På USA:s västkust brann enorma områden av skog och mark både sommaren 2020 och 2021. Flera tiotusentals människor har under 2020 och 2021 varit tvungna att lämna sina hem då bränderna härjat. Under sommaren 2021 brann också ovanligt stora delar av Grekland, vilket påverkade både lokalbefolkning, turism och djurlivet. Utanför Jerusalem, i Indien och på Cypern brann det också. Bränder är inget ovanligt – men de senaste årens magnitud är någonting nytt.

Sverige har också fått känna på extremvädrets konsekvenser – under värmeböljan 2018 brann skog och mark som följd av rekordhöga temperaturer och torka. Också här tvingades många människor lämna sina bostäder och många fick sina hem förstörda.

Problemet med bränder och extremväder drabbar inte bara fattiga länder långt söderut eller krigsdrabbade länder i Mellanöstern och Afrika, menar Vincent Fung på Internal Displacement Monitoring Centre. De enorma bränderna i USA 2020 och 2021 är bra exempel på det. Också där skapas internflyktingar. I och med ett allt mer oförutsägbart och snabbt förändrat klimat står inget land helt säkert fritt från påverkan och stora mänskliga konsekvenser. Konflikter som driver människor på flykt kan å sin sida också ofta, och allt oftare i framtiden, bero på klimatet. Rika länder är dock ofta bättre rustade för katastrofer.

– Fenomenet med att människor tvingas lämna sina hem på grund av katastrofer har traditionellt setts som något som framförallt kommer att drabba låginkomstländer. Vilket är sant på så sätt att sårbarheten är högre i sådana länder, det vill säga att konsekvenserna blir allvarligare för de som drabbas. Men faktum är att internflykt också är något som berör höginkomstländer. Även Sverige hade stora skogsbränder för några år sedan. Det är ju en betydelsefull händelse, säger Vincent Fung.

Många drivs på flykt

Under 2020, motsvarande siffror för 2021 släpps i början av nästa år, räknar IDMC till att 40,5 miljoner människor blev internflyktingar i sina ursprungsländer. Uträkningen bygger dels på deras eget material som samlats in i olika länder, men också på uppgifter från olika FN-organ och andra organisationer.

När pandemin först slog till trodde däremot många att det skulle sätta stopp för, eller i vart fall minska, folkomflyttningar världen över. Vilket det delvis har gjort i ett globalt perspektiv, men inte lokalt. Vincent Fung tar FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uttalande från våren 2020 som ett exempel, då Guterres krävde en global vapenvila i och med pandemin. Det – och krisen i sig – hoppades han skulle ha gjort människor mindre benägna att fly och länder mindre benägna att föra krig.

– Vi trodde att människor skulle vara mindre benägna att lämna sina hem i och med pandemin, att de inte skulle vilja söka sig till evakueringscenter och andra gruppboenden och läger. Men det här är faktiskt den största siffran vi sett på senare år, säger Vincent Fung.

Personlig säkerhet styr

Men för den som är i en situation där den personliga säkerheten är hotad finns det inga val. Något de senaste årens trender gällande antalet ständigt ökande internflyktingar har visat.

– Om du är i en situation där du måste väga din egen personliga säkerhet mot global hälsa, när ditt hem är i omedelbar fara på grund av bomber eller översvämning till exempel, så försöker du lösa den situationen för att komma i säkerhet först, säger Vincent Fung.

Han fortsätter:

– Katastrofer bryr sig inte om pandemin, eller hur? Utan är det en brand är det en brand, är det översvämning så är det översvämning, och om det faller bomber så gör det det, och så vidare.

Är det något som stått ut och förvånat extra mycket under pandemin?

– En av de stora utmaningarna har varit skogsbränderna i USA. Det var förvånande, rent generellt, även om det de senaste åren har skett en stadig ökning av skogsbränder. Över en miljon människor lämnade sina hem, tillfälligt eller långsiktigt, på grund av skogsbränderna i USA. Det är en stor och signifikant siffra för det landet, säger Vincent Fung.

Uppenbar koppling

När IDMC talar om naturkatastrofer finns det inte någon direkt koppling till klimatkrisen, men Vincent Fung menar att det ändå är uppenbart att det oftast finns en direkt koppling. Som att skogsbränderna har ökat globalt sett, eller att delar av världen drabbas av allt fler översvämningar och stigande havsnivåer.

Liksom krig är klimatkrisen skapad av människan. Men en stor skillnad är att när bollen nu är i rullning är det svårare att snabbt stoppa klimatkrisen än att medla fram lösningar på en konflikt som riskerar blossa upp. Även om det inte heller är enkelt eller framgångsrikt alla gånger.

Vincent Fung menar att det, förutom bränderna som kraftigt ökat i omfattning och skadegörelse, är tydligt att naturfenomen som nu chockar är orkansäsongerna i Atlanten. Monsunregnen i Asien har också varit kraftigare än vanligt. Ett exempel från 2020 är bland annat jättecyklonen Amphan som gjorde att över två miljoner människor behövde evakueras i Indien och Bangladesh.

– Vi börjar se att de här katastroferna sker frekvent och konsekvent. Det finns en massa variabler inblandade, och om det är direkt kopplat till klimatkrisen eller inte, men när vi kartlägger internflykt så ser vi att det kontinuerligt ökar som en följd av den här typen av katastrofer, säger Vincent Fung.

Drabbar alla länder

Det handlar inte heller om katastrofer som snabbt är över, även om den akuta faran är det. Vincent Fung tar återigen bränderna i USA de senaste två åren som exempel, där återuppbyggnaden i vissa städer väntas ta 10 år. I låginkomstländer som drabbas av naturkatastrofer är å andra sidan inte processen för att återuppbygga lika välstrukturerad, och de stöd som exempelvis amerikanska samhällen kan vänta sig kan inte kustnära byar i Senegal eller Bangladesh vänta sig om de drabbas av en storm eller översvämning som förstör samhället.

– Naturkatastrofer är något som kan drabba de allra flesta länder. Det finns också en viktig diskussion om hur och när det ska återuppbyggas, eller om man inte ska göra det. Vissa platser som drabbats och kan drabbas igen. Det är exempelvis en stor fråga för länder som ofta drabbas av översvämningar, och hur man ska tackla det. Grundfrågan är densamma i låg- och höginkomstländer, men olika länder, som USA och Bangladesh, har olika resurser och infrastruktur för att återuppbygga, säger Vincent Fung.

Läs mer:

Sommaren 2021 – världen brinner: ”Det är som en skräckfilm”

Klimatflyktingar: En grupp som inte ”finns” – på flykt utan laglig rätt

Miljarder kan tvingas på klimatflykt

Framtidens städer måste byggas så de håller för ett klimat i förändring