I sex år har aktivister bott i kojor i träden för att försvara Hambacherskogen och hålla brunkolet i marken. För en tid sedan omkom en av aktivisterna när de avhystes. Men mellan 25 och 29 oktober samlas tusentals klimatengagerade på nytt för att stänga ner kolgruvan intill.
– De har skövlat tillräckligt nu. Det här är ingen monokultur med tall eller gran, det är en urskog i dess rätta bemärkelse.
Orden är Pontus Jensen Karlssons. Medan denna tidning går till tryck hör han till det minst femtiotal svenskar och tusentals européer som beger sig till aktionen Ende Gelände – hit men inte längre – i Rhenlandet i västra Tyskland.
Den omvittnat vackra Hambacherskogen med 12 000 år på nacken har sedan 2012 utgjort spelplatsen för aktivisters kamp mot energibolaget RWE. Men det som får människor att ansluta från stora delar av Europa är främst det som finns under den: brunkol.
1,5 miljarder ton koldioxid
Tanken med Ende Gelände är att – i likhet med tidigare aktioner under samma namn – förhindra produktionen, exempelvis genom att blockera transporter till och från gruvan eller genom att ta sig in i själva gruvan. Pontus Jensen Karlsson deltog även förra året, tillsammans med uppemot 6 000 aktivister från ett flertal europeiska länder.
– Att det finns ett internationellt engagemang förtydligar att det här är ett globalt problem, säger han.
Ungefär 5 000 hektar av Hambacherskogen har redan avverkats för att bereda väg för brunkolsbrytningen. Det striden nu står om är de runt 500 hektar som återstår. RWE har tillstånd att lägga beslag också på detta kol, men forskare varnar för att det helt skulle ödelägga Tysklands möjligheter att leva upp till Parisavtalet och göra vad som krävs för att hålla uppvärmningen under två grader.
Brunkolet i marken rymmer 1,5 miljarder ton koldioxid. Enligt den tyska regeringens egna expertgrupp är det lika mycket som alla tyska elproducenter kan släppa ut sammanlagt – för all framtid – om man ska hålla det man lovade världen i Paris.
”Det måste vara stopp nu”
Pontus Jensen Karlsson åker till Tyskland för att kanalisera vreden över vad han anser vara ansvarslösa företag och politiker som sviker.
– När jag är på plats känns det som att jag kan göra en skillnad genom att visa med min kropp att det måste vara stopp nu. Det räcker inte att bara följa politiken som tar alldeles för lång tid och inte har slagkraft nog.
Av de energikällor som används för elproduktion är brunkol den som ger störst koldioxidutsläpp i förhållande till mängden energi. Tyskland är det land i världen som förbrukar allra mest brunkol i världen och trots att landet har ett växande överskott på el låter man alltså RWE utvidga sin gruva.
Kampen om Hambacherskogen har varit lång. Sedan 2012 har aktivister ockuperat skogen genom att bo i kojor uppe i träden, en del av dem 25 meter över marken. I september bestämde sig delstaten Nordrhein-Westfalens myndigheter för att agera. Aktivisterna skulle bort, med hänvisning till brandrisken.
Föll från en hängbro
Några dagar efter att polisen börjat avhysa människor föll en av aktivisterna, en journalist som dokumenterade ockupationen, från en hängbro som förband två träd. Han fördes till sjukhus i helikopter, men hans liv gick inte att rädda.
Dödsfallet har gjort Pontus Jensen Carlsson både berörd och stridslysten.
– Kampen har krävt ett människoliv, nu får det vara nog.
Dödsfallet var en olyckshändelse, någon polisaktivitet ska inte ha pågått när mannen föll. Men rapporter om bryskt våld från polisen har strömmat ut från Hambacherskogen under de sista veckorna i september.
Den 2 oktober meddelade polisen att uppdraget att avhysa ockupanterna var slutfört. Närmare 80 kojor har demolerats och det är snart fritt fram för skogsmaskinerna.
Också i samband med förra årets Ende Gelände kritiserades polisen för att gå hårt fram. Pontus Jensen Karlsson känner dock inte någon större oro inför aktionen. Hans tankar är helt inriktade på att de ska blockera gruvans verksamhet.
– Ju längre vi kan hålla på desto bättre.
