I juli stoppade Migrationsverket utvisningarna till Afghanistan till följd av det förvärrade säkerhetsläget i landet. Sedan dess har många av dem som sedan tidigare fått besked om att de ska utvisas levt i ett limbo där de varken får jobba eller studera och inte heller får ett öre i ersättning från Migrationsverket. Migrationsverket fattar inte heller några nya beslut i afghaners asylärenden, utan inväntar en ny bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan.

Syre har under hösten varit i kontakt med både unga som nekats ersättning från Migrationsverket och representanter för civilsamhället som tecknar en mycket mörk bild av situationen. Den bekräftas av asyljuristen Terèsie Nilsson. Hon pekar på att en konsekvens av läget gruppen befinner sig är en stor utsatthet på den svarta arbetsmarknaden. Att bli lurad av hänsynslösa arbetsgivare är inte ovanligt, menar hon.

– När det är dags för lön säger arbetsgivaren att de inte kan betala ut lönen just nu, säger Terèsie Nilsson.

Nyligen företrädde hon en ung man som jobbade svart på en restaurang – där han även hade sin bostad.

– Han var helt tagen ur sitt sammanhang. Han gjorde ingenting annat än arbetade och fanns till hands för arbetsgivaren, säger Terèsie Nilsson.

Hoppas på Migrationsverket

Syre talade med migrationsminister Morgan Johansson i samband med att han i början av november tog emot en statlig utredning om hur man kan förhindra att arbetskraftsinvandrare luras och utnyttjas. Migrationsministern lovordade då förslag om bland annat en ny brottsrubricering som förbjuder exploatering av utländsk arbetskraft. Men några politiska initiativ för att komma till rätta med situationen för de som nu lever i limbo tänker han inte ta.

– Jag hoppas att Migrationsverket snart kommer att återuppta sitt beslutsfattande. Det är där det ligger, det är myndighetsutövning. Ska man ändra lagar tar det minst ett halvår, dessutom kommer man inte kunna få igenom det i riksdagen, säger han.

Morgan Johansson anser att de som nu befinner sig i limbo har sig själva att skylla.

– De flesta av dem skulle ha lämnat Sverige för länge sedan och har själva försatt sig i den här situationen. Jag tycker inte att Sverige står i någon slags moralisk skuld till dem, säger han.

Terèsie Nilsson reagerar starkt mot migrationsministerns uttalande. Hon anser att det utgår från en felaktig föreställning om att de unga afghanernas asylprocesser varit rättssäkra. Bland annat anser hon att många handläggare hade orimliga förväntningar på de asylsökandes förmåga att redogöra för vad de varit med om. Att rakt upp och ner kunna berätta en sammanhållen berättelse, trots svåra upplevelser i bagaget och ofta knaper skolgång bakom sig, blev för många oöverstigligt, enligt Terèsie Nilsson.

– Berättelserna kom inte fram ordentligt. Hade Migrationsverket jobbat på ett annat sätt hade sannolikt fler fått asyl, säger hon.

Borde kunna arbeta

Terèsie Nilsson pekar också på att många av de som fått avslag på sina ansökningar har hänvisats till internflykt. Bland annat huvudstaden Kabul har ansetts tillräckligt säker i många fall när hemtrakten inte varit det. Att talibanerna ryckte fram så snabbt under sommaren och kunde ta makten i landet visar att Migrationsverket inte lyckats göra en bra och framåtsyftande bedömning av säkerhetsläget, anser Terèsie Nilsson.

För att komma till rätta med den svåra limbosituationen anser Teresie Nilsson att man borde kunna använda sig av så kallade AT-UND, undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd för att göra det tillåtet för dem som omfattas av utvisningsstoppet att arbeta.

– Det skulle ju gynna samhället i stort och få det att rulla. Att ha den här situationen är ju bara kostsamt och berövar människor möjligheten att bidra till samhället, säger Terèsie Nilsson.

Läs mer:

Kan inte utvisas till Afghanistan – får leva på noll kronor om dagen