Djuren vi utrotar

Det är människans påverkan som står bakom utrotandet av de flesta numera utdöda däggdjursarterna. Snart står vi inför risken att orsaka vår egen utrotning om vi inte kan vända utvecklingen. Forskning och sammanställningar som IUCN:s årliga Röda listan visar att vi går mot en period av allt större utrotning av arter, något som brukar refereras till som ”den sjätte massutrotningen”.

Ett exempel är hur mängden av insekter i Tyskland minskat med 75 procent under 30 år när forskare har jämfört fångstfällor. Andra rapporter gör gällande att 40 procent av alla insekter är utrotningshotade, och kan vara helt borta om inte något sker inom 100 år. I takt med att insekterna försvinner hotas andra djurarter som fåglarna, där ny forskning visar att även de riskerar att utrotas fortare än vad man tidigare trott.

En stor faktor är försvinnandet av djurens naturliga habitat som när skogar skövlas, korallrev dör och urbanisering och industrialisering exploaterar mark. I andra fall handlar det om nedsmutsning och utsläpp av farliga kemikalier. Just nu växer mängden plast i världshaven i rasande takt och riskerar att hamna i magar eller kväva djur. Slutligen pågår en olaglig jakt och dödande av sällsynta djur för människan eget nöjes skull.

De kommande klimatförändringarna kommer att påverka livet på jorden i lika hög grad som människan. Missar vi målet med max 2 graders höjning av medeltemperaturen hotas även ekosystemen av kollaps, något som kommer påskynda massutdöendet.

Smältande isar

Isbjörnen har länge kommit att symbolisera smältande isar och stigande hav. Men takten på hur snabbt isen smälter har ökat rekordartat, visar forskning som har tittat på satellitdata under de senaste trettio åren. Sedan 1994 har jorden förlorat 28 biljoner ton is, vilket motsvarar ett 100 meter tjockt istäcke lika stort som Storbritannien. Hastigheten på issmältningen har ökat med 57 procent sedan 1990-talet. Det är polerna. Antarktis och Arktis, som har förlorat mest.

Smältande isar återfinns hos havsisar, glaciärer, shelfisar och inlandsisar. Den globala uppvärmingen av haven gör också att Golfströmmen kan mattas av. Redan nu finns forskning som visar på att den har mattats av uppemot 20 procent och inte har varit så här svag på 1600 år. För oss i Sverige har detta en stor påverkan. Utan Golfströmmen skulle temperaturen kunna sjunka med 5–10 grader i Norden och leda till fler vinterstormar och torrare somrar. Samtidigt kan smältande isar leda till nya rutter för sjöfarten och att exploateringen av Antarktis ökar.

Stigande havsnivåer

I ett varmare klimat stiger havsnivån till följd av att landbaserad is smälter och att varmare vatten tar mer plats än kallare vatten. När havets medelnivå stiger påverkas i sin tur kustlinjen och bebyggelse, infrastruktur och annan markanvändning som finns där. Även naturmiljöer längs kusterna förändras av en högre havsnivå. Sedan slutet av 1800-talet har medelnivån stigit med ungefär 25 centimeter globalt. Ett högre vattenstånd påverkar hur stormar och extrema högvattenstånd kan leda till ödeläggande översvämningar.

Människan, som ofta har byggt städer nära kusterna, kommer att hotas av havsnivåerna. Hela städer och miljoner människor kommer att tvingas flytta, vilket kan skapa oro och konflikter. Ö-nationer som Maldiverna hotas redan idag, och för låglänta länder som Nederländerna och Bangladesh är stigande havsnivåer en rent existentiell fråga.

Konflikt och klimatkrig

Det är världens fattiga som drabbas värst redan i dag av klimatförändringarna. Detta trots att människor som lever i fattigdom i låg- och medelinkomstländer har bidragit minst till klimatförändringarna. Klimatförändringarna kommer skapa mer fattigdom och väntas leda till konflikter kring tillgång till vatten och odlingsbar mark, samt i värsta fall till krig och att folk drivs på flykt. Av de fattiga är en majoritet kvinnor i världen. Drabbade förväntas få sänkt ekonomisk tillväxt, försämrad livsmedelssäkerhet och hamna i nya fattigdomsfällor. De har mindre möjligheter att ställa om till de nya förhållandena och är ofta beroende av naturresurser för sin försörjning. Klimatförändringarna är ett hot mot demokratin och kan enligt Världsbanken leda till att ytterligare 135 miljoner människor hamnar i extrem fattigdom till 2030. Världsbanken varnar också för att 216 miljoner människor kan tvingas att fly sina länder på grund av klimatförändringar till 2050.

Skogarna vi skövlar

Skövling av skog har stor klimatpåverkan. När skog huggs ned snabbare än den växer upp frigörs stora mängder koldioxid, vilket gör att det går att jämföra skogsskövling med förbränning av fossila bränsle. Utsläppen av koldioxid från skogsskövling uppgår till nästan 20 procent av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Det förändrade klimatet kommer också att påverka skogarna och artsammansättningen, och leda till att växter dör. Uppemot av 90 procent av allt liv på land finns i skogarna. Ett torrare klimat ökar på riskerna med stora skogsbränder, som också frigör koldioxid.

Världens skogar skövlas för att bli material till hus, kartong och till biodrivmedel. Även varor som mjölk, soja till djurfoder, kött, palmolja, kaffe och tuggummi kan bidra till exploatering eller skogsskövling. EU-länderna är ansvariga för över 10 procent av den globala avskogningen genom konsumtion. En uppskattning är att hälften av jordens ursprungliga skogar har försvunnit under de senaste 50 åren.

Naturkatastrofer och extremväder

Det är inte bara länder med tropiska skyfall som drabbas av översvämningar. Under året har delar av Europa drabbats av stora vattenmängder som nästan dränkt hela städer. I Kanada led flera områden av så kallade “heat domes” där temperaturen närmade sig 50 grader.  Kraftiga översvämningar, värmeböljor och torka kommer att bli vanligare i framtiden varnar forskarna. Ökade temperaturer i atmosfären gör att stormar och orkaner får ökad styrka. Några fler exempel på extremväder bara i år är översvämningar i Kina, rekordkyla i Spanien, cyklonenen Eloise som drog in över Mozambique och påverkade 250 000 människors liv med förstörda hem och infrastruktur. I spåren av översvämningar ökar risken för jordskred och erosion. Torra varma somrar har lett till skogsbränder på jorden alla kontinenter förutom Antarktis.

Läs mer om Cop26:

Åsa Romson: ”Klimatkonferenserna gav mig energi som miljöminister”
Klimataktivisterna laddar för Cop26

Greta Thunberg befarar nytt bakslag på klimattoppmötet

Klimatsatsningar äts upp av subventioner för 30 miljarder: ”Hindren är politiska”

Lyckligt slut eller domedag – vad säger forskarna om klimatkrisen?

Karin Lexén inför Cop26: ”Akut läge – men det finns hopp”