulle ”ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå” och att Försäkringskassans arbete skulle leda till att ”sjukpenningtalet minskar långsiktigt”, men dessa är alltså borta.
Det enda som står kvar som mål är: ”Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete.”
Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, anser att det är rätt riktning.
– Det är en positiv utveckling att man tar bort målen om att sänka sjuktalen och istället fokuserar på att hjälpa folk tillbaka i arbete. Det är mycket positivt, säger hon.
Kravet har funnits i över 20 års tid
Redan under Göran Perssons tid som socialdemokratisk statsminister började krav formuleras på att sjukskrivningarna skulle minska. År 2002 gick han ut med att sjukskrivningarna skulle halveras, vilket också nämns i regleringsbrevet för 2004. Även i regleringsbrev under den borgerliga regeringen nämns att sjukskrivningstalen skulle ”ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå”.
Förra året genomförde dock regeringen flera lättnader i lagstiftningen när det gäller sjukförsäkringen. Att regeringen nu har formulerat om målet också i regleringsbrevet till Försäkringskassan kanske kan ses som ett led i regeringens mjukare hållning, anser Ruth Mannelqvist.
– Jag tycker det är rätt riktining att man pratar om effektivt stöd till individen och har mindre fokus på att använda sjukförsäkringen för att spara pengar, säger hon.
Samtidigt kan hon inte lova att omformuleringen i regleringsbrevet kan bero på förändrad syn på sjukförsäkringen.
– Det kan också vara en pandemieffekt. Det behöver inte vara en effekt av förändrad politik. Att inte kräva att sjuktalen ska sänkas kanske beror på att det inte går just nu. Det ligger i linje med att vi genomgår en pandemi, säger Ruth Mannelqvist.
Hur mycket tror du höstens val påverkar?
– Jag vet inte om sjukförsäkringen är en särskilt het valfråga. Den var ju det under Alliansen. Då gick Socialdemokraterna ut hårt med att de ville se över sjukförsäkringen, men den politiska retoriken hör man inte i dag på samma sätt, säger hon.
Formulering om rättssäkerhet struken
I det stycke som strukits jämfört med förra årets regleringsbrev fanns också bland annat en formulering om rättssäkerhet, det vill säga att alla som är sjukskrivna av samma orsak ska bedömas lika.
– Jag tror inte att det betyder att regeringen uppmanar Försäkringskassan att vara mindre rättssäker, utan att de vill flytta fokus från den likformighet som Försäkringskassan kritiseras för, säger Ruth Mannelqvist.
Bland annat har Försäkringskassan använt sig av olika system och modeller för att sjukpenningen ska bedömas lika för alla.
– På ett formellt plan är det helt korrekt, men människor är olika, sjukdomar är olika och arbetsplatser är olika. Försäkringskassan har fått kritik för att man inte har velat beakta individens förutsättningar utan man har haft sina modeller och kört på dem, säger Ruth Mannelqvist.
Att formuleringen om rättssäkerhet nu är borta tror hon dock inte påverkar Försäkringskassan så mycket, eftersom de redan har påbörjat ett arbete med att förändra hur de ska tolka lagstiftningen.
– Försäkringskassan jobbar ju intensivt med att se över sin rättstolkning av gällande rätt, säger Ruth Mannelqvist.
Läs mer:
Här är förändringarna i socialförsäkringen år 2022 ”En trevlig julklapp”
Hopp om lättnader i sjukförsäkringen
När svenskarna blev friskare över en natt
Så mycket har Försäkringskassans avslag på sjukpenning ökat
Så har sjukförsäkringen försämrats steg för steg sedan 1970-talet
