Ut med kolkraft, in med förnybart. Det hoppas miljörörelsen blir resultatet av de förhandlingar som nu pågår om en ny regering i Tyskland. Samtidigt vill kolbolagen utvidga sina kolgruvor.
Den 29 april i år spred sig ett glädjevrål i den tyska klimatrörelsen. Aktivister i Fridays for future hade vunnit en seger som långt fler än de själva betraktade som historisk. Självaste författningsdomstolen i Karlsruhe hade slagit fast att Tysklands mål om 55 procents utsläppsminskningar till 2030 inte tog tillräcklig hänsyn till kommande generationer och därför stred mot den tyska grundlagen. Målet skärptes och nu är det 65 procents minskningar till 2030 som gäller.
Men, det finns ett men. Det tidigare beslutet att avveckla kolkraften i Tyskland till 2038 ligger fast. Och utan att stänga kolkraften till 2030 finns inte en chans att klara det skärpta klimatmålet, anser såväl klimatforskare som miljöorganisationer.
– Och klarar man inte 2030-målet klarar man inte att leva upp till Parisavtalet, säger Karsten Smid på tyska Greenpeace.
Förhandlingar pågår
De gröna håller med. En utfasning av kolkraften till 2030 var en av partiets främsta valfrågor. I denna stund sitter partiet i förhandlingar med Socialdemokraterna SPD och marknadsliberala FDP för att försöka forma en ny regering. Och dessa håller fast vid 2038 som slutdatum för kolkraften. Visserligen uttrycker SPD och FDP förhoppningar om att det kan gå snabbare än så, men deras politik för att uppnå det imponerar inte på Greenpeace och andra miljöorganisationer.
SPD vill öka investeringarna i förnybart och ser här en viktig roll för staten. Men utan att rucka på slutdatumet kommer det inte gå fort nog, menar man inom miljörörelsen. Samtidigt noterar Karsten Smid att SPD har börjat röra på sig i frågan och är splittrade internt.
– Där finns det gamla gänget som fortfarande är kolmissbrukare och men det har också kommit in en grupp som är mer i takt med Fridays for future-generationen, säger Karsten Smid.
FDP och sin sida förlitar sig på att EU:s handel med utsläppsrätter ska leda till att kolbolagen själva ska öka takten i utfasningen. Men att lägga ödet för den tyska kolkraften i EU:s och marknadens händer anser Karsten Smid är att smita undan ansvar. Utsläppsrätterna har visserligen blivit dyrare på senare år och nu pågår en revidering av systemet. Men ännu så länge finns stora överskott på utsläppsrätter som håller tillbaka priset på utsläppen, påpekar han.
– Det är en fejklösning, säger Karsten Smid.
Förhandlingarna om en ny regering är inne i ett intensivt skede. Inom de närmaste dagarna väntas någon form av besked om hur långt man kommit, rapporterar Deutsche Welle.
Bolag vill expandera kolgruvor
Under tiden planerar kolbolagen för att expandera sina kolgruvor. 2018 berättade Syre om den stora striden om Hambacherskogen i Nordrhein-Westfalen i västra Tyskland. Där bodde klimataktivister i kojor i träden under sex års tid för att förhindra att skogen skövlades. Och de vann en halv seger när den expansion av kolgruvan som bolaget RWE ville göra begränsades. Nu vill bolaget istället utvidga sin kolgruva i närliggande Garzweiler och miljöaktivister rustar för en ny strid. I Lausitzområdet i östra Tyskland har kolbolaget LEAG liknande planer, men här är motståndet mindre.
Inte bara klimatet tar stryk av kolkraften, påpekar Karsten Smid. Landskap ödeläggs, vatten förorenas och stora ytor jordbruksmark går förlorade.
– Vi är fortfarande arga på Vattenfall som dragit härifrån och inte bryr sig om vad de lämnat efter sig, säger Karsten Smid om den svenska energijätten som sålde sina kolgruvor i Tyskland 2016.
När kolkraften fasas ut blir människor ofrånkomligen av med sina jobb. I överenskommelsen om utfasning till 2038 finns löften om kompensation till både kolarbetarna och de regioner där kolkraften finns. 40 miljarder Euro ska avsättas exempelvis för att ge kolbolagens anställda möjlighet till omskolning eller pension. Men oron finns kvar.
– Kolarbetarna är inte så många, men de har en stark röst, säger Karsten Smid.
Rädsla för AfD
Fruktan för de sociala konsekvenserna är särskilt framträdande i östra Tyskland. Det är också här som det högerextrema AfD – som är ensamma i tysk politik om att helt motsätta sig en avveckling av kolkraften – har sina starka fästen. Det finns en rädsla för att de skulle kunna vinna mark om utfasningen av kolkraften snabbas på.
– DDR:s kollaps innebar dramatiska förändringar i människors liv. Nu värjer sig många för nya stora förändringar, säger Karsten Smid.
I debatten om kolet hörs också ett argument som känns igen från den svenska energipolitiska diskussionen: Hur ska elen räcka till? Tyskland är mitt uppe i en relativt snabb avveckling av kärnkraften. Samtidigt ser elbehovet ut att öka kraftigt de kommande åren, bland annat när tyskarnas omhuldade bilar ska elektrifieras. Att då stänga ner det sista kolkraftverket till 2030 blir en utmaning, erkänner Karsten Smid.
– Det är ambitiöst, men vi måste göra det och det är möjligt, säger han.
Avvecklingen av kolkraft har påbörjats. Det första brunkolsverket stängdes i fjol och fram till 2022 väntas ytterligare sju anläggningar klappa igen. För tillfället ökar dock andelen kolkraft i den tyska elproduktionen medan vindkraften tappar mark. Första halvåret 2021 stod kol för 29 procent av landets elproduktion. Vindkraften stod för 22 procent – ett tapp på sju procentenheter jämfört med samma period i fjol. Investeringarna i förnybar energi har bromsat in, konstaterar Karsten Smid.
– Det här visar bara att vi behöver öka takten i utbyggnaden av förnybart.
Läs mer:
